1850

1850 – MDCCCL 174 år sedan
År 1847 | 1848 | 1849 1850 1851 | 1852 | 1853
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1850 MDCCCL
Ab urbe condita	2602
Armeniska kalendern	1299 ԹՎ ՌՄՂԹ
Assyriska kalendern	6600
Bahaikalendern	6–7
Bengaliska kalendern	1257
Berberkalendern	2800
Brittiskt regeringsår	13 Vict. 1 – 14 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2394
Burmesiska kalendern	1212
Bysantinska kalendern	7358–7359
Koptiska kalendern	1566–1567
Erianska kalendern	3016
Etiopiska kalendern	1842–1843
Judiska kalendern	5610–5611
Vikram Samvat	1906–1907
Sakakalendern	1772–1773
Kaliyuga	4951–4952
Holocen kalender	11850
Nri-Igbo	850–851
Persiska kalendern	1228–1229
Muslimska kalendern	1266–1267
Nengō (Japan)	Kaei 3 (嘉永3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4183
Minguokalendern	62 före ROC 民前62年
Thailändsk kalender	2393
Unixtid

1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 29 januari
  • Henry Clay introducerar 1850 års kompromiss till USA:s kongress.
  • Sveriges genom tiderna värsta snöstorm rasar under den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urvädersnatten".

• 7 mars – Amerikanske senatorn Daniel Webster håller sitt "7 mars-tal" där han stöder 1850 års kompromiss för att förhindra inbördeskrig i USA.
• 16 mars – Nathaniel Hawthorne's The Scarlet Letter publiceras.
• 19 mars – American Express bildas av Henry Wells och William Fargo.

• 4 april – Los Angeles i Kalifornien, USA inkorporeras.
• 15 april – San Francisco i Kalifornien, USA inkorporeras.
• 19 april – Clayton–Bulwer-fördraget skrivs på av USA och Storbritannien, där de enas att inte göra helt egna anspråk på den föreslagna Nicaraguakanalen.

• 23 maj – USS Advance avgår från New York i sökandet efter John Franklins Arktisexpedition.

• 1 juni – Österrike börjar utge frimärken.
• 3 juni – Kansas City, Missouri inkorporeras av Jackson County, Missouri som "Town of Kansas".
• 18 juni – Det andra liberala reformmötet i Örebro öppnas.
• 19 juni – Sveriges kronprins Karl (XV) gifter sig med Lovisa av Nederländerna.^[1]

• Juli – Under Taipingupproret i Kina ger Hong Xiuquan order om allmän mobilisering av rebellstyrkorna.
• 2 juli – Efter nästan ett år av vapenvila och förhandlingar i schleswig-holsteinska kriget sluts fredsavtal i Berlin mellan Danmark och Preussen.
• 9 juli – USA:s vicepresident Millard Fillmore blir USA:s 13:e president efter president Zachary Taylors död.
• 24 juli – Strider utbryter åter i schleswig-holsteinska kriget, bara 22 dagar efter fredsavtalet, denna gång dock enbart mellan danskarna och den inhemska (tyska) Schleswig-Holsteinska armén.
• 30 juli – Morgontidningen Hallandsposten grundas i Sverige.^[2]

• 9 september
  • Kalifornien blir den 31:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[3]
  • New Mexico-territoriet skapas i USA av kongressen.
• 13 september – För första gången bestigs Piz Bernina, den högsta toppen i östra Alperna.
• 18 september – Fugitive Slave Law antas av USA:s kongress.
• 29 september – Romersk-katolska hierarkin återskapas i England och Wales av påve Pius IX.

• 1 oktober – University of Sydney invigs.
• 12 oktober – Hospitalet i Uppsala, Sverige eldhärjas.^[4]
• 19 oktober – Phi Kappa Sigma International Fraternity skapas vid University of Pennsylvania.
• 28 oktober – Delegaten Edward Ralph May håller ett tal till försvar för afroamerikanernas rösträtt till Indianas konstitutionskonventet.

• November – I Taipingupprorets Kina inträffar de första sammandrabbningarna mellan kejsarens milis och "himmelska armén".
• 29 november – Fördraget i Olmütz skrivs på Olomouc och innebär att Preussen diplomatiskt kapitulerar till Österrike, som övertar ledarskapet i Tyska förbundet.

• 16 december – De första bosättarna till Christchurch anländer i hamnen i Lyttelton, Nya Zeeland.

• Ett förslag till lösandet av den svenska representationsfrågan förkastas av Sveriges riksdag.
• Sveriges första konsumentförening bildas i Örsundsbro i Uppland.
• I Malmö undertecknas, under Oscar I:s medling, ett avtal mellan Danmark och Preussen om Schleswig.
• Stockholm får sina första riktiga poliser, när det gamla föråldrade och illa fungerande ordningsväsendet omorganiseras till en riktig poliskår.
• Den sista prinsen av det kurdiska riket Baban, Abdollah Pasha, lämnar huvudstaden Sulaymaniyya efter att ha besegrats av Osmanska riket och upplöser därmed furstendömet som grundades år 1649.

• 6 januari – Xaver Scharwenka – polsk–tysk pianist och kompositör.
• 15 januari
  • Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet.
  • Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
• 15 februari – Albert B. Cummins, amerikansk republikansk politiker, senator 1908–1926.
• 27 januari
  • John Collier, brittisk målare.
  • Edward Smith, brittisk sjökapten.
• 3 mars – Martin N. Johnson, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
• 6 mars – Victoria Benedictsson, svensk författare under pseudonymen Ernst Ahlgren.
• 8 mars – Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
• 13 mars – James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 mars – Amalia Riégo, spansk operasångare.
• 11 april – Isidor Rayner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912.
• 17 april – Algot Lange, svensk operasångare (basbaryton) och sångpedagog.
• 3 maj – Johnny Ringo, amerikansk revolverman.
• 14 maj – Alva Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887–1889, 1897–1899 och 1905.
• 15 maj – Andrew H. Burke, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893.
• 5 juni – Pat Garrett, amerikansk sheriff.
• 7 juli – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker.
• 8 juli – Charles Rockwell Lanman, amerikansk indolog.
• 12 juli – Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912–1913.
• 31 juli – Robert Love Taylor, amerikansk demokratisk politiker.
• 5 augusti – Guy de Maupassant, fransk författare.
• 7 augusti – John L. Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist.
• 25 augusti – James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917.
• 2 september – Woldemar Voigt, tysk fysiker.
• 4 september – Luigi Cadorna, italiensk militär och marskalk
• 6 september – Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.
• 7 september – Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
• 27 september – William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 september – Emma Forsayth, samoansk legendar, känd som "drottning Emma"
• 30 oktober – John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.
• 3 november – William E. English, amerikansk politiker, kongressledamot 1884–1885.
• 9 november
  • Joseph Shield Nicholson, brittisk nationalekonom.
  • Ignacio Bolívar, spansk vetenskapsman.
• 13 november – Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bland annat Skattkammarön.
• 15 november – Victor Laloux, fransk arkitekt.
• William Allen Sturge, engelsk läkare.

• 20 januari – Adam Oehlenschläger, 70, dansk skald och dramatiker.
• 22 januari – Vincenzo Pallotti, 54, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
• 27 januari
  • Otto Wilhelm Klinckowström, 71, svensk-finländsk friherre, militär och hovman.
  • Johann Gottfried Schadow, 85, tysk skulptör och grafiker.

• 25 februari – Daoguang-kejsaren, 67, kinesisk kejsare.

• 27 mars – Wilhelm Beer, 53, tysk astronom.
• 31 mars – John C. Calhoun, 68, amerikansk politiker, vicepresident 1825–1832.

• 16 april – Marie Tussaud, 88, fransk vaxskulptör.
• 23 april – William Wordsworth, 80, brittisk poet.

• 9 maj – Joseph Louis Gay-Lussac, 71, fransk fysiker och kemist.
• 13 maj – Erik Jansson, 41, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
• 16 maj – William Hendricks, 67, amerikansk politiker.
• 29 maj – Franklin H. Elmore, 50, amerikansk bankman och politiker.

• 18 juni – Leonard Wilcox, 51, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842–1843.

• 4 juli – William Kirby, 90, brittisk entomolog.
• 9 juli – Zachary Taylor, 65, amerikansk militär och politiker, USA:s president sedan 1849.
• 14 juli – Nathaniel Silsbee, 77, amerikansk politiker, senator 1826–1835.

• 18 augusti – Honoré de Balzac, 51, fransk författare.
• 26 augusti – Ludvig Filip I, 76, kung av Frankrike 1830–1848.

• 22 september – Johann Heinrich von Thünen, 67, tysk nationalekonom.
• 23 september – José Gervasio Artigas, 86, Uruguays nationalhjälte.

• 24 oktober – John H. Harmanson, 47, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot sedan 1845.

• 3 november – Thomas Ford, 49, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846.
• 6 november – Friedrich Wilhelm von Brandenburg, 58, preussisk militär och statsman.
• 19 november – Richard Mentor Johnson, 70, amerikansk demokratisk politiker, USA:s 9:e vicepresident.

• 10 december – Józef Bem, 56, polsk general.
• 22 december – William Plumer, 91, amerikansk politiker och predikant.
• 23 december – Samuel Bell, 80, amerikansk politiker och jurist.
• 24 december – Frédéric Bastiat, 49, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.

• Wikimedia Commons har media som rör 1850.
  Bilder & media