Holmes komet

Holmes komet
17pHolmes 071104 eder vga.jpg
17P/Holmes
Upptäckt[1]
UpptäckareE. Holmes
UpptäcktsplatsLondon
Upptäcktsdatum6 november 1892
Beteckningar
Officiell beteckning17P/Holmes
Alternativnamn1892 V1; 1892 III;
1892f; 1899 L1;
1899 II; 1899d;
1906 III; 1906f;
1964 O1; 1964 X;
1964i; 1972 I;
1971b; 1979 IV;
1979f; 1986 V;
1986f; 1993 VII;
1993i
KometkategoriJupiter-typ, Kortperiodiska
Omloppsbana[2]
Epok: 1 december 2008
Aphelium5,1862102 AU
775 846 000 km
Perihelium2,0531757 AU
307 150 710 km
Halv storaxel3,6196929 AU
541 498 350 km
Excentricitet0,4327763
Siderisk omloppstid2 515,3940 d (6,89 år)
Medelanomali82,48485°
Inklination19,115020°
Longitud för uppstigande nod326,85440°
Periheliumargument24,30381°
Förra perihelium24 mars 2014
Nästa perihelium19 februari 2021
Fysikaliska data
Dimensioner3,42[2] km
Skenbar magnitud2,6-2,8[1] max 2007
Hitta fler artiklar om astronomi med

Holmes komet eller 17P/Holmes är en periodisk komet i solsystemet upptäckt av den brittiske amatörastronomen Edwin Holmes den 6 november, 1892. Sent i oktober 2007 ökade kometens ljusstyrka enormt med nära en miljon gånger under ett par timmar. Totalt förändrades den skenbara magnituden från 17 till 2,8 och var då synlig för blotta ögat.

Upptäckten

E. Holmes undersökte området runt Andromedagalaxen när han gjorde den förvånade upptäckten som han först tog för att vara galaxen. Man hade inledningsvis svårigheter att bestämma en omloppsbana vilket gjorde att den först misstogs för att vara den försvunna 3D/Biela. Vid upptäckten hade kometen redan passerat sitt perihelium sedan fem månader och den hade varit närmast jorden en månad tidigare. Orsaken till att den först blev synlig i november var att den plötsligt hade blivit mycket ljusare. Den var synlig för blotta ögat fram till slutet av november. Den blev åter plötsligt ljusare i januari då den åter var synlig för blotta ögat en period.

Återupptäckten

Vid de följande periheliumpassagen 1899 och 1906 observerades en oansenlig komet. Efter 1906 gjordes återkommande försök att finna kometen men utan resultat. 1963 hade B. G. Marsden tagit hjälp av datorer för att beräkna var kometen fanns och kom fram till att dess omloppsbana förändrats något på grund av Jupiters och Saturnus gravitation så att omloppstiden ökat från 6,86 år till 7,35 år. Kometen återfanns av E. Roemer i november 1964 och har observerats vid varje passage sedan dess.

Referenser

  1. ^ [a b] ”17P at Kronk's cometography”. http://cometography.com/pcomets/017p.html. Läst 25 mars 2009. 
  2. ^ [a b] NASA JPL Small-Body Database Browser on Holmes komet Läst 25 mars 2009

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

17pHolmes 071104 eder vga.jpg
Författare/Upphovsman: Iván Éder, Licens: CC BY-SA 3.0
Comet 17P/Holmes with the ion tail