18. patrullbåtsdivisionen
18. patrullbåtsdivisionen (18. ptrbdiv) | |
(c) Esquilo, CC BY-SA 2.5 Vapen för 18. patrullbåtsdivisionen tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | 18. patrullbåtsdivisionen |
Datum | 1976–2001 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Marinen |
Typ | Ytstrid |
Roll | Sjöbevakning |
Del av | 3. ytstridsflottiljen [a] |
Storlek | Fartygsdivision |
Högkvarter | Göteborgs garnison |
Förläggningsort | Göteborg, Nya Varvet, Tångudden |
Valspråk | Subitus ("Plötsligt" eller "Som en blixt från klar himmel") |
Befälhavare | |
Divisionschef | Bengt Israelsson [b] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
18. patrullbåtsdivisionen (18. ptrbdiv) var en svensk patrullbåtsdivision inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1976–2001. Divisionen var baserad i Göteborgs garnison.
Historik
18. patrullbåtsdivisionen grundades 1976, då med beteckningen 5. patrullbåtsdivisionen och bildade 1979 tillsammans med 3. patrullbåtsdivisionen den 1. patrullbåtsflottiljen. På grund av organisatoriska förändringar benämndes förbandet senare 48. patrullbåtsdivisionen innan det som 18. patrullbåtsdivisionen lades ner 2001.
5. patrullbåtsdivisionen
5. patrullbåtsdivisionen (5. ptrbdiv) sattes upp 1976 med kommendörkapten Ninian Ramel som förste chef. Förbandet bestod ursprungligen av patrullbåten HMS Jägaren (P150) och torpedbåten HMS Arcturus (T110) av Plejadklass. Fartygen bemannades av Västkustens örlogsbas (ÖrlB V), ingick i kustflottan, och hade också som uppgift att utbilda maskinbefäl till de kommande patrullbåtarna av Huginklass. Dessa var planerade att utrustas med renoverade plejadbåtsmotorer.[1]
Den 1 september 1977 sattes provturskommandot för patrullbåtar av Huginklass upp, med kommendörkapten Emil Svensson som chef. Kommandots uppgift var att ta emot, hemföra och leveransprova de 16 patrullbåtarna, byggda i Norge. Kommandot var från början underställt ÖrlB V, och efter omorganisationen 1981 MKV/KA 4.[2]
5. patrullbåtsdivisionen tillfördes successivt de nya fartygen. HMS Hugin (P151) ersatte Arcturus år 1978, HMS Munin (P152) och HMS Magne (P153) tillkom 1979 och slutligen HMS Mode (P154) 1980, vilket gjorde divisionen komplett.[2] Tidvis var även andra patrullbåtar fredsrustade i divisionen: HMS Vale (P155), HMS Vidar (P156), HMS Mysing (P158) och HMS Väktaren (P160). Förutom fartygen, så utvecklades efterhand en landrörlig containerburen underhållsenhet, divisionslaget, som organisationsmässigt knöts till divisionen och följde fartygen utefter kusten.[3] Divisionen var normalt hemmahörande på Nya Varvet i Göteborg och existerade fram till 8 december 1982.
48. patrullbåtsdivisionen
48. patrullbåtsdivisionen (48. ptrbdiv) bildades 9 december 1982 och var från början, som sin föregångare stationerad vid Västkustens örlogsbas (Örlb V) på Nya Varvet. När Örlogsbasen 1985 slogs samman med Göteborgs kustartilleriförsvar (GbK Fo32/31) och tillsammans bildade Västkustens marinkommando (MKV), flyttades Örlogsbasens verksamheten från Nya varvet till Käringberget och divisionens nya hamn blev före detta bogserbåtshamnen Tångudden vid Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4), närmare Göta älvs mynning. Divisionen upphörde 30 juni 1994 i samband med organisatoriska förändringar och övergick till nya 18. patrullbåtsdivisionen.
18. patrullbåtsdivisionen
18. patrullbåtsdivisionen (18. ptrbdiv) stationerad på Tångudden från 1 juli 1994 fram till divisionens nedläggning 1 juni 2001. Sista fartygen i aktiv tjänst var HMS Hugin (P151), HMS Mode (P154) och HMS Vidar (P156).[4] Den siste divisionschefen och samtidigt den siste sjögående förbandschefen på västkusten, var kommendörkapten Bengt Israelsson.[5] HMS Hugin är numera museifartyg på Göteborgs Maritima Centrum, medan övriga fartyg i divisionen gått till skrot.
Förbandschefer
Förbandschefen titulerades divisionschef och hade tjänstegraden kommendörkapten.
- 1976–19??: Kommendörkapten Ninian Ramel
- 1992–1994: Kommendörkapten Bengt Jarvid
- 1995-?: Kommendörkapten Michael Aaröe
- ????–2001: Kommendörkapten Bengt Israelsson
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Galleri
5. patrullbåtsdivisionen förtöjd vid Nybrokajen i Stockholm i augusti 1982.
Referenser
Anmärkningar
- ^ Åren 1978–1994 var divisionen underställd chefen för 4. ytattackflottiljen, åren 1994–1997 3. ytattackflottiljen, åren 1998–2001 3. ytstridsflottiljen.
- ^ Bengt Israelsson blev siste sjögående förbandschefen på västkusten.
Noter
- ^ Jansson 2001, s. 65-66.
- ^ [a b] Jansson 2001, s. 66.
- ^ Jansson 2001, s. 67.
- ^ Artikel i Göteborgs-Posten 1 juni 2001: Göteborgsflottans sista färd
- ^ Jansson 2001, s. 70.
Tryckta källor
- Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst : kronologi över marin verksamhet på västkusten. Partille: Warne förlag. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7
- Artikel i Göteborgs-Posten 1 juni 2001: Göteborgsflottans sista färd.
- Krigsarkivet: Sammanställningar för Kustflottan 1993 och 1994.
- Krigsarkivet: Arkivbeskrivning till 1. Patrullbåtsflottiljen.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑
Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman:
- Försvarets_krigsspelscentrum_vapen.svg: Lokal_Profil
- derivative work: Edaen (talk)
See about CoA blazoning: [Expand]
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Författare/Upphovsman: Dagjoh, Licens: CC BY 3.0
Tidig morgon för 5. patrullbåtsdivisionen som ligger förtöjd vid ÖrlbV Nya Varvet i Göteborg sommaren 1982. Närmast kaj, och först ut med nya kamouflagefärgerna ligger lagfartyget HMS Hugin (P151). Utanför finns HMS Vale (P155) och ytterst HMS Vidar (P156). Längst till vänster syns styrbordsidan av HMS Mysing (P158), och gösstaken i mitten tillhör HMS Mode (P154).
Författare/Upphovsman: Dagjoh, Licens: CC BY 3.0
5:e Patrullbåtsdivisionen förtöjd vid Nybrokajen i Stockholm i augusti 1982. I höjd med Djurgårdsfärjan ligger HMS Mysing (P158), därefter HMS Vale (P155) med HMS Vidar (P156) närmast kaj. Längst till höger Provturskommando (Ptk) Tirfing (P166) med HMS Mode (P154) närmast kaj. De båda senare båtarna har bytt från Robot 12 till partytält, eftersom man är värd för ett cocktailparty med höga officerare, bl.a ÖB. "Hemma" i Göteborg väntar lagfartygen HMS Hugin, HMS Munin och Magne.
Författare/Upphovsman: Marinmuseum, Licens: CC BY 4.0
Ölöppnare. En patronhylsa till en 20 mm automatkanon har, istället för en projektil, försetts med en ölöppnare av gedigen, fräst och svarvad mässing. Öppnaren är fast monterad i patronhylsan. Hylsan är avfyrad (Märke efter slagstiftet). På bottenplattan finns siffrorna "06687007" och "99286009" ingraverade. På öppnaren finns graverat siffrorna "18." Tillverkad av värnpliktig vid 18. patrullbåtsdivisionen som minnesgåva i form av ölöppnare, överlämnad från representant för förbandet till kommendör Mats Lindemalm i samband med hans avgång från aktiv tjänst i mars år 2001.
(c) Esquilo, CC BY-SA 2.5
Denna vapenbild är möjligen inte samma som kommunen/myndigheten/organisationen själv använder.
Ett heraldiskt vapen avbildas utifrån en textbeskrivning, en så kallad blasonering, och varje avbildning som motsvarar blasoneringen är att betrakta som ett korrekt vapen. Det kan med andra ord finnas flera olika avbildningar av samma vapen. Den vapenbild som kommunen/myndigheten/organisationen använder är troligen skyddad av upphovsrätt och kan i det fallet inte användas här.