1861

1861 – MDCCCLXI 164 år sedan
År 1858 | 1859 | 1860 1861 1862 | 1863 | 1864
Årtionde 1840-talet  | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1861 MDCCCLXI
Ab urbe condita	2613
Armeniska kalendern	1310 ԹՎ ՌՅԺ
Assyriska kalendern	6611
Bahaikalendern	17–18
Bengaliska kalendern	1268
Berberkalendern	2811
Brittiskt regeringsår	24 Vict. 1 – 25 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2405
Burmesiska kalendern	1223
Bysantinska kalendern	7369–7370
Koptiska kalendern	1577–1578
Erianska kalendern	3027
Etiopiska kalendern	1853–1854
Judiska kalendern	5621–5622
Vikram Samvat	1917–1918
Sakakalendern	1783–1784
Kaliyuga	4962–4963
Holocen kalender	11861
Nri-Igbo	861–862
Persiska kalendern	1239–1240
Muslimska kalendern	1277–1278
Nengō (Japan)	Man'en 2  Bunkyū 1 (文久元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4194
Minguokalendern	51 före ROC 民前51年
Thailändsk kalender	2404
Unixtid

1861 (MDCCCLXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 9 januari – Mississippi lämnar den amerikanska unionen.^[1]

• 10 januari – Florida lämnar den amerikanska unionen.^[2]
• 29 januari – Kansas blir den 34:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[3]

• 8 februari – South Carolina uppgår i Amerikas konfedererade stater.
• 19 februari – Livegenskapen upphävs i Ryssland genom Emancipationsreformen 1861.^[4]
• 21 februari – Mariehamn i Finland får stadsprivilegier.^[5]

• 4 mars
  • Abraham Lincoln blir USA:s president.
  • Hannibal Hamlin blir USA:s nye vicepresident.
  • Texas utträder ur den amerikanska unionen.^[6]
• 8 mars – Den svenska riksdagen bifaller en motion om att tillåta kvinnliga organister.

• 17 mars – Italien utropar sig till stat och Viktor Emanuel II blir dess förste kung.^[7]

• 12 april – Det amerikanska inbördeskriget inleds.^[8]

• 20 maj – Arkansas uppgår i Amerikas konfedererade stater.^[9]
• 31 maj – Bahrain ställs under brittiskt beskydd.^[10]

• 1 juli – Stockholms vattenledningsverk öppnas för allmänheten och stadens första vattenledning med reservoar tas i bruk, sedan den invigts av kungaparet.
• 21 juli – I första slaget vid Bull Run besegrar en sydstatsarmé på 32 000 man en nordstatsarmé på 35 000 man.

• Augusti – Änkekejsarinnorna Cixi och Ci'an samt Prins Gong tar makten från Tongzhi-kejsarens förmyndarråd i en statskupp (Xinyou-kuppen). Detta blir början på Cixis välde över Kina som varar fram till hennes död 1908.

• 1 oktober - Högre lärarinneseminariet inrättas i Stockholm. Det kommer att få stor betydelse för kvinnokampen för jämställdhet på arbetsmarknaden och i den akademiska världen.

• 29 november – Sveriges första moderna mentalsjukhus, Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm, öppnas.^[11]

• 14 december – Den svenska tidningen Norrbottens-Kuriren grundas.^[12]
• 20 december – Göteborgs museum invigs i det Ostindiska Huset, på Norra Hamngatan. Invigningstalare är landshövding O.I. Fåhraeus.

• Högbo Stål & Jernwerk och Sandvikens masugn- och bessemerverk grundas med Göran Fredrik Göransson som disponent.
• Ersta diakonisällskap startar Sveriges första medicinska utbildning för sjuksköterskor.
• En svensk förordning utfärdas om brevbäring i städerna.
• De 1662 och 1682 införda svenska duellplakaten avskaffas och ersätts av en ny, modernare duellag.
• En gardist vid namn Göthe mördar ett parfymeribiträde på Hornsgatan, och halshuggs på Skanstull, vilket har gått till historien som "Götheska mordet". 5 000 människor närvarar vid avrättningen.
• Dödsstraffet för barnamord avskaffas i Sverige.

• 26 januari
  • Louis Anquetin, fransk målare.
  • Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.
• 29 januari – William M. Butler, amerikansk republikansk politiker.

• 2 februari – Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop.
• 8 februari – Per Forssman, svensk ingenjör, disponent och riksdagsman (högern).
• 15 februari
  • Billy Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1927–1933.
  • Alfred North Whitehead, brittisk filosof och matematiker.
• 17 februari – Helene av Waldeck och Pyrmont.
• 25 februari – Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
• 27 februari – Prins Carl, prins, av Sverige och Norge.

• 15 mars – Joseph M. Devine, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1898–1899.
• 17 mars – Charles Laval, fransk konstnär, målare.
• 25 mars – Emanuel L. Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915–1921.
• 28 mars – Alfred B. Kittredge, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1909.

• 16 april – Albin Lavén, svensk skådespelare.
• 20 april – James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
• 23 april – Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
• 26 april – Amos W. Barber, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
• 27 april – William Lorimer, engelsk-amerikansk politiker.

• 6 maj – Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
• 16 maj – H.H. Holmes, amerikansk seriemördare.
• 21 maj – Abel Ayerza, argentinsk läkare.

• 1 juni – Victor Horta, belgisk arkitekt och formgivare.
• 2 juni
  • Concordia Selander, svensk skådespelare.
  • Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
• 6 juni – Joseph M. Terrell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.
• 7 juni – Malcolm R. Patterson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 19 juni – Douglas Haig, brittisk fältmarskalk.
• 26 juni – Karl Herxheimer, tysk dermatolog.

• 4 juli – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och militär, senator 1925–1929.
• 11 juli – George W. Norris, amerikansk politiker.
• 24 juli – Alexander James Carlyle, brittisk präst och historiker.

• 26 augusti – Bruno Tacke, tysk lantbrukskemist.

• 3 september – James Hartness, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923.
• 15 september – Mokshagundam Visvesvarayya, indisk ingenjör.

• 8 oktober – Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
• 10 oktober – Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
• 29 oktober – Olof Lind, svensk landsfiskal och riksdagsman (vänstersocialist).
• 30 oktober – Antoine Bourdelle, fransk skulptör.

• 2 november – Maurice Blondel, fransk katolsk filosof.
• 6 november
  • Thomas Watt Gregory, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1914–1919
  • James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
• 11 november – Elsa Eschelsson, svensk jurist.

• 8 december – Aristide Maillol, fransk målare och skulptör.
• 15 december – Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, landets riksföreståndare 1918 och president 1931–1937.
• 16 december – Oscar Branch Colquitt, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.
• 17 december – Axel Lundegård, svensk författare.
• 24 december – Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.

• 2 januari – Fredrik Vilhelm IV, 65, kung av Preussen.
• 4 januari – Marie-Thérèse Figueur, 86, fransk militär och memoarskrivare.
• 17 januari
  • Lola Montez, 39, irländsk skådespelare.
  • Malla Silfverstolpe, 78, svensk författare.

• 21 februari – Lars Levi Læstadius, 61, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.

• 8 mars – Heinrich Rudolf Schinz, 83, schweizisk zoolog.
• 10 mars – Taras Sjevtjenko, 47, Ukrainas nationalskald.

• 8 april – Elisha Otis, 49, amerikansk uppfinnare.
• 22 april – Anne Elizabeth Baker, 74, brittisk filolog.

• 29 maj – Joachim Lelewel, 75, polsk historiker.

• 3 juni – Stephen A. Douglas, 48, amerikansk demokratisk politiker.
• 9 juni – Carl Axel Löwenhielm, 88, svensk greve, diplomat, militär och politiker.

• 15 juli – Adam Jerzy Czartoryski, 91, polsk furste och statsman.

• 12 augusti – Eliphalet Remington, 67, amerikansk vapentillverkare.
• 16 augusti – Ranavalona I, madagaskisk drottning.
• 22 augusti – Xianfeng, 30, den sjunde Qing-kejsaren av Kina avlider i Jehol, där han sökt sin tillflykt efter den brittisk–franska invasionen av Peking.
• 26 augusti – Johan Fredrik Berwald, 73, svensk violinist, dirigent och tonsättare.

• 7 september – Willie Person Mangum, 69, amerikansk politiker, senator 1831–1836 och 1840–1853.

• 18 oktober – Fredrik Woldstedt, 48, finländsk astronom.

• 10 november – Moritz Schreber, 53, tysk reformpedagog.
• 29 november – Carl Johan Fahlcrantz, 86, svensk konstnär.

• 14 december – Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, 42, brittisk prinsgemål sedan 1840 (gift med drottning Viktoria).
• 20 december – Vincenzo Pucitta, 83, italiensk kompositör.

• Wikimedia Commons har media som rör 1861.
  Bilder & media