1754 Cunningham
1754 Cunningham | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eugène Joseph Delporte |
Upptäcktsplats | Uccle |
Upptäcktsdatum | 29 mars 1935 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1754) Cunningham |
Alternativnamn | 1935 FE, 1938 RE, 1943 GH, 1951 FB, 1952 HO1, 1952 KB1, 1954 UD1, 1962 TG, 1967 EE, 1968 KR, 1969 PJ, A904 JB[1] |
Uppkallad efter | Leland Cunningham[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Hilda[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 4,610 AU |
Perihelium | 3,274 AU |
Halv storaxel | 3,942 AU |
Excentricitet | 0,16954 |
Siderisk omloppstid | 7,83 år |
Medelomloppshastighet | 15,00 km/s |
Medelanomali | 282,6° |
Inklination | 12,16° |
Longitud för uppstigande nod | 162,8° |
Periheliumargument | 110,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 79,5 km |
Synodisk rotationsperiod | 7,7 h |
Albedo | 0,0345 |
Absolut magnitud (H) | 9,79[4] |
1754 Cunningham eller 1935 FE[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes 29 mars 1935 av den belgiske astronomen Eugène Joseph Delporte i Uccle. Det har fått sitt namn efter den amerikanske astronomen Leland Cunningham.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 79 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Hilda.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1754 Cunningham” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1754. Läst 23 juli 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1754 Cunningham” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1754. Läst 16 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1754) Cunningham. Springer Berlin Heidelberg. sid. 140. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1755. Läst 23 juli 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|