1850

1850 – MDCCCL 175 år sedan
År 1847 | 1848 | 1849 1850 1851 | 1852 | 1853
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1850 MDCCCL
Ab urbe condita	2602
Armeniska kalendern	1299 ԹՎ ՌՄՂԹ
Assyriska kalendern	6600
Bahaikalendern	6–7
Bengaliska kalendern	1257
Berberkalendern	2800
Brittiskt regeringsår	13 Vict. 1 – 14 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2394
Burmesiska kalendern	1212
Bysantinska kalendern	7358–7359
Koptiska kalendern	1566–1567
Erianska kalendern	3016
Etiopiska kalendern	1842–1843
Judiska kalendern	5610–5611
Vikram Samvat	1906–1907
Sakakalendern	1772–1773
Kaliyuga	4951–4952
Holocen kalender	11850
Nri-Igbo	850–851
Persiska kalendern	1228–1229
Muslimska kalendern	1266–1267
Nengō (Japan)	Kaei 3 (嘉永3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4183
Minguokalendern	62 före ROC 民前62年
Thailändsk kalender	2393
Unixtid

1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 29 januari
  • Henry Clay introducerar 1850 års kompromiss till USA:s kongress.
  • Sveriges genom tiderna värsta snöstorm rasar under den så kallade "yrväderstisdagen" eller "urvädersnatten".

• 7 mars – Amerikanske senatorn Daniel Webster håller sitt "7 mars-tal" där han stöder 1850 års kompromiss för att förhindra inbördeskrig i USA.
• 16 mars – Nathaniel Hawthorne's The Scarlet Letter publiceras.
• 19 mars – American Express bildas av Henry Wells och William Fargo.

• 4 april – Los Angeles i Kalifornien, USA inkorporeras.
• 15 april – San Francisco i Kalifornien, USA inkorporeras.
• 19 april – Clayton–Bulwer-fördraget skrivs på av USA och Storbritannien, där de enas att inte göra helt egna anspråk på den föreslagna Nicaraguakanalen.

• 23 maj – USS Advance avgår från New York i sökandet efter John Franklins Arktisexpedition.

• 1 juni – Österrike börjar utge frimärken.
• 3 juni – Kansas City, Missouri inkorporeras av Jackson County, Missouri som "Town of Kansas".
• 18 juni – Det andra liberala reformmötet i Örebro öppnas.
• 19 juni – Sveriges kronprins Karl (XV) gifter sig med Lovisa av Nederländerna.^[1]

• Juli – Under Taipingupproret i Kina ger Hong Xiuquan order om allmän mobilisering av rebellstyrkorna.
• 2 juli – Efter nästan ett år av vapenvila och förhandlingar i schleswig-holsteinska kriget sluts fredsavtal i Berlin mellan Danmark och Preussen.
• 9 juli – USA:s vicepresident Millard Fillmore blir USA:s 13:e president efter president Zachary Taylors död.
• 24 juli – Strider utbryter åter i schleswig-holsteinska kriget, bara 22 dagar efter fredsavtalet, denna gång dock enbart mellan danskarna och den inhemska (tyska) Schleswig-Holsteinska armén.
• 30 juli – Morgontidningen Hallandsposten grundas i Sverige.^[2]

• 9 september
  • Kalifornien blir den 31:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[3]
  • New Mexico-territoriet skapas i USA av kongressen.
• 13 september – För första gången bestigs Piz Bernina, den högsta toppen i östra Alperna.
• 18 september – Fugitive Slave Law antas av USA:s kongress.
• 29 september – Romersk-katolska hierarkin återskapas i England och Wales av påve Pius IX.

• 1 oktober – University of Sydney invigs.
• 12 oktober – Hospitalet i Uppsala, Sverige eldhärjas.^[4]
• 19 oktober – Phi Kappa Sigma International Fraternity skapas vid University of Pennsylvania.
• 28 oktober – Delegaten Edward Ralph May håller ett tal till försvar för afroamerikanernas rösträtt till Indianas konstitutionskonventet.

• November – I Taipingupprorets Kina inträffar de första sammandrabbningarna mellan kejsarens milis och "himmelska armén".
• 29 november – Fördraget i Olmütz skrivs på Olomouc och innebär att Preussen diplomatiskt kapitulerar till Österrike, som övertar ledarskapet i Tyska förbundet.

• 16 december – De första bosättarna till Christchurch anländer i hamnen i Lyttelton, Nya Zeeland.

• Ett förslag till lösandet av den svenska representationsfrågan förkastas av Sveriges riksdag.
• Sveriges första konsumentförening bildas i Örsundsbro i Uppland.
• I Malmö undertecknas, under Oscar I:s medling, ett avtal mellan Danmark och Preussen om Schleswig.
• Stockholm får sina första riktiga poliser, när det gamla föråldrade och illa fungerande ordningsväsendet omorganiseras till en riktig poliskår.
• Den sista prinsen av det kurdiska riket Baban, Abdollah Pasha, lämnar huvudstaden Sulaymaniyya efter att ha besegrats av Osmanska riket och upplöser därmed furstendömet som grundades år 1649.

• 6 januari – Xaver Scharwenka, polsk–tysk pianist och kompositör. (död 1924)
• 15 januari
  • Mihai Eminescu, rumänsk senromantisk poet. (död 1889)
  • Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare. (död 1928)
• 27 januari
  • John Collier, brittisk målare. (död 1934)
  • Edward Smith, brittisk sjökapten. (död 1912)

• 15 februari – Albert B. Cummins, amerikansk republikansk politiker, senator 1908–1926. (död 1926)

• 3 mars – Martin N. Johnson, amerikansk republikansk politiker, senator 1909. (död 1909)
• 6 mars – Victoria Benedictsson, svensk författare under pseudonymen Ernst Ahlgren. (död 1888)
• 8 mars – Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör. (död 1925)
• 13 mars – James Browning, amerikansk demokratisk politiker. (död 1921)
• 26 mars – Amalia Riégo, spansk operasångare. (död 1926)

• 11 april – Isidor Rayner, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912. (död 1912)
• 17 april – Algot Lange, svensk operasångare (basbaryton) och sångpedagog. (död 1904)

• 3 maj – Johnny Ringo, amerikansk revolverman. (död 1882)
• 14 maj – Alva Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887–1889, 1897–1899 och 1905. (död 1922)
• 15 maj – Andrew H. Burke, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893. (död 1918)

• 5 juni – Pat Garrett, amerikansk sheriff. (död 1908)

• 7 juli – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker. (död 1921)
• 8 juli – Charles Rockwell Lanman, amerikansk indolog. (död 1941)
• 12 juli – Newell Sanders, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912–1913. (död 1939)
• 31 juli – Robert Love Taylor, amerikansk demokratisk politiker. (död 1912)

• 5 augusti – Guy de Maupassant, fransk författare. (död 1893)
• 7 augusti – John L. Wilson, amerikansk republikansk politiker och publicist. (död 1912)
• 25 augusti – James E. Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917. (död 1925)

• 2 september – Woldemar Voigt, tysk fysiker. (död 1919)
• 4 september – Luigi Cadorna, italiensk militär. (död 1928)
• 6 september
  • Léon-Adolphe Amette, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris. (död 1920)
  • William Allen Sturge, brittisk läkare. (död 1919)
• 7 september – Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör. (död 1925)
• 27 september – William L. Terry, amerikansk demokratisk politiker. (död 1917)
• 26 september – Emma Forsayth, samoansk legendar, känd som "drottning Emma". (död 1913)

• 1 oktober – David R. Francis, amerikansk demokratisk politiker och diplomat. (död 1927)
• 8 oktober – Henry Le Chatelier, fransk ingenjör, kemist och metallurg. (död 1936)
• 18 oktober – Francis Thomé, fransk kompositör. (död 1909)
• 19 oktober – Annie Peck, amerikansk bergsbestigare och författare. (död 1935)
• 22 oktober – Heinrich von Zügel, tysk målare. (död 1941)
• 30 oktober – John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895. (död 1907)

• 3 november – William E. English, amerikansk politiker, kongressledamot 1884–1885. (död 1926)
• 9 november
  • Joseph Shield Nicholson, brittisk nationalekonom. (död 1927)
  • Ignacio Bolívar, spansk vetenskapsman. (död 1944)
• 12 november – Michail Tjigorin, rysk schackspelare. (död 1908)
• 13 november
  • Georg Busolt, tysk historiker. (död 1920)
  • Robert Louis Stevenson, skotsk författare av bland annat Skattkammarön. (död 1894)
• 15 november – Victor Laloux, fransk arkitekt. (död 1937)
• 20 november – Arthur Goring Thomas, brittisk kompositör. (död 1892)
• 22 november – Georg Dehio, tysk konsthistoriker. (död 1932)
• 27 november
  • Helene von Mülinen, schweizisk kvinnorättsaktivist. (död 1924)
  • Jelena Polenova, rysk konstnär. (död 1898)

• 4 december
  • Warren Garst, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1908–1909. (död 1924)
  • Knud Sehested, dansk ämbetsman. (död 1909)
• 9 december – Emma Abbott, amerikansk operasångare. (död 1891)
• 12 december – Martin Frederick Ansel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1907–1911. (död 1945)
• 13 december – Iver Holter, norsk kompositör. (död 1941)
• 21 december
  • Lluís Domènech i Montaner, katalansk arkitekt. (död 1923)
  • Zdeněk Fibich, tjeckisk kompositör. (död 1900)
• 22 december – Victoriano Huerta, mexikansk militär och politiker. (död 1916)
• 25 december – Wilhelm Viëtor, tysk filolog. (död 1918)

• 20 januari – Adam Oehlenschläger, 70, dansk skald och dramatiker.
• 22 januari – Vincenzo Pallotti, 54, italiensk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.
• 27 januari
  • Otto Wilhelm Klinckowström, 71, svensk-finländsk friherre, militär och hovman.
  • Johann Gottfried Schadow, 85, tysk skulptör och grafiker.

• 25 februari – Daoguang-kejsaren, 67, kinesisk kejsare.

• 27 mars – Wilhelm Beer, 53, tysk astronom.
• 31 mars – John C. Calhoun, 68, amerikansk politiker, vicepresident 1825–1832.

• 16 april – Marie Tussaud, 88, fransk vaxskulptör.
• 23 april – William Wordsworth, 80, brittisk poet.

• 9 maj – Joseph Louis Gay-Lussac, 71, fransk fysiker och kemist.
• 13 maj – Erik Jansson, 41, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
• 16 maj – William Hendricks, 67, amerikansk politiker.
• 29 maj – Franklin H. Elmore, 50, amerikansk bankman och politiker.

• 18 juni – Leonard Wilcox, 51, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1842–1843.

• 4 juli – William Kirby, 90, brittisk entomolog.
• 9 juli – Zachary Taylor, 65, amerikansk militär och politiker, USA:s president sedan 1849.
• 14 juli – Nathaniel Silsbee, 77, amerikansk politiker, senator 1826–1835.

• 18 augusti – Honoré de Balzac, 51, fransk författare.
• 26 augusti – Ludvig Filip I, 76, kung av Frankrike 1830–1848.

• 22 september – Johann Heinrich von Thünen, 67, tysk nationalekonom.
• 23 september – José Gervasio Artigas, 86, Uruguays nationalhjälte.

• 24 oktober – John H. Harmanson, 47, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot sedan 1845.

• 3 november – Thomas Ford, 49, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846.
• 6 november – Friedrich Wilhelm von Brandenburg, 58, preussisk militär och statsman.
• 19 november – Richard Mentor Johnson, 70, amerikansk demokratisk politiker, USA:s 9:e vicepresident.

• 10 december – Józef Bem, 56, polsk general.
• 22 december – William Plumer, 91, amerikansk politiker och predikant.
• 23 december – Samuel Bell, 80, amerikansk politiker och jurist.
• 24 december – Frédéric Bastiat, 49, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.

• Wikimedia Commons har media som rör 1850.
  Bilder & media