1856

1856 – MDCCCLVI 169 år sedan
År 1853 | 1854 | 1855 1856 1857 | 1858 | 1859
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1856 MDCCCLVI
Ab urbe condita	2608
Armeniska kalendern	1305 ԹՎ ՌՅԵ
Assyriska kalendern	6606
Bahaikalendern	12–13
Bengaliska kalendern	1263
Berberkalendern	2806
Brittiskt regeringsår	19 Vict. 1 – 20 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2400
Burmesiska kalendern	1218
Bysantinska kalendern	7364–7365
Koptiska kalendern	1572–1573
Erianska kalendern	3022
Etiopiska kalendern	1848–1849
Judiska kalendern	5616–5617
Vikram Samvat	1912–1913
Sakakalendern	1778–1779
Kaliyuga	4957–4958
Holocen kalender	11856
Nri-Igbo	856–857
Persiska kalendern	1234–1235
Muslimska kalendern	1272–1273
Nengō (Japan)	Ansei 3 (安政3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4189
Minguokalendern	56 före ROC 民前56年
Thailändsk kalender	2399
Unixtid

1856 (MDCCCLVI) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 29 januari – Den 223 engelska mil långa järnvägen North Carolina Railroad i USA byggs färdigt från Goldsboro genom Raleigh och Salisbury till Charlotte.^[1]

• 7 februari – Sveriges kronprins Karl (XV) blir vicekung av Norge.

• 5 mars – Järnvägarna mellan Örebro och Ervalla, och mellan Ervalla och Nora stod klara. Den förstnämnda var en del av den planerade Köping-Hults Järnväg, och den senare var den s.k. Nora-Ervalla Järnväg. Detta var Sveriges första allmänna, normalspåriga järnvägar för lokomotivdrift.
• 30 mars – Krimkriget slutar genom fördraget i Paris. Ryssland förbinder sig att inte befästa Åland.

• 16 april – Parisdeklarationen undertecknas av representanter för Storbritannien, Frankrike, Preussen, Ryssland, Sardinien, Osmanska riket och Österrike.

• 1 maj – Orten Döderhultsvik i Sverige får stadsprivilegium under namnet Oskarshamn.^[2]
• 7 maj – Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) grundas. Den välkomnar alla sorters människor och betonar tron och den lutherska bekännelsen starkt.
• 10 maj – 10 personer dödas vid en gruvolycka utanför Filipstad, Sverige.^[3]

• 19–22 september – Amerikanska soldater landstiger i norra Nya Granada för att skydda amerikanska intressen under ett uppror.^[4]
• 20 september – Den liberala tidningen Christianstads-Bladet startas i Sverige.^[5]
• 29 september – Fredrika Bremer ger ut sin roman Hertha, vilken kommer att ha stor betydelse för den svenska jämställdhetspolitiken.^[6]

• 8 oktober – De kinesiska myndigheterna i Guangzhou bordar ett kinesiskt piratfartyg som seglat under engelsk flagg. Detta blir upptakten till det andra opiumkriget.
• 15 oktober – André Oscar Wallenberg grundar Stockholms Enskilda Bank, Sveriges första egentliga affärsbank.^[7]
• 20 oktober – Mellan Lissabon och Carregado öppnas den första järnvägen i Portugal.^[8]
• 22 oktober–6 december – Amerikanska soldater landstiger i Kina för att skydda amerikanska intressen i Kantonunder bråk mellan britter och kineser, samt utföra vedergällning för ett angrepp på en obeväpnad båt under amerikansk flagg.^[4]

• 1 november – Van Diemens land byter namn till Tasmanien.^[9]

• 4 november – Demokraten James Buchanan besegrar Knownothings–Whigpartisten Millard Fillmore och republikanen John C. Frémont vid presidentvalet i USA.
• 21 november – Niagara University öppnas i Niagara Falls, New York.
• 27 november – Statskupp i Luxemburg leder till att Luxemburg antar en ny konstitution, då Wilhelm III av Nederländerna skriver på den utan samtycke från Luxemburgs deputeradekammare.

• 1 december – Järnvägslinjerna Malmö–Lund och Göteborg–Jonsered invigs i Sverige.^[10]

• Robert Mushet patenterar en förbättrad version av Bessemerprocessen för stålframställandet.^[11]
• Under detta år och två år framåt införs tullfrihet på flera svenska jordbruksprodukter och tullinskränkningar på flera komsumtionsvaror. Import- och exportförbud upphävs på kvarvarande varor.
• Ett stort studentmöte hålls i Uppsala. Oscar I bjuder in studenterna till Drottningholms slott och yttrar att "Hädanefter är krig skandinaviska bröder emellan omöjligt".
• De första så kallade "mindre folkskolorna" införs i Sverige för att sprida skolan i landsbygden. I dessa kunde även outexaminerade lärare undervisa.
• Den första motionen i den svenska riksdagen om begränsning av arbetstiden till tolv timmar (från Nils Hansson) avvisas.
• Självmord avkriminaliseras i Sverige.
• Löjtnant Per W. Luthander grundar Åbro bryggeri i Vimmerby.
• Dräktreformrörelsen leder till grundandet av National Dress Reform Association i USA.

• 12 januari
  • Charles W. Gates, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1915–1917.
  • John Singer Sargent, amerikansk konstnär.
• 29 januari – Vitalis Norström, svensk filosof och akademisk lärare.

• 2 februari – Robert Latham Owen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1907–1925.
• 4 februari – Jonas Gifting, svensk militär.
• 25 februari – Karl Lamprecht, tysk historiker.

• 4 mars – Edmond Noel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1908–1912.
• 8 mars – Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
• 17 mars – Michail Vrubel, rysk konstnär.

• 18 april – Anna Sterky, dansk-svensk feminist och politiker.
• 22 april – Thomas Mitchell Campbell, amerikansk demokratisk politiker.
• 24 april – Philippe Pétain, fransk militär och politiker, Frankrikes statschef 1940–1944.
• 27 april – Tongzhi, den åttonde Qing-kejsaren av Kina.

• 1 maj – Samuel H. Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907.
• 6 maj
  • Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.
  • Sigmund Freud, österrikisk psykolog.
• 15 maj – L. Frank Baum, amerikansk författare.
• 29 maj – Edvard Hedin, Helgelseförbundets grundare.

• 6 juni – Gustaf Ranft, svensk skådespelare.

• 4 juli – William Tilghman, amerikansk sheriff.
• 5 juli – Hedworth Lambton, brittisk militär.
• 10 juli – Nikola Tesla, serbisk-amerikansk uppfinnare.
• 26 juli – George Bernard Shaw, irländsk författare och nobelpristagare.

• 15 augusti – Keir Hardie, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
• 18 augusti – Frank W. Higgins, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906.
• 26 augusti – Clara Schønfeld, dansk skådespelare.

• 5 september
  • William B. McKinley, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1926.
  • Thomas E. Watson, amerikansk politiker, publicist och författare.
• 13 september – Sergej Vinogradskij, rysk mikrobiolog.
• 27 september – Carl Peters, tysk upptäcktsresande.

• 7 oktober – William A. Massey, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1913.
• 12 oktober – Henry F. Lippitt, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1911–1917.

• 10 november – Rudolf Ekholm, svensk skohandlare och politiker.
• 12 november – Karl Henrik Karlsson, svensk medeltidshistoriker.
• 29 november – Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909–1917.

• 6 december – Hans Molisch, österrikisk botaniker.
• 22 december – Frank Kellogg, amerikansk utrikesminister 1925–1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
• 24 december – Albert Gérard Léo d'Amade, fransk militär.
• 25 december – Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
• 28 december – Woodrow Wilson, amerikansk politiker, USA:s president 1913–1921, mottagare av Nobels fredspris 1919.

• 1 januari – John M. Berrien, 74, amerikansk politiker, USA:s justitieminister 1829–1831.

• 10 februari – William Henry Sleeman, 67, brittisk militär (överste) och kolonialtjänsteman i Indien.
• 17 februari – Heinrich Heine, 58, tysk författare.
• 18 februari – Wilhelm von Biela, 73, österrikisk astronom och baron.
• 29 februari – Auguste Chapdelaine, 42, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.

• 10 mars – Karl Ludwig Friedrich von Hinckeldey, 50, tysk jurist, Preussens generalpolisdirektör, avliden i en duell.

• 26 april – George Troup, 75, amerikansk politiker.

• 14 maj – Théodore Guérin, 57, fransk romersk-katolsk nunna, helgon.

• 23 juni – Ivan Kirejevskij, 50, rysk författare.

• 11 juli – Josef Kajetán Tyl, 48, tjeckisk författare.
• 20 juli – Emil Aarestrup, 55, dansk skald och läkare.
• 29 juli – Robert Schumann, 46, tysk romantisk tonsättare.

• 19 augusti – Anna Maria Rüttimann-Meyer von Schauensee, 83, schweizisk salongsvärd.

• 25 september – Herman Kellgren, 34, finländsk orientalist.

• 7 oktober – William Hall, 81, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 oktober – Théodore Chassériau, 37, fransk historie- och porträttmålare, gravör.
• 23 oktober – Juana Ramírez, 61, venezuelansk frihetshjältinna.

• 4 november – Paul Delaroche, 59, fransk konstnär.
• 9 november – John M. Clayton, 60, amerikansk politiker (whig), USA:s utrikesminister 1849–1850.
• 23 november – Manuela Sáenz, 58, colombiansk nationalhjältinna.

• 21 december – August von Hartmansdorff, 64, konservativ svensk politiker.

• Catharina Lidman, svensk konsthantverkare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1856.
  Bilder & media