1808

1808 – MDCCCVIII 217 år sedan
År 1805 | 1806 | 1807 1808 1809 | 1810 | 1811
Årtionde 1780-talet  | 1790-talet 1800-talet 1810-talet | 1820-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1808 MDCCCVIII
Ab urbe condita	2560
Armeniska kalendern	1257 ԹՎ ՌՄԾԷ
Assyriska kalendern	6558
Bahaikalendern	-36–-35
Bengaliska kalendern	1215
Berberkalendern	2758
Brittiskt regeringsår	48 Geo. 3 – 49 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2352
Burmesiska kalendern	1170
Bysantinska kalendern	7316–7317
Koptiska kalendern	1524–1525
Erianska kalendern	2974
Etiopiska kalendern	1800–1801
Judiska kalendern	5568–5569
Vikram Samvat	1864–1865
Sakakalendern	1730–1731
Kaliyuga	4909–4910
Holocen kalender	11808
Nri-Igbo	808–809
Persiska kalendern	1186–1187
Muslimska kalendern	1222–1223
Nengō (Japan)	Bunka 5 (文化5年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4141
Minguokalendern	104 före ROC 民前104年
Thailändsk kalender	2351
Unixtid

1808 (MDCCCVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

• 22 januari – Portugals kungliga familj beeger sig till Brasilien under Napoleonkrigen.^[1]
• 24 januari – Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks, på Gustavs 62:a födelsedag.

• 21 februari – Finska kriget utbryter genom att ryssarna under general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden utan krigsförklaring anfaller Finland vid Abborfors.
• Februari – Sverige sluter subsidiekonventioni med Storbritannien.

• 1 mars – Svenskarna, under överbefälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor, slår tillbaka det ryska anfallet.
• 2 mars – Ryska trupper intar Helsingfors och belägringen av Sveaborg inleds.
• 13 mars – Vid Kristian VII:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik VI, som i praktiken har varit Danmark-Norges regent sedan 1784, eftersom fadern är psykiskt sjuk. Dagen därpå förklarar Danmark krig mot Sverige.
• 14 mars
  • Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna har tänkt landstiga med fransmännen i Skåne, men hindras av brittiska flottan.
  • Kung Gustav IV Adolf beslutar att införa lantvärnet, som skall omfatta alla ogifta svenska män mellan 18 och 25 år. Antalet begränsas dock till 30 000 man.
• 18 mars – Svartholms fästning kapitulerar för ryssarna.

• 1 april – Den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco får av tsaren i uppdrag att ockupera Gotland.
• 16 april – Svenskarna blir besegrade av ryssarna i slaget vid Pyhäjoki.
• 18 april
  • Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Siikajoki.
  • Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lier.
• 22 april – Ryssarna landstiger på Gotland vid Slesviken.
• 23 april – Efter att ha diskuterat läget med representanter för Visby stad kapitulerar den svenska styrkan på Gotland för ryssarna.
• 25 april – Bodisco förklarar Gotland ockuperat för ryske tsarens räkning, med honom själv som guvernör.
• 27 april – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Revolax varvid svenskarna börjar förbereda en våroffensiv.
• 28 april – Svenska skärgårdsflottan besegrar den danska i skärgårdsslaget vid Strömstad.

• 1 maj – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pulkkila.
• 3 maj – Amiral Carl Olof Cronstedt kapitulerar och överlämnar fästningen Sveaborg till ryssarna.^[2]
• 9 maj – Svenskarna (ålänningarna) besegrar ryssarna i Kumlingeslaget.
• 14 maj – Svenska trupper landstiger på Gotland vid Sandviken.
• 16 maj – De ryska styrkorna på Gotland kapitulerar för svenskarna och skall lämna ön inom två dagar samt under ett år inte gå i tjänst mot Sverige.

• 10 juni – Svenskarna besegras av danskarna i första slaget vid Prestebakke.
• 14 juni – Danskarna besegras av svenskarna i andra slaget vid Prestebakke.
• 19 juni – Svenskarnas landstigningsförsök vid Åbo misslyckas.
• 24 juni
  • En svensk landstigning sker vid Lemo och Vasa, vilken dock misslyckas.
  • Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Nykarleby.
• 30 juni
  • Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Åbo.
  • Gustav IV Adolf beger sig till Finland och lägger därmed planerna på att erövra Norge åt sidan.

• 14 juli – Svenskarna under Carl Johan Adlercreutz besegrar ryssarna i slaget vid Lappo.

• 2 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Sandöström.
• 10 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kauhajoki.
• 17 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Alavo.
• 20 augusti – Svenskarna besegras av ryssarna i det första slaget vid Ömossa.
• 21 augusti – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Karstula.^[3]
• 29 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lappfjärd.
• 30 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Grönvikssund.

• 1 september – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Ruona.
• 6 september – Det andra slaget vid Ömossa utkämpas mellan svenskarna och ryssarna med okänd utgång.
• 12 september – Slaget vid Berby utkämpas mellan svenskarna och Danmark-Norge med dansk-norsk seger.
• 13 september – Svenskarna under Georg Carl von Döbeln besegrar ryssarna i slaget vid Jutas.
• 14 september – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Oravais.
• 18 september – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Palva sund.
• 29 september – Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Lohteå.

• 2 oktober – Katastrofen vid Limön inträffar.^[4]
• 27 oktober – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Virta bro.
• 19 november – Konventionen i Olkijoki sluts mellan Sverige och Ryssland. Hela Finland upp till Kemi älv faller i ryssarnas händer.

• November – Svenska hären börjar utrymma Finland.

• 7 december – Stillestånd sluts på den norska fronten mellan Sverige och Danmark.
• 13 december – De sista svenska soldaterna lämnar Finland.

• Det svenska Evangeliska sällskapet instiftas i protest mot Napoleonkrigen och upplysningsfilosofins förakt för religioner.
• Royal Anti-Slave Squadron börjar sin blockad mot den afrikanska slavhandeln.

• 8 januari – James Madison Wells, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.
• 13 januari – Salmon P. Chase, amerikansk jurist.
• 19 januari – Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.

• 4 februari – Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare.
• 26 februari – Honoré Daumier, fransk litograf, målare och skulptör.

• 4 mars – Frederik Stang, norsk politiker.

• 7 april – Frédéric Gaillardet, fransk författare.
• 13 april – Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare.
• 14 april – William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.
• 16 april – Caleb Blood Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist.
• 20 april – Napoleon III, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.

• 2 maj – Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.
• 30 maj – Caroline Chisholm, australisk filantrop och politisk aktivist.

• 13 juni – Patrice de Mac-Mahon, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.

• 31 juli – Ferdinand Wüstenfeld, tysk arabist.

• 2 augusti – Augustus C. French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1846–1853.
• 3 augusti – Hamilton Fish, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877.
• 10 augusti – Carl Friedrich Weitzmann, tysk musiker.
• 30 augusti – Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.

• 9 september – Wendela Hebbe, svensk journalist, översättare och författare.

• 6 oktober – Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863.
• 15 oktober – Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
• 24 oktober – Ernst Richter, tysk musiker.

• 29 november – William F. Johnston, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1848–1852.

• 7 december – Hugh McCulloch, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1865–1869 och 1884–1885.
• 8 december – Elias Sehlstedt, svensk lyriker.
• 15 december – James E. Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.
• 19 december – Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.
• 29 december – Andrew Johnson, amerikansk politiker, USA:s president 1865–1869.

• 23 januari – Friederike Charlotte av Brandenburg-Schwedt, 62, tysk regerande abbedissa och monark av den självstyrande klosterstaten Herfords stift.

• 8 februari – Ove Høegh-Guldberg, 76, dansk statsman.
• 20 februari – Gerard Lake, 1:e viscount Lake, 63, brittisk militär.

• 3 mars – Johan Christian Fabricius, 63, dansk zoolog.
• 13 mars – Kristian VII, 59, kung av Danmark och Norge sedan 1766.

• 15 april – Hubert Robert, 74, fransk konstnär.

• 5 maj – Pierre Jean George Cabanis, 50, fransk läkare och filosof.

• 5 juni – Christoph Gottfried Bardili, 47, tysk filosof.

• 14 juli – Carl Gustaf Ramsay, 25, finländsk militär och målare.

• 13 augusti – Étienne Pierre Ventenat, 51, fransk botaniker.
• 19 augusti – Fredrik Henrik af Chapman, 86, svensk skeppsbyggare.

• 13 september – Saverio Bettinelli, 90, italiensk författare.

• 1 oktober – Carl Gotthard Langhans, 75, tysk arkitekt.
• 21 oktober – Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare.
• 27 oktober – Jakob Henrik Zidén, 22, finländsk militär, stupad.

• 26 november – Richard Potts, 55, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.

• 9 december – Marianne Kirchgessner, 39, tysk musiker.

Finska kriget 1808:

• Svenska Slagfält, Lars Ericson m fl, sid 406-419.
• Hans Dahlberg, Vårt 1800-tal, sid 45-49.

• Wikimedia Commons har media som rör 1808.
  Bilder & media