1857

1857 – MDCCCLVII 167 år sedan
År 1854 | 1855 | 1856 1857 1858 | 1859 | 1860
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1857 MDCCCLVII
Ab urbe condita	2609
Armeniska kalendern	1306 ԹՎ ՌՅԶ
Assyriska kalendern	6607
Bahaikalendern	13–14
Bengaliska kalendern	1264
Berberkalendern	2807
Brittiskt regeringsår	20 Vict. 1 – 21 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2401
Burmesiska kalendern	1219
Bysantinska kalendern	7365–7366
Koptiska kalendern	1573–1574
Erianska kalendern	3023
Etiopiska kalendern	1849–1850
Judiska kalendern	5617–5618
Vikram Samvat	1913–1914
Sakakalendern	1779–1780
Kaliyuga	4958–4959
Holocen kalender	11857
Nri-Igbo	857–858
Persiska kalendern	1235–1236
Muslimska kalendern	1273–1274
Nengō (Japan)	Ansei 4 (安政4年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4190
Minguokalendern	55 före ROC 民前55年
Thailändsk kalender	2400
Unixtid

1857 (MDCCCLVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Händelser

Mars

• 4 mars
  • Franklin Pierce efterträds som USA:s president av den förre utrikesministern, James Buchanan.
  • John C. Breckinridge blir USA:s nye vicepresident.
• 14 mars – Öresundstullen, som funnits sedan 1429 och som Sverige erlagt till Danmark sedan 1720, upphävs genom Öresundstraktaten, som sluts i Köpenhamn. De utländska staterna köper sig för alltid fria från tullen, genom att erlägga en avgift på 30,5 miljoner danska riksdaler, av vilka Sverige bidrar med 1,5 miljoner.
• 18 mars – Republiken Maryland uppgår i Liberia.

April

• 1 april – Öresundstraktaten träder i kraft.^[1]

Maj

• 9 maj – Sepoyupproret bryter ut i Brittiska Indien.
• Maj–juni – USA skickar fler soldater till Nicaragua för att skydda William Walker och hans män från att utsättas för hämnd av de infödda, som han slåss mot.^[2]

Juni

• 6 juni – Prins Oscar (II) gifter sig med Sofia av Nassau.
• 12 juni – Elfrida Andrée avlägger organistexamen som privatist och blir därmed Sveriges första kvinnliga organist.

Juli

• 13 juli – Frimärket Gul tre skilling banco, som senare kom att bli världens dyraste och mest berömda frimärke, poststämplas i Kopparberg.

Augusti

• 29 augusti – Järnvägen mellan Örebro och Arboga invigdes. Denna var en del av den planerade Köping–Hults Järnväg.

September

• 10 september – Det ryska linjeskeppet Lefort förliser i en storm utanför Tyterskär i Finska viken på väg från Reval (dagens Tallinn) till Kronstadt utanför Sankt Petersburg. Samtliga 826 ombordvarande omkommer.
• 14–17 september – Det första skandinaviska kyrkomötet avhålls i Köpenhamn, på initiativ av Frederik Hammerich och med inledning av N.F.S. Grundtvig.

November

• November–december – USA använder fartygen USS Saratoga, USS Wabash och Fulton för att skydda William Walker från ännu ett attentatsförsök i Nicaragua.^[2]

December

• 31 december – Viktoria I av Storbritannien utser Ottawa till att bli Kanadas huvudstad.

Okänt datum

• Reuters pressbyrå grundas i England.
• Efter ett svenskt ständerbeslut utsträcks beväringarnas övningstid från tolv till trettio dagar.
• Sveriges finansminister Johan August Gripenstedt håller inför den svenska riksdagen de så kallade blomstermålningarna om Sveriges lysande framtidsutsikter. Syftet är att förmå riksdagen att ta utlandslån för att bygga järnvägarna. Man är tveksam, eftersom Sverige inte har haft någon statsskuld på årtionden.
• Det första sliperiet för framställning av så kallad mekanisk trämassa anläggs vid Trollhättefallen. Papperskvaliteten är dock mycket dålig.
• En telegrafförbindelse upprättas mellan Stockholm och Haparanda.
• Malmös första sjukhus öppnas.
• Stockholms första moderna hotell öppnas vid Gustav Adolfs torg, och drivs av Oscar I:s kökschef, Régis Cadier. Hotellet har tillkommit genom donationer av grosshandlaren Abraham Rydberg, som får låna sitt namn till den klassiska maträtten Biff Rydberg.
• Ett sällskap bildas för att arbeta för införandet av "ni" som tilltalsord i Sverige.
• En nyhet i dammodet kommer till Sverige, nämligen krinolinen.
• En portugisisk diplomat och en engelsman utkämpar en pistolduell i Lill-Jansskogen i Stockholm, varvid "veterligen ingen sårades".
• Stockholms befolkning passerar 100 000 människor.

Födda

• 12 februari – Eugène Atget, fransk fotograf.
• 22 februari
  • Robert Baden-Powell, brittisk militär, författare och grundare av scoutrörelsen.
  • Heinrich Hertz, tysk fysiker.
• 26 februari
  • Émile Coué, fransk psykolog.
  • Edwin S. Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1921.
• 8 mars – Ruggiero Leoncavallo, italiensk operakompositör.
• 9 mars – Richard Karl Garbe, tysk sanskritist.
• 13 mars – Herbert Plumer, brittisk fältmarskalk.
• 16 mars – Arthur R. Gould, amerikansk republikansk politiker, senator 1926–1931.
• 22 mars – Paul Doumer, fransk politiker, Frankrikes president 1931–1932.
• 26 mars – August Nilsson, svensk tidningsman och riksdagsledamot.
• 10 april – Lucien Lévy-Bruhl, fransk antropolog och filosof.
• 19 april – Napoleon B. Broward, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1905–1909.
• 20 april – Herman Bang, dansk författare och journalist.
• 9 maj – Luigi Illica, italiensk librettist.
• 31 maj – Pius XI, född Ambrogio Damiano Achille Ratti, påve 1922–1939.
• 2 juni
  • Edward Elgar, brittisk kompositör.
  • Karl Gjellerup, dansk författare, nobelpristagare.
• 11 juni – Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
• 1 juni – Martha Hughes Cannon, amerikansk politiker.
• 24 juli – Henrik Pontoppidan, dansk författare, nobelpristagare 1917.
• 25 juli – George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
• 2 augusti – Aloys Schulte, tysk historiker.
• 8 augusti – Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
• 23 augusti – Lave Beck-Friis, svensk friherre, häradshövding och riksdagsledamot.
• 30 augusti – Alexandra Gripenberg, finländsk kvinnorättsaktivist.
• 6 september – John B. Kendrick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1917–1933.
• 15 september – William Howard Taft, amerikansk politiker, USA:s president 1909–1913.
• 9 oktober – Ivo Vojnović, kroatisk författare.
• 11 oktober – Hjalmar Westring, svensk ämbetsman och politiker.
• 13 oktober – Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.
• 20 oktober – Charles N. Herreid, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901–1905.
• 27 oktober – Ernst Trygger, svensk professor och politiker, Sveriges statsminister 1923–1924.
• 30 oktober – Axel Munthe, svensk läkare och författare, författare till "Boken om San Michele" [2].
• 9 september – Ernst Siemerling, tysk läkare.
• 17 november – Joseph Babinski, fransk neurolog.
• 1 december – Samuel M. Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1925.
• 3 december – Joseph Conrad, polskfödd brittisk författare.
• 16 december – Edward Barnard, amerikansk astronom.
• 18 december – William V. Sullivan, amerikansk advokat och politiker, senator 1898–1901.
• 30 december – Henning Hammarlund, urmakare och fabrikör.

Avlidna

• 15 januari – Samuel Prentiss, amerikansk politiker och jurist, senator 1831–1842.
• 25 januari – Andrew Stevenson, amerikansk politiker och diplomat.
• 27 januari – Dorothea von Lieven, politiskt aktiv rysk furstinna.
• 15 februari – Michail Glinka, rysk kompositör.
• 9 mars – Domenico Savio, italiensk yngling och bekännare; helgon (1954).
• 20 april – Benjamin Tappan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1839–1845.
• 1 maj – Stephen Adams, amerikansk politiker.
• 2 maj – Alfred de Musset, fransk författare.
• 21 maj – Catherine Bagration, rysk furstinna och skönhetsikon, värd för en politisk salong.
• 23 maj – Augustin Louis Cauchy, fransk matematiker.
• 25 maj – Andrew Butler, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1846-1857.
• 29 maj – Agustina de Aragón, spansk nationalhjältinna.
• 23 juni – Christian Molbech, dansk historiker, utgivare av historiska källskrifter, kritiker med mera.
• 19 juli – Stefano Franscini, schweizisk statistiker och politiker.
• 29 juli – Charles Lucien Bonaparte, fransk naturalist och ornitolog.
• 2 september – Benjamin Ruggles, amerikansk politiker, senator 1815–1833.
• 5 september – Auguste Comte, fransk filosof, grundare av positivismen.
• 15 september – John Henderson, amerikansk politiker, senator 1839–1845.
• 28 oktober – Louis Eugène Cavaignac, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.
• 24 november – Sir Henry Havelock, brittisk general.
• 24 december – Robert C. Nicholas, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1841.
• Elizabeth Philpot, brittisk fossilsamlare och paleontolog.

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1857.
  Bilder & media