1854

1854 – MDCCCLIV 170 år sedan
År 1851 | 1852 | 1853 1854 1855 | 1856 | 1857
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1854 MDCCCLIV
Ab urbe condita	2606
Armeniska kalendern	1303 ԹՎ ՌՅԳ
Assyriska kalendern	6604
Bahaikalendern	10–11
Bengaliska kalendern	1261
Berberkalendern	2804
Brittiskt regeringsår	17 Vict. 1 – 18 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2398
Burmesiska kalendern	1216
Bysantinska kalendern	7362–7363
Koptiska kalendern	1570–1571
Erianska kalendern	3020
Etiopiska kalendern	1846–1847
Judiska kalendern	5614–5615
Vikram Samvat	1910–1911
Sakakalendern	1776–1777
Kaliyuga	4955–4956
Holocen kalender	11854
Nri-Igbo	854–855
Persiska kalendern	1232–1233
Muslimska kalendern	1270–1271
Nengō (Japan)	Kaei 7  Ansei 1 (安政元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4187
Minguokalendern	58 före ROC 民前58年
Thailändsk kalender	2397
Unixtid

1854 (MDCCCLIV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

• 1 mars – Östra Jönköping drabbas av en stadsbrand.^[1]
• 20 mars – Det republikanska partiet i USA bildas formellt med det första partimötet som hålls i Ripon i Wisconsin.^[2]
• 23 mars – En stor stadsbrand drabbar Örebro.^[3]
• 25 mars – Östgötha Enskilda Bank i Linköping blir rånat, och blir ett av de största bankrånen i Sveriges historia.

• 4 april–17 juni – Amerikanska och brittiska skepp seglar till Kina för att landsätta styrkor under oroligheter i och kring Shanghai.^[4]

• 10 maj – I Danmark införs tyendeloven, vilken reglerar tjänsteflickornas arbetsförhållanden.^[5]

• 29 maj – Republiken Maryland utropas.

• 9–15 juli – Amerikanska flottan bombarderar och bränner San Juan del Norte, Nicaragua som vedergällning för mord på amerikanske ministern i Nicaragua.^[4]

• 16 augusti – Bomarsunds fästning på Åland kapitulerar villkorslöst inför fransk-engelsk övermakt.
• 27 augusti – Den brittiske advokaten Alfred Wills ger sig av mot toppen av berget Wetterhorn i Schweiz, och påbörjar "alpinismens guldålder".^[6]

• 1 september – Mellan Christiania och Eidsvoll öppnas den första järnvägen i Norge.^[7]
• 2 september – Bomarsunds fästning sprängs av den fransk-engelska hären.

• 5 november – Brittiska ställningar anfalls av ryssarna i slaget vid Inkerman, men dessa kastas tillbaka sedan franska trupper kommit till britternas undsättning.
• 18 november – Sveriges riksdag bifaller beslutet om stambanor.^[8]

• North Carolinas generalförsamling i USA beslutar att järnvägen Atlantic & North Carolina Railroad skall gå från Goldsboro genom New Bern till den nybyggda hamnen i Morehead City vid Beaufort.^[9]
• Sveriges riksdag förkastar det vilande förslaget om en riksdag med fyra stånd och en riksnämnd.
• Judar som är födda i Sverige får rätt att bosätta sig i alla landets städer.^[10]
• Den första svensktillverkade symaskinen uppvisas.
• Sveriges första järnvägsstation byggs i Järle norr om Örebro.
• Göteborgs konstförening grundas.
• Den första telegrafkabeln mellan Göteborg och Stockholm anläggs.
• Bildande av Fruntimmersällskapet för fångars förbättring.

• 1 januari – George Earle Chamberlain, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1903–1909, senator 1909-1921.
• 3 januari – Lee Slater Overman, amerikansk politiker, senator 1903–1930.
• 12 januari
  • Hugo Birger, svensk konstnär.
  • Aleksandr Rediger, rysk militär och skriftställare.
• 20 januari – Furnifold McLendel Simmons, amerikansk politiker, senator 1901–1931.
• 26 januari – Frank D. Jackson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1894–1896.
• 2 februari – August Bondeson, svensk läkare och författare.
• 7 februari – Robert B. Mantell, skotsk-amerikansk skådespelare.
• 4 mars – Julia Brinck, tredje svenska kvinnliga läkaren.
• 14 mars – Paul Ehrlich, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin 1908.
• 15 mars – Emil von Behring, tysk läkare och bakteriolog, nobelpristagare.
• 25 mars – John Lind (politiker), svensk-amerikansk politiker.
• 18 april – Nils af Ursin, finländsk skolman och politiker.
• 9 juni – John F. Shafroth, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1909–1913.
• 13 juni – Max Vogler, lyriker och belletrist; recensent och litteraturhistoriker.
• 16 juni – Hugo Thimig, tysk-österrikisk skådespelare och regissör.
• 21 juni – Andrew Jackson Houston, amerikansk politiker, senator 1941.
• 3 juli – Leoš Janáček, tjeckisk kompositör.
• 6 juli – Georg Simon Ohm, tysk fysiker.
• 12 juli – George Eastman, amerikansk uppfinnare.
• 30 juli – John Sharp Williams, amerikansk demokratisk politiker.
• 3 augusti – Johanna Ambrosius, tysk poet.
• 18 augusti – James Paul Clarke, amerikansk demokratisk politiker.
• 1 september – Engelbert Humperdinck, tysk kompositör.
• 10 september – John L.M. Irby, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1897.
• 21 september – Karl Husberg, svensk ämbetsman och politiker.
• 27 september – Sixten Sparre, svensk löjtnant.
• 16 oktober – Oscar Wilde, författare, dramatiker och samhällssatiriker
• 18 oktober – Salomon August Andrée, svensk ingenjör, fysiker och äventyrare (född i Gränna).
• 20 oktober – Arthur Rimbaud, fransk poet.
• 6 november – John Philip Sousa, amerikansk kompositör och dirigent av främst marschmusik.
• 8 november – Johannes Rydberg, svensk fysiker.
• 10 november – Arvid Kempe, svensk lektor och politiker (liberal).
• 18 november – Fountain L. Thompson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909–1910.
• 21 november – Benedictus XV, född Giacomo Paolo Giovanni Battista della Chiesa, påve 1914–1922.
• 27 november – Louis De Geer, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1920–1921.
• 12 december – Georges Vacher de Lapouge, fransk antropolog.
• 14 december – Carl Magnus Fürst, svensk läkare, professor och anatom.
• Roberto Johann Wernicke, argentinsk patolog.

• 18 januari – Robert M. Charlton, 46, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1852–1853.

• 27 februari – Hughes Felicité Robert de Lamennais, 71, fransk teolog och filosof.

• 13 mars – Carl Oscar, 1, svensk prins, son till Karl XV och Lovisa av Nederländerna.

• 18 april
  • Józef Elsner, 84, polsk kompositör.
  • Nehemiah R. Knight, 73, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1817–1821, senator 1821-1841.
• 19 april – John Davis, 67, amerikansk politiker.

• 2 maj – Sulpiz Boisserée, 70, tysk konst- och arkitekturhistoriker.

• 27 juni – Amalie Beer, 87, tysk-judisk salongsvärd.

• 7 juli – Henrik Bernhard Palmær, 52, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.
• 24 juli – Jonathan Roberts, 82, amerikansk politiker, senator 1814–1821.

• 31 augusti – Philip Barker Webb, 61, brittisk botaniker.

• 9 september – Angelo Mai, 72, italiensk kardinal och klassisk filolog.
• 18 september – John W. Taylor, 70, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1820–1821 och 1825–1827.
• 22 september – Wilhelm Faxe, 87, svensk biskop.
• 26 september – Herman Wedel Major, 40, norsk psykiater (omkommen med hela sin familj vid ett skeppsbrott under en emigrationsresa till USA).

• 9 oktober – Carl Gustaf Mannerheim, 57, finländsk greve, naturforskare och ämbetsman.

• 18 november – Edward Forbes, 39, brittisk naturforskare.
• 26 november – Matthijs Siegenbeek, 80, nederländsk språkforskare.

• 3 december – Johann Peter Eckermann, 62, tysk författare.
• 28 december – James Turner Morehead, 57, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1834–1836, senator 1841–1847.

• Wikimedia Commons har media som rör 1854.
  Bilder & media