1775

1775 – MDCCLXXV 249 år sedan
År 1772 | 1773 | 1774 1775 1776 | 1777 | 1778
Årtionde 1750-talet  | 1760-talet 1770-talet 1780-talet | 1790-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1775 MDCCLXXV
Ab urbe condita	2527
Armeniska kalendern	1224 ԹՎ ՌՄԻԴ
Assyriska kalendern	6525
Bahaikalendern	-69–-68
Bengaliska kalendern	1182
Berberkalendern	2725
Brittiskt regeringsår	15 Geo. 3 – 16 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2319
Burmesiska kalendern	1137
Bysantinska kalendern	7283–7284
Koptiska kalendern	1491–1492
Erianska kalendern	2941
Etiopiska kalendern	1767–1768
Judiska kalendern	5535–5536
Vikram Samvat	1831–1832
Sakakalendern	1697–1698
Kaliyuga	4876–4877
Holocen kalender	11775
Nri-Igbo	775–776
Persiska kalendern	1153–1154
Muslimska kalendern	1188–1189
Nengō (Japan)	An'ei 4 (安永4年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4108
Minguokalendern	137 före ROC 民前137年
Thailändsk kalender	2318
Unixtid

1775 (MDCCLXXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

• 17 januari – Storbritannien gör anspråk på Sydgeorgien och Sydsandwichöarna.^[1]

• 9 februari – Amerikanska revolutionen börjar.
• 15 februari – Sedan Clemens XIV har avlidit året innan väljs Giovanni Angelico Braschi till påve och tar namnet Pius VI.

• 6 mars – Danmark skiljer Grönland från Island då administrationen av Grönland övertas av Den Kongelige Grønlandske Handel.^[2]

• 19 april – Slagen vid Lexington och Concord utkämpas.
• Mjölkriget, en serie på hundratals våldsamma upplopp som protest mot mjölpriset, utbryter i Frankrike.

• 7 maj – Halva Filipstad i Sverige, inklusive kyrkan, brinner ner.^[3]

• 17 juni – Slaget vid Bunker Hill utkämpas.

• 17 november – Gustav III ger order om att staden Kuopio skall grundas i Finland.

• Den svenska brännvinsbränningen förstatligas och särskilda kronobrännerier inrättas. Dessa går dock med förlust, eftersom bönderna bränner själva i lönndom.
• Gustav III reser för första gången till Finland och stannar där en månad.
• Storskiftet införs i Finland, vilket innebär att även skogarna skiftas genom de så kallade avvittringarna. Skogsskiftet väcker viss bitterhet, eftersom det enbart genomförs i Finland. Skogarna i mellersta och norra Finland tillfaller kronan, medan resten avyttras till nybyggare, vilket leder till cirka 3 000 nybyggen, främst i Österbotten.
• Militären Göran Magnus Sprengtporten blir chef för Savolaxbrigaden i Finland.
• Det svenska förbudet mot utförsel av spannmål börjar luckras upp.
• Tammerfors får stadsprivilegium.
• Mineralogen och kemisten Johan Gottlieb Gahn lyckas isolera mangan.
• Sveriges första veterinärmottagning öppnas i Skara.
• Gustav III ger frihamnsprivilegier till Marstrands stad, vilket innebär att ekonomin där skall få utvecklas fritt, utan inblandning från staten. Det blir också en fristad för brottslingar.
• Kemisten Torbern Bergman ger ut avhandlingen Afhandling om Bitter-, Selzer-, Spa- och Pyrmonter-Vatten samt deras tillredande genom konst. I denna beskriver han hur han har framställt konstgjort mineralvatten, vilket är grunden till dagens läskedrycker.
• Kvinnor i Sverige får enligt kungligt brev tillstånd att bedriva "klädmäkleri" och sälja begagnade kläder, möbler och andra begagnade föremål, men inga produkter de skapade själva eller som var nygjorda, eftersom detta skulle inkränkta på skrånas privilegium. Detta yrke förbehålls behövande kvinnor.^[4]

• 22 januari – André-Marie Ampère, fransk fysiker ^[5].
• 27 januari – Friedrich Wilhelm Joseph von Schelling, tysk filosof.
• 10 februari – Charles Lamb, engelsk poet.
• 11 februari – William Hall, amerikansk demokratisk politiker.
• 12 februari – Louisa Adams, gift med USA:s president John Quincy Adams.
• 23 april – William Turner, brittisk konstnär.
• 21 maj – Lucien Bonaparte, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I.
• 9 juni – Georg Friedrich Grotefend, tysk språkforskare.
• 10 juni – James Barbour, amerikansk politiker och diplomat.
• 15 juni – Carlo Porta, italiensk diktare.
• 23 juni – Louis Malus, fransk ingenjör och fysiker.
• 19 juli – John Andrew Shulze, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1823–1829.
• 6 augusti – Ludvig XIX, titulärkung av Frankrike i 20 minuter 2 augusti 1830.
• 16 december
  • Jane Austen, brittisk författare.
  • François Adrien Boïeldieu, fransk tonsättare.
• 22 december – Nils Magnus Lindh, svensk boktryckare.
• datum okänt – Ching Shih, kinesisk pirat.
• datum okänt – Jeanne-Geneviève Garnerin, fransk ballongflygare och fallskärmshoppare.

• 1 januari – Ahmed Shah Bahadur, 49, indisk stormogul 1748–1754.
• 7 januari – Carl Fredrik Inlander, 30, svensk formgivare.
• 8 januari – John Baskerville, 68, engelsk typograf.
• 25 januari – Georg Friedrich Schmidt, 63, tysk konstnär.

• 4 februari – Samuel Gustaf Stierneld, 74, svensk friherre och militär.
• 18 februari – Johann Georg Walch, 81, tysk teolog och filosof.
• 28 februari – Ling, 47, kinesisk adelskvinna och kejserlig konkubin.

• 4 mars – Johan Löwen, 66, svensk friherre, militär och ämbetsman.
• 5 mars – Dormont de Belloy, 47, fransk skådespelare och dramatiker.
• 20 mars – Pedro Antonio Barroeta y Ángel, 73, ärkebiskop i Granada.

• 4 april – René Charles de Maupeou, 86, fransk politiker.
• 22 april – Carl Magnus Adlermarck, 66, svensk friherre och ämbetsman.

• 10 maj – Caroline Mathilde av Storbritannien, 23, drottning av Danmark och Norge 1766–1772, gift med Kristian VII.
• 16 maj – Ulla von Liewen, 28, svensk friherrinna och hovfröken.
• 18 maj
  • Magnus Beronius, 82, svensk ärkebiskop sedan 1764.
  • Johann Joachim Kändler, 68, tysk keramiker.
• 27 maj – Louise-Elisabeth de Bourbon, 81, fransk adelsdam.

• 11 juni – Egidio Duni, 67, italiensk kompositör.
• 23 juni – Karl Ludwig von Pöllnitz, 83, tysk friherre och memoarförfattare.

• 30 juli – Daniel Heinrich Arnoldt, 68, tysk teolog.

• 13 augusti – Michał Fryderyk Czartoryski, 79, polsk furste.
• 16 augusti – Jacob Langebek, 65, dansk historiker.

• 16 september – Allen Bathurst, 1:e earl Bathurst, 90, brittisk politiker.

• 18 oktober
  • Christian August Crusius, 60, tysk teolog.
  • Paulus av Korset, 81, italiensk präst, helgon.
• 19 oktober – Frederik Christian Breitendich, 72, dansk organist.
• 21 oktober
  • François-Hubert Drouais, 47, fransk konstnär.
  • Maria Wilhelmina von Neipperg, 37, österrikisk hovdam.

• 1 november – Pierre-Joseph Bernard, 67, fransk poet.
• 5 november – Kristian IV av Pfalz-Zweibrücken, 53, tysk furste.
• 7 november – François Rebel, 74, fransk kompositör.
• 9 november – Nils Anagrius, 57, svensk präst.
• 14 november – Erik Arvid Sparre, 68, svensk greve och sjömilitär.

• 4 december – Barbe de Nettine, 68, politiskt inflytelserik bankir i Österrikiska Nederländerna.

• Wikimedia Commons har media som rör 1775.
  Bilder & media