1814

1814 – MDCCCXIV 210 år sedan
År 1811 | 1812 | 1813 1814 1815 | 1816 | 1817
Årtionde 1790-talet  | 1800-talet 1810-talet 1820-talet | 1830-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1814 MDCCCXIV
Ab urbe condita	2566
Armeniska kalendern	1263 ԹՎ ՌՄԿԳ
Assyriska kalendern	6564
Bahaikalendern	-30–-29
Bengaliska kalendern	1221
Berberkalendern	2764
Brittiskt regeringsår	54 Geo. 3 – 55 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2358
Burmesiska kalendern	1176
Bysantinska kalendern	7322–7323
Koptiska kalendern	1530–1531
Erianska kalendern	2980
Etiopiska kalendern	1806–1807
Judiska kalendern	5574–5575
Vikram Samvat	1870–1871
Sakakalendern	1736–1737
Kaliyuga	4915–4916
Holocen kalender	11814
Nri-Igbo	814–815
Persiska kalendern	1192–1193
Muslimska kalendern	1229–1230
Nengō (Japan)	Bunka 11 (文化11年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4147
Minguokalendern	98 före ROC 民前98年
Thailändsk kalender	2357
Unixtid

1814 (MDCCCXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

• 5 januari – Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna, varmed hela Holstein är i svenska händer, vilket ger en god utgångspunkt i fredsförhandlingarna.

• 14 januari – Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Kiel. I freden tvingas Danmark avträda Norge till Sverige i utbyte mot svenska Pommern. Därmed upphör den union mellan Danmark och Norge, som har varat sedan 1380. Norrmännen vägrar acceptera fredsbestämmelserna.^[1]

• 17 maj – I protest mot fredsslutet i Kiel väljer norrmännen den danske prinsen Kristian Fredrik till norsk kung och antar en ny norsk grundlag i Eidsvoll, vilket inte accepteras av Sverige.^[2]
• 30 maj – Freden i Paris sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Frankrikes kung Ludvig XVIII erkänner unionen mellan Sverige och Norge. Sverige avstår ön Guadeloupe till Frankrike.

• 26 juli
  • Sveriges senaste krig, det norska fälttåget, inleds, för att tvinga norrmännen gå med på unionsföreningen. Bland annat deltar arvfursten Oscar (sedermera Oscar I) som 15-årig överste.
  • Svenska flottan besegrar den norska i sjöslaget vid Hvalöarna^[3] sydöst om den norska staden Fredrikstad.

• 3 augusti – Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Lier i Norge.
• 5 augusti – Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Midskog^[4] (även känt som slaget vid Matrand).
• 14 augusti
  • Svenskarna besegrar norrmännen i slaget vid Kjölbergs bro.
  • Konventionen i Moss sluts mellan Sverige och Norge. Svenskarna tvingar Kristian Fredrik att avgå och norrmännen att acceptera unionen mellan Sverige och Norge. Därmed är Sveriges senaste krig slut.^[5]

• 1 oktober – Wienkongressen inleds.
• 10 oktober – Kristian Fredrik abdikerar från den norska tronen, till förmån för Karl XIII.

• 4 november – Karl XIII väljs till kung av Norge. Där får han namnet Karl II (Karl I var Karl Knutsson (Bonde) 1449–1450). Unionen blir, tack vare kronprins Karl (XIV) Johans ingripande, dock mycket svagare än vad de svenska adelsmännen har tänkt sig.
• 7 november – Amerikanske generalen Andrew Jackson intar Pensacola i Spanska Florida och kastar ut britterna.^[6]
• 23 november - USA:s vicepresident Elbridge Gerry avlider .

• 15 december – Hartfordkonventionen antas av det amerikanska federalistiska partiet.

• 24 december – Freden i Gent avslutar officiellt 1812 års krig mellan Storbritannien och USA.

• Reguljära stridigheter mellan pirater och amerikanska skepp och eskadrar rasar i Karibien, framförallt på land och till havs vid Kuba, Puerto Rico, Santo Domingo och Yucatan.^[6]

• 1 januari – William Bigler, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 januari – Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
• 20 januari – David Wilmot, amerikansk politiker och jurist.
• 27 januari – Eugène Viollet-le-Duc, fransk arkitekt.

• 6 februari – Auguste Chapdelaine, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.
• 8 februari – Carl Paul Caspari, norsk-tysk teolog och orientalist.

• 5 mars – Wilhelm von Giesebrecht, tysk historiker.
• 9 mars – Taras Sjevtjenko, ukrainsk författare.
• 12 mars – John C. Ten Eyck, amerikansk republikansk politiker, senator 1859–1865.
• 14 mars – Ferdinand Konrad Bellermann, tysk landskapsmålare.
• 22 mars – Thomas Crawford, amerikansk skulptör.

• 29 april – Homer V.M. Miller, amerikansk politiker och läkare, senator 1871.

• 3 maj – Adams George Archibald, kanadensisk politiker.
• 30 maj – Michail Bakunin, rysk revolutionär och agitator.

• 2 juni – William H.H. Ross, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1851–1855.
• 11 juni – Felix von Willebrand, finländsk friherre och läkare.

• 19 juli – Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.

• 13 augusti – Anders Ångström, svensk fysiker och astronom, spektralanalysens fader.

• 3 september – James Joseph Sylvester, brittisk matematiker.

• 3 oktober – Hervé Faye, fransk astronom.
• 15 oktober – Michail Lermontov, rysk poet.

• 1 november – Josiah Gardner Abbott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1876–1877.
• 5 november – Alfred de Bougy, fransk bibliotekarie och författare.
• 22 november – Christian Friedrich von Leins, tysk arkitekt.
• 26 november – Louise Aston, tysk författare och feminist.

• 19 december – Jean Högqvist, svensk skådespelare.
• 28 december – Jeremiah Clemens, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849–1853.

• 4 januari – Johann Georg Jacobi, 73, tysk poet.
• 5 januari – Nils Henric Liljensparre, 75, svensk polis.

• 26 februari – Johan Tobias Sergel, 73, svensk tecknare och skulptör.

• 26 mars – Joseph Guillotin, 75, fransk läkare.

• 12 april – Charles Burney, 88, brittisk kompositör.

• 6 maj – Georg Joseph Vogler, 64, tysk kompositör.

• 8 juni – Friedrich Heinrich Himmel, 48, tysk kompositör.

• 19 juli – Matthew Flinders, 40, brittisk sjömilitär och kartograf.
• 28 juli – Benjamin Goodhue, 65, amerikansk politiker, senator 1796–1800.

• 19 augusti – Gustaf Mauritz Armfelt, 57, svensk hovman, diplomat och kungagunstling.
• 24 augusti – Timothy Bloodworth, amerikansk politiker, senator 1795–1801.

• 8 september – Maria Karolina av Österrike, 62, Neapels drottning och de facto regent.

• 10 oktober – Johann Friedrich Droysen, 44, pommersk fysiker, matematiker och astronom.

• 23 november – Elbridge Gerry, 70, amerikansk politiker, USA:s vicepresident 1813–1814.

• 24 december – Samuel Hood, engelsk sjömilitär.
• 26 december – Nicolas-François Guillard, 62, fransk librettist.

• Wikimedia Commons har media som rör 1814.
  Bilder & media