1815

1815 – MDCCCXV 209 år sedan
År 1812 | 1813 | 1814 1815 1816 | 1817 | 1818
Årtionde 1790-talet  | 1800-talet 1810-talet 1820-talet | 1830-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1815 MDCCCXV
Ab urbe condita	2567
Armeniska kalendern	1264 ԹՎ ՌՄԿԴ
Assyriska kalendern	6565
Bahaikalendern	-29–-28
Bengaliska kalendern	1222
Berberkalendern	2765
Brittiskt regeringsår	55 Geo. 3 – 56 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2359
Burmesiska kalendern	1177
Bysantinska kalendern	7323–7324
Koptiska kalendern	1531–1532
Erianska kalendern	2981
Etiopiska kalendern	1807–1808
Judiska kalendern	5575–5576
Vikram Samvat	1871–1872
Sakakalendern	1737–1738
Kaliyuga	4916–4917
Holocen kalender	11815
Nri-Igbo	815–816
Persiska kalendern	1193–1194
Muslimska kalendern	1230–1231
Nengō (Japan)	Bunka 12 (文化12年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4148
Minguokalendern	97 före ROC 民前97年
Thailändsk kalender	2358
Unixtid

1815 (MDCCCXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

• 8 januari – 6 500 amerikaner besegrar 8 700 britter i slaget vid New Orleans med endast 55 döda på den amerikanska sidan.

• 22 februari – Evangeliska sällskapet ombildas till Svenska Bibelsällskapet, i vilket samtliga svenska biskopar går med. Syftet är att sprida biblar till svenska folket.^[1]

• 16 mars – Kungariket Förenade Nederländerna grundas.^[2]

• 10 april – Ett av historien största vulkanutbrott inleds på Tambora i Indonesien.^[3]

• 2–3 maj – Slaget vid Tolentino utkämpas.
• 3 maj – Stadsstaten Krakow grundas.^[4]
• 31 maj – Göteborgs domkyrka invigs.

• 9 juni – Luxemburg blir ett storhertigdöme.^[5]

• 18 juni – Napoleon besegras slutgiltigt i slaget vid Waterloo, vilket leder till att han tvingas abdikera tre dagar senare. Detta innebär också slutet på Napoleonkrigen.^[6]

• 31 juli – Norge erkänner unionen med Sverige.

• 6 augusti – Riksakten, godkänd av det norska stortinget och den svenska riksdagen, som reglerar vissa unionella frågor, utfärdas. Norge tvingas acceptera en gemensam utrikespolitik och en gemensam kung. Landet blir alltså inte en del av det svenska riket, som Finland varit.
• 18 augusti – Schweiziska edsförbundet återskapas.^[7]

• 20 oktober – De allierade erkänner Schweiz neutralitet under andra freden i Paris.^[7]
• 23 oktober – Sverige avträder Svenska Pommern till Preussen. Danmark skulle ha fått Pommern, men har bytt det mot Sachsen-Lauenburg, som ligger närmare Danmark.^[8] Den svenske generalen Boye överlämnar de svenska fanorna till pommerska trupper, varvid Sverige förlorar sin sista besittning på kontinenten.

• 16 december – Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve grundas.^[9]

• Andra Barbareskkriget mellan USA och Alger bryter ut.^[10]
• Det Kvindelige Velgørende Selskab bildas i Danmark.^[11]
• Smittkoppsvaccinationen blir obligatorisk på alla barn under två år i Sverige.
• De förordningar som har reglerat viktualiehandeln i Sverige avskaffas.
• Ett förslag om att införa tvåkammarparlament faller i den svenska riksdagen.
• Judars rätt att flytta till Sverige inskränks på förslag av adeln och borgarna.

• 14 januari – Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.
• 15 januari – Bertha Wehnert-Beckmann, tysk fotograf.
• 16 januari – Lemuel J. Bowden, amerikansk politiker, senator 1863–1864.
• 18 januari – Konstantin von Tischendorf, tysk professor.
• 20 januari – Josiah Begole, amerikansk politiker.
• 25 januari – Alexander Joseph Montagney Artôt, belgisk violinist och tonsättare.
• 26 januari – Arthur MacArthur, skotsk-amerikansk politiker och jurist, guvernör i Wisconsin 1856.
• 28 januari – Andrew Jackson Hamilton, amerikansk politiker och jurist.
• 1 mars – Benjamin F. Conley, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Georgia 1871–1872.
• 12 mars – Louis Jules Trochu, fransk militär och politiker, president i Frankrikes nationella försvarsregering 1870–1871.
• 15 mars – Andrew J. Kuykendall, amerikansk politiker.
• 1 april
  • Henry B. Anthony, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island (whig) 1849–1851, senator (republikan) 1859–1884.
  • Otto von Bismarck, tysk statsman, järnkanslern.
  • Edward Clark, amerikansk militär och politiker.
• 21 april – Louise Rasmussen, dansk skådespelare, dansk regentgemål 1850–1863, gift med Fredrik VII.
• 2 maj – David S. Walker, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
• 10 maj – Anders Ljungqvist, uppländsk spelman.
• 19 maj – John Gross Barnard, nordamerikansk ingenjör-officer.
• 30 maj – Carl Edward Norström, svensk järnvägsbyggare.
• 3 juni – Moses Wisner, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1859–1861.
• 17 juni – Thekla Knös, svensk författare.
• 29 juni – Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
• 4 juli – Emory B. Pottle, amerikansk republikansk politiker.
• 7 juli – Asmus Julius Thomsen, dansk läkare.
• 9 juli – Oran M. Roberts, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 16 augusti – Giovanni Bosco, italienskt helgon.
• 29 augusti – Anna Ella Carroll, amerikansk författare, abolitionist och politisk rådgivare
• 6 september – Johan Ernst Rietz, svensk språkforskare.
• 7 september – Howell Cobb, amerikansk politiker och general.
• 9 september
  • William Beal, brittisk religiös författare.
  • Johann Gottfried Piefke, tysk militärmusiker och kompositör.
• 15 september – Charles B. Mitchel, amerikansk politiker.
• 19 september – Edgar Cowan, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1867.
• 16 oktober – Francis Lubbock, amerikansk politiker.
• 27 oktober – Niels Ludvig Westergaard, dansk orientalist.
• 31 oktober – Karl Weierstrass, tysk matematiker.
• 1 november – Luke P. Poland, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 2 november – Isaac P. Walker, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
• 12 november – Elizabeth Cady Stanton, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
• 23 november – William Dennison, amerikansk politiker.
• 10 december – Ada Byron Lovelace, brittisk matematiker och den förste datorprogrameraren.
• 21 december – Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.

• 15 januari – Emma Hamilton, 49, brittisk societetsdam.

• 22 februari – Simeon Olcott, 79, amerikansk politiker, senator 1801–1805.

• 2 mars – Francesco Bartolozzi, 86, italiensk kopparstickare.

• 1 april – Samuel Liljeblad, 53, svensk botaniker.

• 23 maj – Henry Ernst Muhlenberg, 60, amerikansk teolog och naturforskare.

• 1 juni – James Gillray, 58, brittisk karikatyrtecknare.

• 28 juli – Philip Barton Key, 58, amerikansk federalistisk politiker och jurist, kongressledamot 1807–1813.

• 6 augusti – James A. Bayard, 48, amerikansk politiker, senator 1804–1813.
• 15 augusti – Richard Bassett, 70, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1799–1801.
• 21 augusti
  • Carl Johan Adlercreutz, 58, svensk greve, militär och statsman.
  • Stanley Griswold, 51, amerikansk politiker, senator 1809.

• 9 september – John Singleton Copley, 77, amerikansk konstnär.

• 13 oktober – Joachim Murat, 48, fransk marskalk, kung av Neapel 1808–1815.

• 17 november – Joseph Habersham, 64, amerikansk politiker och affärsman.

• 7 december – Michel Ney, 46, fransk militär, marskalk 1804, hertig av Elchingen 1808, furste av Moskva 1812.

• Wikimedia Commons har media som rör 1815.
  Bilder & media