1784

1784 – MDCCLXXXIV 240 år sedan
År 1781 | 1782 | 1783 1784 1785 | 1786 | 1787
Årtionde 1760-talet  | 1770-talet 1780-talet 1790-talet | 1800-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1784 MDCCLXXXIV
Ab urbe condita	2536
Armeniska kalendern	1233 ԹՎ ՌՄԼԳ
Assyriska kalendern	6534
Bahaikalendern	-60–-59
Bengaliska kalendern	1191
Berberkalendern	2734
Brittiskt regeringsår	24 Geo. 3 – 25 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2328
Burmesiska kalendern	1146
Bysantinska kalendern	7292–7293
Koptiska kalendern	1500–1501
Erianska kalendern	2950
Etiopiska kalendern	1776–1777
Judiska kalendern	5544–5545
Vikram Samvat	1840–1841
Sakakalendern	1706–1707
Kaliyuga	4885–4886
Holocen kalender	11784
Nri-Igbo	784–785
Persiska kalendern	1162–1163
Muslimska kalendern	1198–1199
Nengō (Japan)	Tenmei 4 (天明4年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4117
Minguokalendern	128 före ROC 民前128年
Thailändsk kalender	2327
Unixtid

1784 (MDCCLXXXIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 15 januari – Henry Cavendishs Experiments on Air till Royal Society of London visar vad vatten består av.^[1]

• Mars – Gustav III tvingas ställa in de militära förberedelserna, eftersom det förväntade stödet från Preussen och Österrike uteblir.

• 6 april – Den danske adelsmannen Ove Høegh-Guldberg, som sedan 1772 i praktiken har haft regeringsmakten i Danmark, utnämns officiellt till dansk statsminister, en vecka innan kronprins Fredrik tar över styret.
• 14 april – Den danske kronprinsen Fredrik tar över den danska regeringsmakten, som ställföreträdare för sin far Kristian VII, som sedan 1770 har varit psykiskt sjuk. Kristian förblir dock officiellt kung av Danmark och Norge till sin död 1808.

• 1 juli – På sin hemresa från Frankrike stannar Gustav III ett tag i Paris, där han lyckas förvärva den västindiska ön Saint-Barthélemy som svensk koloni. Han får också till stånd en hemlig allians mellan Sverige och Frankrike på fem år. Man vill endast hjälpa Sverige om det blir anfallet, inte hjälpa till att erövra Norge.^[2]

• Augusti – Gustav III kommer till Sverige.

• December
  • Den ryske ministern Arkadij Morkov får i uppdrag av Katarina II att återupprätta "det ryska partiet" i Sverige, för att få bort det franska inflytandet i landet. Gustav III får vetskap om dessa planer och detta kommer starkt att påverka hans politik.
  • Fregatten Sprengtporten avseglar från Göteborg mot den nyförvärvade svenska kolonin S:t Barthélemy.

• Göran Magnus Sprengtporten försöker övertala hertig Karl (XIII) att göra Finland till ett autonomt ryskt storfurstendöme. Försöket misslyckas.
• En badinrättning för salta bad öppnas i Strömstad, Sverige.
• Trankokeriägarna i Bohuslän låter trycka Trangrums-Acten, en protestskrift mot att de skulle tvingas sluta dumpa sillavskräde i havet.
• Peter Hernquist öppnar ett veneriskt lasarett (för behandling av könssjukdomar) i Skara, Sverige.

• 2 januari – William Allen, amerikansk författare.
• 21 januari – Andrew Stevenson, amerikansk politiker och diplomat.
• 28 januari – George Hamilton-Gordon, 4:e earl av Aberdeen, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1852–1855.

• 2 februari – August Krehl, tysk teolog.
• 11 februari – Adolph Boye, dansk författare.
• 14 februari – Heinrich Joseph Baermann, tysk klarinettist.
• 29 februari – Leo von Klenze, tysk arkitekt.

• 7 mars – Svend Hersleb, norsk teolog.
• 25 mars – Johan Gabriel Richert, svensk jurist, politiker och liberal förkämpe.
• 26 mars – John W. Taylor, amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1820–1821 och 1825–1827.

• 5 april – Louis Spohr, tysk kompositör och violinist.
• 8 april – Dionisio Aguado, spansk kompositör och gitarrist.

• 21 maj – Johan Jacob Bergström, svensk ämbetsman.

• 30 juni – Sir George Thomas Napier, brittisk militär.

• 7 juli – Wilibald Swibert Joseph Gottlieb von Besser, österrikisk botaniker och entomolog.
• 21 juli – Charles Baudin, fransk sjömilitär.
• 30 juli – Pehr Fredrik Blidberg, svensk musiker.

• 21 augusti
  • Charlotta Berger, svensk grevinna och författare.
  • Enos T. Throop, amerikansk politiker, New Yorks guvernör 1829–1832.
• 25 augusti – George Eden, 1:e earl av Auckland, brittisk politiker.
• 26 augusti – Ludwig Aurbacher, tysk författare.

• 21 september – Carl Thomas Mozart, son till Wolfgang Amadeus Mozart och Constanze Mozart.
• 26 september – Christopher Hansteen, norsk astronom och fysiker.

• 14 oktober – Ferdinand VII av Spanien, spansk kung 1808 och 1814–1833.
• 15 oktober
  • Hans Olov Holmström, svensk ärkebiskop 1852–1855.
  • Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, fransk marskalk.
• 18 oktober – Frederik Adolph Holstein, dansk politiker och filantrop.
• 29 oktober – Lord Palmerston, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1855–1858 och 1859–1865.

• 6 november – Laure Junot, fransk memoarförfattare.
• 10 november – Sir William Maynard Gomm, brittisk militär.
• 15 november – Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807–1813, bror till Napoleon I.
• 17 november – Ebenezer Henderson, skotsk teolog.
• 24 november
  • Johann Ludwig Burckhardt, schweizisk forskningsresande och orientalist.
  • Zachary Taylor, amerikansk militär och politiker, USA:s president 1849–1850.

• 10 december – Walter Lowrie, skotsk-amerikansk politiker.

• 24 januari – Santa Rita Durão, brasiliansk poet.

• 14 februari
  • Charlotta Löfgren, 64, svensk poet.
  • Christoph Carl Ludwig von Pfeil, 72, tysk psalmförfattare.
• 15 februari – Carl Gustaf Roxendorff, 86, svensk friherre, militär och ämbetsman.
• 18 februari – Sven Björkman, 68, svensk politiker.

• 10 mars – Christian Wilhelm Franz Walch, 57, tysk teolog.
• 11 mars – Henrik af Trolle, 53, svensk sjömilitär.
• 19 mars – Peter Ernst, 69, svensk urmakare.
• 26 mars – Thomas Bond, 71, amerikansk läkare.

• 4 april – Carl Gustaf Ekeberg, 68, svensk upptäcktsresande och konstnär.
• 15 april – Maximilian Friedrich von Königsegg-Rothenfels, 75, tysk präst och kurfurste.

• 8 maj – Anna Maria Elvia, 71, svensk författare.

• 13 juni – Henry Middleton, amerikansk politiker.
• 26 juni
  • Caesar Rodney, 55, amerikansk politiker, Delawares president 1778–1781.
  • Caroline Stanhope, 62, brittisk grevinna.
  • Gustava Westerberg-Mæchel, 30, svensk etsare.

• 1 juli – Wilhelm Friedemann Bach, 73, tysk kompositör och organist.
• 9 juli – Torbern Bergman, 49, svensk kemist.
• 13 juli – Adolf Fredrik Silfversparre, 39, svensk jurist.
• 14 juli – Pehr Högström, 69, svensk präst och författare.
• 31 juli
  • Sven Axtelius, 69, svensk orgelbyggare.
  • Denis Diderot, 70, fransk författare och filosof.

• 3 augusti – Giovanni Battista Martini, 78, italiensk musikolog.
• 10 augusti – Allan Ramsay, 70, skotsk porträttmålare.
• 28 augusti – Junípero Serra, 70, spansk missionär.

• 4 september – César-François Cassini de Thury, 70, fransk astronom.
• 8 september – Ann Lee, 48, brittisk-amerikansk religiös ledare.
• 18 september
  • Erik Ekholm, 67, svensk journalist och författare.
  • Georg Haupt, 43, svensk konsthantverkare.

• 2 oktober – Gabriel Rosén, 63, svensk teolog.
• 8 oktober – Barthold Rudolf Hast, 60, finländsk läkare.

• 20 november – Fredrik Carl Dohna, 60, svensk greve och militär.
• 22 november – Paolo Frisi, 56, italiensk matematiker.
• 28 november – Antoine Grimaldi, 87, ställföreträdande regent i Monaco 1732–1784.

• 11 december – Anders Johan Lexell, 43, finländsk astronom och vetenskapsman.
• 13 december
  • Fredrik Granatenhjelm, 76, svensk militär.
  • Samuel Johnson, 75, brittisk författare.
• 26 december – Otto Friedrich Müller, 54, dansk naturforskare.

• Josefa Francisca Valverde, peruansk politisk aktivist.

• Wikimedia Commons har media som rör 1784.
  Bilder & media