1787

1787 – MDCCLXXXVII 237 år sedan
År 1784 | 1785 | 1786 1787 1788 | 1789 | 1790
Årtionde 1760-talet  | 1770-talet 1780-talet 1790-talet | 1800-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1787 MDCCLXXXVII
Ab urbe condita	2539
Armeniska kalendern	1236 ԹՎ ՌՄԼԶ
Assyriska kalendern	6537
Bahaikalendern	-57–-56
Bengaliska kalendern	1194
Berberkalendern	2737
Brittiskt regeringsår	27 Geo. 3 – 28 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2331
Burmesiska kalendern	1149
Bysantinska kalendern	7295–7296
Koptiska kalendern	1503–1504
Erianska kalendern	2953
Etiopiska kalendern	1779–1780
Judiska kalendern	5547–5548
Vikram Samvat	1843–1844
Sakakalendern	1709–1710
Kaliyuga	4888–4889
Holocen kalender	11787
Nri-Igbo	787–788
Persiska kalendern	1165–1166
Muslimska kalendern	1201–1202
Nengō (Japan)	Tenmei 7 (天明7年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4120
Minguokalendern	125 före ROC 民前125年
Thailändsk kalender	2330
Unixtid

1787 (MDCCLXXXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

• April – Majoren och separatisten Jan Anders Jägerhorn uppvaktar den ryske ministern i Stockholm, A.K. Razumovkij. Han framlägger planer på ett självständigt Finland inom det ryska storfurstendömet, men eftersom de är ogenomtänkta läggs de åt sidan.

• 22 maj - Sällskapet för avskaffande av slavhandeln bildas i London.

• Sommaren – Gustav III besöker Finland. Detta besök och satsningen på försvaret gör att separatisterna kan tänka sig ett självständigt Finland inom det svenska riket.
• 19 augusti – Gustav III inviger den nybyggda kungsvägen till Drottningholms slott den 19 augusti år 1787. I Bromma gick vägen i de nuvarande stadsdelarna Abrahamsberg, Olovslund och Nockeby ungefär där nuvarande Gustav III:s väg går. Den nuvarande Drottningholmsvägen ifrån Kungsholmen till Kärsön anlades på Gustav III:s initiativ. Gustav III önskade bättre förbindelser att färdas från Stockholms slott till Drottningholms slott och på hans initiativ byggdes även tre nya broar, Tranebergsbron, Nockebybron och Drottningholmsbron, som alla invigdes den 19 augusti. Arkitekt för alla tre broarna var Carl Fredrik Adelcrantz, som skulle lösa problemen och år 1780 hade han sitt förslag klart. 1787 öppnades således den nya och viktiga vägen, Drottningholmsvägen, som gick igenom Bromma fram till Drottningholm. Kung Gustav III ville ha en "optisk linje" mot Drottningholm. Men geografin lade hinder i vägen för hans önskedröm som var att det hade varit en helt rak linje mellan slotten. Kungen fick inte ens från Nockeby sin eftertraktade "optiska linje". Den första Nockebybron fick av terrängtekniska skäl vika av något mot söder. Gustavs Drottningholmsväg genom Bromma följde i stort sett den väg som nu heter Gustav III:s väg.

• 4 september – J. Cl. Todes Døtreskole grundas i Köpenhamn.
• 17 september – USA:s konstitution antas.^[1].

• November – Gustav III reser till Köpenhamn för att bryta alliansen mellan Danmark och Ryssland samt få Danmark att ingå vänskapsförbund med Sverige. Detta misslyckas.
• Societetsskolan, den första skolan i Sverige som meddelade en seriös utbildning till flickor, öppnas i Göteborg.

• December
  • Det svenska riksdrotsämbetet återupptas genom att greve Carl Axel Wachtmeister tillträder posten.^[2]
  • En kinesisk paviljong uppförs på Hagaparken, ritad av Louis Jean Desprez.

• 7 december – Delaware blir den 1:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[3]

• 12 december – Pennsylvania blir den 2:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[4]

• 18 december – New Jersey blir den 3:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[5]

• 13 januari – John Davis, amerikansk politiker.
• 1 februari – Anna Colas Pépin, senegalesisk signara.
• 23 februari – Emma Willard, amerikansk skolpionjär.
• 6 mars – Joseph von Fraunhofer, tysk instrumentmakare och astronom.
• 7 maj – Thomas Buck Reed, amerikansk politiker, senator 1826–1827 och 1829.
• 8 maj – Stephen Decatur Miller, amerikansk politiker.
• 9 mars - Josephine Kablick, tjeckisk botaniker och paleontolog.
• 21 maj – John Page, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842.
• 11 juni – Manuel Dorrego, argentinsk politiker, landets president 1827–1828.
• 28 juni – Harry George Wakelyn Smith, brittisk koloniguvernör.
• 13 juli – Pellegrino Rossi, italiensk politiker.
• 14 juli – Tomlinson Fort, amerikansk politiker.
• 4 augusti – Armistead Thomson Mason, amerikansk politiker, senator 1816–1817.
• 17 september – William H. Roane, amerikansk politiker, senator 1837–1841.
• 4 oktober – François Pierre Guillaume Guizot, fransk historiker, talare och statsman.
• 7 november – Vuk Stefanović Karadžić, serbisk språkreformator.
• 18 november – Louis Jacques Mandé Daguerre, fransk uppfinnare och fotograf.
• 27 november – Christian Rummel, tysk musiker.
• 4 december – Johan Fredrik Berwald, svensk violinist, dirigent och tonsättare.

• 1 januari – Jakob Lampa, 63, svensk konsthantverkare och guldsmed.
• 5 januari – Carl Eric Wadenstierna, 63, svensk ämbetsman och politiker.

• 4 februari – Pompeo Batoni, 79, italiensk målare.
• 7 februari – Sven Niklas Höök, 55, svensk målare och tecknare.
• 12 februari – Ruđer Josip Bošković, 75, ragusinsk filosof och matematiker.

• 5 mars – Anna Vandenhoeck, 77, tysk tryckare.
• 13 mars – Johan Snoilsky, 79, svensk greve och sjömilitär.
• 30 mars – Anna Amalia, 63, preussisk musiker och prinsessa, regerande abbedissa för det protestantiska klosterstiftet Quedlinburg.

• 2 april – Conrad von Blixen, 70, svensk friherre och militär.
• 17 april – Wenceslaus Johann Gustav Karsten, 54, tysk matematiker.
• 23 april – Johann Christian Schubart, 53, tysk agronom.

• 5 maj – Casten Rönnow, 87, svensk läkare och donator.
• 21 maj – Catharina Charlotta Ribbing, 66, svensk friherrinna och filantrop.
• 28 maj – Leopold Mozart, 67, tysk violinist och kompositör.
• 31 maj – Felix av Nicosia, 72, italienskt helgon.

• 10 juni – Maria Antonia Fernandez, 36, spansk flamencosångare och dansare.
• 20 juni – Karl Friedrich Abel, 63, tysk kompositör.
• 24 juni – Magdalena Elisabeth Söderhielm, 68, svensk brukspatron.

• 27 juli – Anders de Bruce, 64, svensk militär.

• 1 augusti – Alfonso dei Liguori, 90, italiensk romersk-katolsk biskop och ordensgrundare, helgon.
• 14 augusti – Edmund Law, 84, engelsk biskop och religionsfilosof.

• 21 september – Jeanne Olivier, 23, fransk skådespelare.

• 7 oktober – Henry Melchior Muhlenberg, 76, tysk-amerikansk präst.
• 15 oktober – Erik Fahlström, 61, svensk keramiker.
• 28 oktober – Johann Karl August Musäus, 52, tysk författare.
• 30 oktober – Ferdinando Galiani, 58, italiensk nationalekonom och filosof.

• 2 november – Fredrik Gyllensvaan, 64, svensk militär och politiker.
• 3 november
  • Anna Sofie Bülow, 42, dansk hovdam.
  • Robert Lowth, 76, brittisk orientalist.
  • Sofia Elisabeth Ridderschantz, 90, svensk godsägare.
• 4 november – Johan Daniel Berlin, 73, norsk kompositör och organist.
• 5 november – Gustaf Ljungberger, 54, svensk medaljgravör.
• 12 november – Maria Pellegrina Amoretti, 31, italiensk jurist, den första kvinnan i Italien som tagit examen i juridik.
• 15 november – Christoph Willibald Gluck, 73, tysk tonsättare.

• 3 december – Philipp Erasmus Reich, 70, tysk bokhandlare.
• 5 december – Sven Lagerbring, 80, svensk professor och historiker.
• 20 december – Johan Snack, 31, svensk tecknare, målare och kopparstickare.
• 21 december – Bror Cederström, 67, svensk friherre, militär och ämbetsman.
• 23 december – Louise, 50, fransk prinsessa och abbedissa av Saint-Denis.

• Wikimedia Commons har media som rör 1787.
  Bilder & media