1789

1789 – MDCCLXXXIX 236 år sedan
År 1786 | 1787 | 1788 1789 1790 | 1791 | 1792
Årtionde 1760-talet  | 1770-talet 1780-talet 1790-talet | 1800-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1789 MDCCLXXXIX
Ab urbe condita	2541
Armeniska kalendern	1238 ԹՎ ՌՄԼԸ
Assyriska kalendern	6539
Bahaikalendern	-55–-54
Bengaliska kalendern	1196
Berberkalendern	2739
Brittiskt regeringsår	29 Geo. 3 – 30 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2333
Burmesiska kalendern	1151
Bysantinska kalendern	7297–7298
Koptiska kalendern	1505–1506
Erianska kalendern	2955
Etiopiska kalendern	1781–1782
Judiska kalendern	5549–5550
Vikram Samvat	1845–1846
Sakakalendern	1711–1712
Kaliyuga	4890–4891
Holocen kalender	11789
Nri-Igbo	789–790
Persiska kalendern	1167–1168
Muslimska kalendern	1203–1204
Nengō (Japan)	Tenmei 9  Kansei 1 (寛政元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4122
Minguokalendern	123 före ROC 民前123年
Thailändsk kalender	2332
Unixtid

1789 (MDCCLXXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 7 januari – Överste Johan Henrik Hästesko fängslas för sin inblandning i Anjalaförbundet.

• 10 januari – Den politiske vilden George Washington vinner presidentvalet i USA, som började den 15 december föregående år.
• Januari – Den svenska riksdagen samlas i Stockholm.

• 4 februari – George Washington blir enhälligt vald till USA:s första president, genom det amerikanska elektorskollegiet.
• 21 februari – Riksdagen 1789 antar ett tillägg till 1772 års regeringsform, Förenings- och säkerhetsakten, trots adelns protester. Denna innebär att kungen ensam får besluta om krig och fred och hur många medlemmar riksrådet får innehålla. Därmed avskaffar Gustav III riksrådet helt och hållet genom att fastställa antalet ledamöter till 0.^[1]

• 21 april - John Adams blir USA:s förste vicepresident.
• 25 april – Réveillon-upploppen i Paris.
• 28 april – Myteriet på Bounty.
• 30 april - George Washington blir USA:s första president.
• April – Riksdagen avslutas i Sverige.

• Maj – Högsta domstolen inrättas i Sverige.
• 15 maj – Rikets allmänna ärendens beredning bildas i Sverige.
• 12 maj – Brand på Stjärnorps slott, Sverige.^[2]

• 13 juni – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Porrassalmi. Detta är den första svenska segern i ett fältslag sedan Karl XII:s tid.
• 17 juni – Tredje ståndet i generalständerna i Versailles förklarar sig ensidigt som Frankrikes nationalförsamling.
• 19 juni – Svenskarna besegrar ryssarna i det andra slaget vid Porrassalmi.
• 20 juni – Den franska nationalförsamlingen svär eden i Bollhuset, att inte åtskiljas förrän de givit Frankrike en konstitution.
• 28 juni – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Uttismalm.

• 9 juli – Danmark avger en neutralitetsdeklaration och drar sig därmed ur svensk-ryska kriget, efter internationella påtryckningar.

• 14 juli – Den franska revolutionen inleds genom stormningen av Bastiljen i Paris.
• 15 juli – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Kaipiais.
• 21 juli – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Parkumäki.
• 22 juli – Den stora skräcken, en allmän bonderesning, bryter ut över den franska landsbygden.
• 26 juli – Sjöslaget vid Öland, mellan de svenska och ryska flottorna, slutar oavgjort.

• 7 augusti – USA:s krigsdepartement bildas.^[3]
• 15 augusti – Artilleriduellen vid Korkiansaari holme, mellan de svenska och ryska flottorna, slutar oavgjort.
• 24–25 augusti – Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i det första sjöslaget vid Svensksund.
• 26 augusti – Franska nationalförsamlingen antar sin första deklaration av de mänskliga och medborgerliga rättigheterna.

• 24 september – Med Judiciary Act of 1789 bildas USA:s federala dömande makt, och United States Marshals Service.^[4]

• 5 oktober – Kvinnotåget till Versailles tvingar med sig Ludvig XVI till Paris under franska revolutionens berömda oktoberdagar.

• 21 november – North Carolina blir den 12:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[5]

• Det svenska riksgäldskontoret inrättas.
• 1723 års svenska adelsprivilegier avskaffas.
• Den svenska jakten blir mycket friare, då ofrälse bönder med skattejord får rätt att jaga fritt på sina ägor.

• 17 januari – August Neander, tysk teolog. (död 1850)

• 19 februari – William Fairbairn, brittisk ingenjör. (död 1874)

• 5 mars – William S. Archer, amerikansk politiker, senator 1841–1847. (död 1855)
• 16 mars – Georg Ohm, tysk fysiker. (död 1854)

• 1 april – John Hopkins Clarke, amerikansk politiker (whig), senator 1847–1853. (död 1870)
• 6 april – Isaac Hill, amerikansk demokratisk politiker, senator 1831–1836, guvernör i New Hampshire 1836–1839. (död 1851)

• 1 maj – Richard Irvine Manning, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1824–1826. (död 1836)

• 8 juni – Sunwon, koreansk drottning och regent. (död 1857)
• 30 juni – Horace Vernet, fransk målare. (död 1863)

• 3 juli – Friedrich Overbeck, tysk målare, tecknare och illustratör. (död 1869)
• 18 juli – Thomas Carlin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1838–1842. (död 1852)

• 21 augusti – Augustin Louis Cauchy, fransk matematiker. (död 1857)

• 5 september – Clarke Abel, brittisk botaniker och läkare. (död 1826)
• 23 september – Lars Gabriel von Haartman, finländsk friherre och politiker. (död 1859)

• 8 oktober – John Ruggles, amerikansk uppfinnare, jurist och politiker, senator 1835–1841. (död 1874)

• 11 november – Pietro Tenerani, italiensk skulptör. (död 1869)

• 17 december – Clement Comer Clay, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1835–1837. (död 1866)
• 22 december – Levi Woodbury, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1834–1841. (död 1851)
• 28 december – Thomas Ewing, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1841, USA:s inrikesminister 1849–1850. (död 1871)

• 4 januari – Thomas Nelson, 50, amerikansk politiker, Virginias guvernör 1781.
• 10 januari – Domenico Orsini d'Aragona, 69, italiensk kardinal.
• 21 januari – Baron d'Holbach, 65, fransk filosof, vetenskapsman och materialist.
• 23 januari – Frances Brooke, 65, brittisk författare.
• 30 januari – Gustaf Celsing den yngre, 66, svensk friherre, diplomat och ämbetsman.

• 14 februari – Petter Swartz, 62, svensk snusfabrikör.
• 19 februari – Nicholas Van Dyke, 50, amerikansk politiker, Delawares president 1783–1786.

• 8 mars – Andreas Malmlöf, 59, svensk orgelbyggare, snickare och bryggare.
• 23 mars – Thomas Osborne, 4:e hertig av Leeds, 75, brittisk adelsman.
• 25 mars – Julie von Voss, 22, preussisk hovdam.
• 29 mars – Thomas Collins, amerikansk politiker, Delawares president 1786–1789.

• 2 april – Christian Johan Berger, 64, dansk läkare.
• 7 april
  • Abd ül-Hamid I, 64, sultan av det Osmanska riket.
  • Petrus Camper, 66, nederländsk läkare.
• 13 april – Johan Amnell, 70, svensk filolog och teolog.
• 28 april – Johan Floderus, 67, svensk filolog.

• 5 maj – Giuseppe Baretti, 70, italiensk författare.
• 9 maj
  • Jean-Baptiste Vaquette de Gribeauval, 73, fransk militär.
  • Anders Johan von Höpken, 77, svensk greve, politiker och riksråd samt kanslipresident 1752–1761.
• 11 maj – Benigna de Watteville, 63, amerikansk skolpionjär.
• 15 maj – Hebba Christina Lejonancker, 42, svensk författare.
• 25 maj – Anders Dahl, 38, svensk botaniker, lärjunge till Carl von Linné.

• 12 juni – Jean-Étienne Liotard, 86, schweizisk pastell- och miniatyrmålare.
• 14 juni
  • Johann Wilhelm Hertel, 61, tysk kompositör.
  • Tommaso Temanza, 84, italiensk arkitekt, författare och ingenjör.
• 15 juni – Jacob Pontus von Wulffschmidt, 58, svensk militär, tecknare och målare.
• 19 juni – Axel Gabriel Leijonhufvud, 71, svensk friherre, hovman och militär.
• 21 juni – Samuel Follin, 72, svensk kyrkoherde.

• 3 juli – Frans Cervin, 84, svensk politiker och ämbetsman.
• 8 juli – Samuel Duræus, 71, svensk fysiker och matematiker.
• 10 juli – Henrik Stampe, 76, dansk politiker och rättsfilosof.
• 13 juli – Victor Riqueti de Mirabeau, 73, fransk markis och nationalekonom.
• 14 juli
  • Jacques de Flesselles, 58, fransk ämbetsman, mördad.
  • Bernard-René de Launay, 49, fransk militär, Bastiljens guvernör, lynchad.
• 23 juli – Finnur Jónsson, 85, isländsk biskop och kyrkohistoriker.

• 22 augusti – Johann Heinrich Tischbein den äldre, 66, tysk målare.
• 24 augusti – Carl Johan von Hohenhausen, 34, svensk sjömilitär.

• 1 september – Johan Leijonhielm, 25, svensk militär.
• 2 september – Johann Friedrich Wilhelm Jerusalem, 79, tysk teolog.
• 12 september – Franz Xaver Richter, 79, mährisk violinist, sångare och kompositör.
• 23 september – Silas Deane, 51, amerikansk diplomat.

• 19 oktober – Gustaf Adolf Gyllenborg, 46, svensk greve och assessor i Kommerskollegium.
• 27 oktober – John Cook, amerikansk politiker, Delawares president 1782–1783.
• 30 oktober – Germund Carl Cederhielm, 72, svensk politiker och ämbetsman.

• 8 november – Erik Gustaf Tunmarck, 60, svensk-norsk kyrkomålare.
• 10 november
  • Richard Caswell, 60, amerikansk politiker, North Carolinas guvernör 1776–1780 och 1785–1787.
  • Johan Westerling, 75, svensk militär, tecknare och grafiker.
• 19 november – Maria Anna av Österrike, 51, abbedissa av klostret i Prag.

• 3 december – Joseph Vernet, 75, fransk målare.
• 20 december – Peter Borre, 73, dansk slavhandlare.
• 23 december
  • Charles-Michel de L'Épée, 77, fransk dövpedagog.
  • Barry St. Leger, 60, brittisk militär.
• 25 december – Carl Jacob von Quanten, 55, svensk adelsman och militär.

• Wikimedia Commons har media som rör 1789.
  Bilder & media