1860

1860 – MDCCCLX 164 år sedan
År 1857 | 1858 | 1859 1860 1861 | 1862 | 1863
Årtionde 1840-talet  | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1860 MDCCCLX
Ab urbe condita	2612
Armeniska kalendern	1309 ԹՎ ՌՅԹ
Assyriska kalendern	6610
Bahaikalendern	16–17
Bengaliska kalendern	1267
Berberkalendern	2810
Brittiskt regeringsår	23 Vict. 1 – 24 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2404
Burmesiska kalendern	1222
Bysantinska kalendern	7368–7369
Koptiska kalendern	1576–1577
Erianska kalendern	3026
Etiopiska kalendern	1852–1853
Judiska kalendern	5620–5621
Vikram Samvat	1916–1917
Sakakalendern	1782–1783
Kaliyuga	4961–4962
Holocen kalender	11860
Nri-Igbo	860–861
Persiska kalendern	1238–1239
Muslimska kalendern	1276–1277
Nengō (Japan)	Ansei 7  Man'en 1 (万延元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4193
Minguokalendern	52 före ROC 民前52年
Thailändsk kalender	2403
Unixtid

1860 (MDCCCLX) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

• 13 februari – Brand i Uppsala.^[1]
• 24 februari – I Danmark tillträder Regeringen Hall 2.

• 1 mars – Amerikaner bosatta i Kisembo, Portugisiska Västafrika ropar på hjälp från amerikanska och brittiska skepp för att skydda liv och egendom under konflikter med infödda.^[2]

• 3 maj – Karl XV kröns i Stockholm med sin hustru Lovisa av Nederländerna.
• 11 maj – Brand i Uddevalla.^[1]
• 17 maj – Sportklubben TSV 1860 München grundas i München.

• Statsbanan Hallsberg–Örebro börjar byggas.

• 1 juli – Nya Kaledonien blir en separat fransk koloni, skild från Franska Oceanien.^[3]
• 2 juli – Staden Vladivostok grundas i Ryssland.
• 16 juli – Tamms kanal invigs.

• 5 augusti – Karl XV kröns i Trondheim med sin hustru.

• 21 september – Det svenska passtvånget upphävs och människor kan nu resa fritt såväl inom som utom Sverige. Utrikes gäller passfriheten till 1917.^[4]

• 30 oktober – Den första svenska dissenterlagen utfärdas. Svenska medborgare får rätt att gå ur statskyrkan och ingå i något annat, av staten godkänt kristet samfund. Att stå helt utanför religiösa samfund tillåts dock inte, men det medför i alla fall en viss trosfrihet för svenska katoliker.

• 27 september–8 oktober – Amerikanska soldater landstiger vid Panamaviken i norra Granadinska konfederationen för att skydda amerikanska intressen under en revolution.^[2]

• 6 november – Republikanen Abraham Lincoln besegrar demokraterna John C. Breckinridge och Stephen A. Douglas och konstitutionsunionisten John Bell vid presidentvalet i USA och blir därmed republikanska partiets förste president i USA.

• 20 december – South Carolina bryter sig loss från USA och blir självständig republik.

• Brännvinsbränning till husbehov förbjuds i Sverige.
• Judar tillåts bosätta sig och äga fast egendom var de vill i hela Sverige.
• Strömsholms och Eskilstuna kanaler invigs.
• Nils Ericsson adlas och börjar skriva efternamnet med ett S, något som brodern John anser tyda på högfärd.
• Skarpskytterörelsen bildas av frivilliga krafter som ett komplement till det svenska försvaret.
• De svenska städerna börjar inrätta renhållningsverk.
• Emilie Flygare-Carlén utkommer med romanen Ett köpmanshus i skärgården.
• Den svenska riksdagen beslutar att inrätta seminarium för kvinnliga folkskollärare.
• Namnlösa sällskapet för vittra idrotter grundas.
• Étienne Lenoir bygger den första fungerande förbränningsmotorn.
• Den hemliga förbrytarorganisationen Maffian grundas på Sicilien.

• 11 januari – Aron Johansson, svensk arkitekt.
• 17 januari – Douglas Hyde, Irlands president 1938–1945.
• 21 januari – Karl Staaff, svensk politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet 1907–1915, Sveriges statsminister 1905–1906 och 1911–1914.
• 22 januari – Chase Osborn, amerikansk republikansk politiker och publicist, guvernör i Michigan 1911–1913.
• 29 januari – Anton Tjechov, rysk författare.
• 2 februari – Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare.
• 7 februari – Anna Norrie, svensk skådespelare och operettsångerska.
• 11 februari – Nathan W. Hale, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1905–1909.
• 18 februari – Anders Zorn, svensk konstnär.
• 2 mars – Susanna M. Salter, amerikansk politiker.
• 9 mars – Frank B. Gary, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1908–1909.
• 1 april – Carl Ericsson, svensk jurist och politiker (liberal).
• 2 april – George S. Nixon, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1912.
• 3 april – Frederik Willem van Eeden, nederländsk författare.
• 11 april – Ferdinand Boberg, svensk arkitekt.
• 26 april
  • Józef Bilczewski, polsk romersk-katolsk ärkebiskop, helgon.
  • Charles Henderson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Alabama 1915–1919.
• 2 maj – Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
• 4 maj – Bogi Thorarensen Melsteð, isländsk historiker.
• 9 maj
  • James Matthew Barrie, skotsk författare.
  • John L. McLaurin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1903.
• 12 maj – Paul U. Bergström, svensk affärsman.
• 15 maj – Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
• 17 maj – Austin Lane Crothers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Maryland 1908–1912.
• 29 maj – Isaac Albéniz, spansk tonsättare.
• 25 juni – Alfred Petersson i Påboda
• 5 juli – Robert Bacon, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1909.
• 7 juli – Gustav Mahler, österrikisk tonsättare och dirigent.
• 28 juli – Elias M. Ammons, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1913–1915.
• 12 augusti – Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
• 20 augusti
  • Raymond Poincaré, fransk politiker, Frankrikes president 1913–1920.
  • Henry T. Rainey, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1933–1934.
• 22 augusti – Gustaf Fröding, svensk författare och poet ^[5].
• 27 augusti – Carl Anton Larsen, norsk sjökapten, valfångare och upptäcktsresande.
• 4 september – Mikito Takayasu, japansk oftalmolog.
• 13 september – John J Pershing, amerikansk general.
• 18 september – Alberto Franchetti, italiensk tonsättare.
• 20 september – James Gillett, amerikansk republikansk politiker.
• 12 oktober
  • Chester I. Long, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909.
  • August Strömberg, svensk skomakare och spelman.
• 21 oktober – Billy Claiborne, amerikansk brottsling, deltagare i revolverstriden vid O.K. Corral.
• 22 oktober – Claes Tholin, svensk socialdemokratisk politiker, partiordförande 1896–1907.
• 7 november – Fletcher D. Proctor, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1906–1908.
• 9 november – LeRoy Percy, amerikansk politiker, senator 1910–1913.
• 12 november – Ola Hansson, svensk poet, författare och journalist.
• 23 november – Hjalmar Branting, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister från 10 mars till 27 oktober 1920, 1921–1923 och 1924–1925.
• 8 december – Otto W. Zeidlitz, svensk präst, pedagog och esperantopionjär.
• 12 december – Richard Yates, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1901–1905.
• 17 december – Carl Lindhagen, svensk jurist och politiker.
• 28 december – Gustaf Windahl, svensk provinsialläkare och riksdagsman.

• 6 januari – William Martin Leake, 82, brittisk arkeolog.

• 8 februari – Carl Eduard Rotwitt, 47, dansk statsman.

• 6 mars – Gustafva Sofia Hjärne, 80, svensk-finländsk författare och salongsvärd.

• 8 april – István Széchenyi, 68, ungersk politiker.

• 6 maj – Littleton Waller Tazewell, 85, amerikansk politiker, senator 1824–1832.
• 8 maj – Horace Hayman Wilson, 73, anglo-indisk ämbetsman, universitetslärare, sanskritlärd.
• 13 maj – Christian Gottlob Gmelin, 67, tysk kemist.
• 22 maj – William C. Preston, 65, amerikansk politiker, senator 1833–1842.

• 5 juni – Samuel D. Ingham, 80, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1829–1830.
• 24 juni – Jérôme Bonaparte, 75, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807–1813, bror till Napoleon I.

• 1 juli – Charles Goodyear, 59, amerikansk uppfinnare.

• 22 augusti – Giuseppe Fabris, 70, italiensk skulptör.

• 21 september – Arthur Schopenhauer, 72, tysk filosof.

• 12 oktober – Sir Harry Smith, 73, brittisk koloniguvernör.
• 20 oktober – Alexandra Feodorovna, 62, rysk kejsarinna.
• 22 oktober – Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare
• 29 oktober – Gaetano Errico, 69, italiensk katolsk präst och ordensgrundare, helgon.

• 6 november – Charles Napier, 74, brittisk amiral.

• 17 december – Desideria, 83, drottning av Sverige och Norge 1818–1844, gift med Karl XIV Johan.
• 19 december – James Andrew Broun Ramsay, 48, brittisk politiker, markis av Dalhousie.

• Robert Roberts, afroamerikansk butler, författare och abolitionist.

• Wikimedia Commons har media som rör 1860.
  Bilder & media