1766

1766 – MDCCLXVI 258 år sedan
År 1763 | 1764 | 1765 1766 1767 | 1768 | 1769
Årtionde 1740-talet  | 1750-talet 1760-talet 1770-talet | 1780-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1766 MDCCLXVI
Ab urbe condita	2518
Armeniska kalendern	1215 ԹՎ ՌՄԺԵ
Assyriska kalendern	6516
Bahaikalendern	-78–-77
Bengaliska kalendern	1173
Berberkalendern	2716
Brittiskt regeringsår	6 Geo. 3 – 7 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2310
Burmesiska kalendern	1128
Bysantinska kalendern	7274–7275
Koptiska kalendern	1482–1483
Erianska kalendern	2932
Etiopiska kalendern	1758–1759
Judiska kalendern	5526–5527
Vikram Samvat	1822–1823
Sakakalendern	1688–1689
Kaliyuga	4867–4868
Holocen kalender	11766
Nri-Igbo	766–767
Persiska kalendern	1144–1145
Muslimska kalendern	1179–1180
Nengō (Japan)	Meiwa 3 (明和3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4099
Minguokalendern	146 före ROC 民前146年
Thailändsk kalender	2309
Unixtid

1766 (MDCCLXVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

• 8 januari – Brittiska bosättningen Port Egmont grundas på Västfalkland.^[1]
• 14 januari – Vid Fredrik V:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Kristian VII.

• Februari – Mössorna gör en omorientering och sluter förbund med Storbritannien. Frankrike ger sitt samtycke, men drar in sina subsidier till Sverige.

• 30 april – Uppsala drabbas av en stadsbrand.^[2]

• 26 juni – Den svenska överflödsförordningen, som förbjuder import av lyxvaror som kaffe, choklad, punsch och många viner, införs.

• 8 juli – Den efter brand återuppförda Drottningholmsteatern besiktigas av de kungliga. Dagen därpå sker återinvigningen. Byggnaden uppfördes på drottning Lovisa Ulrikas uppdrag under ledning av Carl Fredrik Adelcrantz.

• 1 oktober – Kronprins Gustav gifter sig genom ombud med Sofia Magdalena av Danmark.
• 8 oktober – Gustav och Sofia Magdalena möts för första gången, när prinsessan anländer till Helsingborg.

• 4 november – Den officiella vigseln mellan Gustav och Sofia Magdalena äger rum.

• 2 december – Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning, vars upphovsman är prästen Anders Chydenius, utfärdas. Den omfattar inte religiösa skrifter eller skrifter rörande statsskicket, men i övrigt upphör censuren och fri politisk diskussion tillåts. Offentlighetsprincipen införs också i svensk politik.^[3]

• Kusthandel i form av bondeseglation tillåts i Sverige.
• Det litterära samfundet Utile dulci instiftas och blir konkurrent till Vitterhetsakademien.
• Humanisten Henrik Gabriel Porthan ger ut den första delen av fem av den latinskspråkiga avhandlingen om finskspråkig folkdiktning De poësi fennica.
• Den ryska kejsarinnan Katarina II (den stora) planerar en nordeuropeisk allians mellan Ryssland, Storbritannien, Preussen, Polen, Danmark och Sverige.

• 1 januari – Antoine-Vincent Arnault, fransk författare.
• 3 januari – Magdalena Rudenschöld, svensk politiskt aktiv grevinna.
• 17 januari – Fredrik Otto von Unge, svensk militär och konstnär.
• 18 januari – Maurits Peter von Krusenstierna, svensk sjömilitär.
• 19 januari – Carl Christoffer Gjörwell den yngre, svensk arkitekt.

• 2 februari – William Townsend Aiton, brittisk botaniker.
• 10 februari – Benjamin Smith Barton, amerikansk botaniker.
• 11 februari – Johann Jacob Paul Moldenhawer, tysk botaniker.
• 14 februari – Thomas Robert Malthus, brittisk nationalekonom.
• 23 februari – Caroline von Humboldt, tysk salongsvärd.
• 24 februari
  • Gottlieb David Carl Leijonhielm, svensk friherre och militär.
  • Samuel Wesley, brittisk kompositör.
• 25 februari – George Jones, amerikansk politiker, senator 1807.
• 28 februari – John Clark, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1819–1823.

• 10 mars – Andreas Samuel Krebs, norsk militär.
• 12 mars – Claudius Buchanan, skotsk präst.
• 23 mars – Pierre-Antoine Poiteau, fransk botaniker.
• 24 mars
  • Emanuel Limnell, svensk målare.
  • Adolf Fredrik von Willebrand, finländsk friherre och ämbetsman.
• 25 mars – Ludwig Harscher von Almendingen, tysk jurist.
• 26 mars – Friedrich Immanuel Niethammer, tysk filosof, pedagog och teolog.
• 28 mars – Joseph Weigl, tysk-österrikisk kompositör.

• 1 april – François-Xavier Fabre, fransk konstnär.
• 10 april – John Leslie, skotsk fysiker och meteorolog.
• 15 april – Friedrich Ludewig Bouterwek, tysk filosof och estetiker.
• 22 april
  • Obadiah German, amerikansk politiker, senator 1809–1815.
  • Germaine de Staël, fransk författare.
• 23 april – György Fejér, ungersk teolog och historiker.
• 24 april – Carsten Tank, norsk politiker.

• 13 maj – Carl von Rosenstein, svensk ärkebiskop 1819–1836.
• 19 maj – Johan David Silfverstolpe, svensk militär.
• 22 maj – Jacques-Joseph Corbière, fransk politiker.
• 29 maj – Baltzar von Platen, svensk viceamiral, mannen bakom Göta kanal.

• 21 juni – Emmanuel de Las Cases, fransk författare.
• 22 juni – John Drayton, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1800–1802 och 1808–1810.

• 1 juli – Samuel Dinsmoor, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1831–1834.
• 5 juli – Jean Pierre Bachasson de Montalivet, fransk greve och politiker.
• 6 juli
  • John Russell, 6:e hertig av Bedford, brittisk politiker.
  • Alexander Wilson, skotsk-amerikansk ornitolog.
• 8 juli – Dominique Jean Larrey, fransk läkare och baron.
• 9 juli – Johanna Schopenhauer, tysk författare.
• 18 juli – Matthias Floderus, svensk filolog och präst.
• 20 juli – Thomas Bruce, 7:e earl av Elgin, brittisk adelsman och diplomat.

• 3 augusti – Kurt Sprengel, tysk läkare och botaniker.
• 13 augusti – Carl von Otter, svensk militär.
• 14 augusti – Elizabeth Macarthur, australisk brevskrivare.
• 16 augusti – William Hyde Wollaston, brittisk fysiker.
• 20 augusti – Giovanni Rasori, italiensk läkare.
• 23 augusti – Johann Centurius von Hoffmannsegg, tysk greve, entomolog och botaniker.

• 3 september – Charles de Lacretelle, fransk historiker.
• 6 september – John Dalton, brittisk kemist och fysiker.
• 11 september – James Brown, amerikansk politiker och diplomat, senator 1813–1817 och 1819–1823.
• 13 september – Olof Kolmodin den yngre, svensk litteraturhistoriker.
• 15 september – Manuel Maria Barbosa du Bocage, portugisisk poet.
• 21 september – Christian Ludwig Ideler, tysk astronom.
• 24 september – John Farey, brittisk geolog och matematiker.
• 27 september – Peter Lillja, svensk sjömilitär.

• 1 oktober – Anders Boxström, finländsk läkare.
• 11 oktober – Nólsoyar Páll, färöisk poet.
• 13 oktober – Giuseppe Longhi, italiensk kopparstickare.
• 22 oktober – Edward Thornton, brittisk diplomat.
• 23 oktober – Emmanuel Grouchy, fransk militär.
• 28 oktober – Andreas Widerberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.

• 1 november – Carl Ferdinand Degen, dansk matematiker.
• 14 november – Elias von Eckstedt, svensk militär och ämbetsman.
• 16 november – Rodolphe Kreutzer, fransk violinist, kompositör, lärare och dirigent.
• 20 november – Carl Gustaf Eckstein, svensk konstnär.
• 24 november
  • Jakob Otto Cronstedt, svensk friherre, militär och bruksägare.
  • Friedrich Weinbrenner, tysk arkitekt.
• 25 november – Friedrich Gustav Schilling, tysk författare.
• 29 november – Pierre Maine de Biran, fransk filosof och psykolog.

• 10 december
  • Johan Abraham Aleander, svensk tecknare.
  • Samuel Frederick Gray, brittisk botaniker, mykolog och farmakolog.
• 12 december – Nikolaj Karamzin, rysk författare.
• 23 december – Wilhelm Hisinger, svensk brukspatron, kemist och fysiker.
• 24 december – Johann Tobias Bürg, österrikisk astronom.
• 29 december – Charles Macintosh, brittisk industrikemist.

• 1 januari – Jakob Edvard Stuart, 77, skotsk tronpretendent.
• 9 januari – Thomas Birch, 60, brittisk historiker.
• 14 januari – Fredrik V, 42, kung av Danmark och Norge sedan 1746.

• 5 februari – Leopold von Daun, 60, österrikisk militär.
• 6 februari – Henrik Wright, 81, svensk militär.
• 19 februari – Catharina de Wilde, 77, nederländsk poet.
• 22 februari – Friedrich August von Finck, 47, preussisk militär.
• 23 februari – Stanisław I Leszczyński, 88, kung av Polen 1704–1709 och 1733–1736.

• 4 mars – Joseph Aved, 64, fransk konstnär.
• 10 mars – Jane Colden, 41, nordamerikansk botaniker.

• 7 april
  • Tiberius Hemsterhuis, 81, nederländsk språkforskare.
  • Johann Albrecht von Korff, 68, rysk baron och diplomat.
• 15 april – Robert Whytt, 51, skotsk läkare.
• 18 april – Corrado Giaquinto, 63, italiensk målare.
• 27 april – Lorens Pasch den äldre, 64, svensk målare.

• 5 maj
  • Olof Arenius, 65, svensk målare.
  • Jean Astruc, 82, fransk läkare och teolog.
• 9 maj – Thomas Arthur de Lally-Tollendal, 64, fransk militär av irländsk börd, avrättad.
• 27 maj – Brita Christina Sparre, 25, svensk grevinna och målare.

• 24 juni – Adrien Maurice de Noailles, 87, fransk hertig och militär.

• 1 juli – Jean-François de la Barre, 20, fransk adelsman, avrättad.
• 8 juli – Maria Vittoria, 76, prinsessa av Savojen.
• 11 juli – Elisabet Farnese, 73, drottning av Spanien.
• 26 juli – Jonas Hiortzberg, 63, svensk präst och författare.

• 31 augusti – Adolf Mörner, 61, svensk greve och ämbetsman.

• 30 september – Marie Victoire de Noailles, 78, fransk hovdam.

• 7 oktober – Eric Eklund, svensk fysiker och lingvist.

• 7 november – Jean-Marc Nattier, 81, fransk målare.
• 15 november – Gustaf Kierman, 64, svensk affärsman och politiker.
• 16 november – Dominikus Zimmermann, 81, tysk arkitekt.

• 12 december – Johann Christoph Gottsched, 66, tysk författare och estetiker.
• 22 december – Reinhold Näsman, 55, svensk präst och geograf.
• 25 december – William Finch, 75, brittisk diplomat.

• Wikimedia Commons har media som rör 1766.
  Bilder & media