1719

1719 – MDCCXIX 305 år sedan
År 1716 | 1717 | 1718 1719 1720 | 1721 | 1722
Årtionde 1690-talet  | 1700-talet 1710-talet 1720-talet | 1730-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1719 MDCCXIX
Ab urbe condita	2471
Armeniska kalendern	1168 ԹՎ ՌՃԿԸ
Assyriska kalendern	6469
Bahaikalendern	-125–-124
Bengaliska kalendern	1126
Berberkalendern	2669
Brittiskt regeringsår	5 Geo. 1 – 6 Geo. 1
Buddhistisk kalender	2263
Burmesiska kalendern	1081
Bysantinska kalendern	7227–7228
Koptiska kalendern	1435–1436
Erianska kalendern	2885
Etiopiska kalendern	1711–1712
Judiska kalendern	5479–5480
Vikram Samvat	1775–1776
Sakakalendern	1641–1642
Kaliyuga	4820–4821
Holocen kalender	11719
Nri-Igbo	719–720
Persiska kalendern	1097–1098
Muslimska kalendern	1131–1132
Nengō (Japan)	Kyōhō 4 (享保4年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4052
Minguokalendern	193 före ROC 民前193年
Thailändsk kalender	2262
Unixtid

1719 (MDCCXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag^[1] i den julianska kalendern.

• 1 januari – De svenska karolinersoldaterna i Trondheim, under Carl Gustaf Armfeldts befäl, inleder sin ödesdigra marsch över fjällen, där flera tusen av dem fryser ihjäl i den kyla och snöstorm som drabbar dem. De första soldaterna når byn Handöl i Jämtland den 3 januari, de sista den 13 januari.
• 23 januari
  • Riksdagen underkänner Ulrika Eleonoras arvsrätt men hon väljs ändå till regerande drottning av Sverige sedan hon har godkänt den parlamentariska författningen.
  • Furstendömet Liechtenstein skapas genom en sammanslagning av Vaduz och Schellenberg.^[2]
• 27 januari – Karl XII:s liktåg anländer till Karlbergs slott utanför Stockholm.

• 19 februari
  • Ulrika Eleonora skriver under den nya svenska regeringsformen.
  • Georg Heinrich von Görtz avrättas vid Skanstull i Stockholm.
• 21 februari – Den nya svenska regeringsformen träder i kraft. Grundlagsbegreppet införs och kungens, rådets och riksdagens maktbefogenheter fastställs i detalj. Riksdagen, som hädanefter sammanträder vart tredje år, får hela lagstiftnings- och beskattningsmakten samt visst inflytande över rådets sammansättning. Regenten, som inom rådet erhåller två röster, är enligt den nya regeringsformen bunden av riksdagens beslut.
• 26 februari – Karl XII begravs i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

• 17 mars – Ulrika Eleonora kröns.

• 10 april – Arvid Horn avgår som svensk kanslipresident.
• 23 april – En kunglig förordning utfärdas om att de svenska nödmynten skall samlas in 1–8 juni samma år och inlösas till halva värdet.
• 25 april – Romanen Robinson Crusoe publiceras.

• 14 maj – I Louisiana intar Bienville, från Mobile staden Pensacola i kriget mot Spanien, innan staden återerövras av spanjorerna för att därefter återigen erövras av Bienville.^[3]
• 15 maj – Gustav Cronhielm blir ny svensk kanslipresident.

• 1 juni – De svenska nödmynten börjar samlas in.

• 2–5 juli – Södermalmsupploppet äger rum.
• Juli–augusti – Ryska flottan härjar de svenska kusterna.
• 24 juli – Nyköping bränns av en rysk galärflotta.
• 25 juli – Ryssarna skövlar Lövsta järnbruk i Uppland.
• 30 juli - Ryssarna bränner ner Norrköping.

• 13 augusti – Ett ryskt anfall mot Stockholm avvärjs vid Stäket redutt av sörmlänningarna under överste Rutger Fuchs.
• 19 augusti – Norrtälje bränns ner av ryssarna.
• 23 augusti – Skara drabbas av en stadsbrand.^[4]

• 1 oktober – Karlstad drabbas av en stadsbrand.^[4]
• 28 oktober – Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark.

• 9 november – Fred sluts mellan Sverige och Hannover i Stockholm varvid Bremen och Verden avträds.

• 12 december – Då Gustaf Cronhielm avgår som Sveriges kanslipresident efterträds han tillfälligt på posten av Johan August Meijerfeldt den äldre, som blir tillförordnad kanslipresident till följande vår.

• 17 januari – William Vernon, amerikansk affärsman.
• 5 april – Axel von Fersen d.ä., greve, riksråd, fältmarskalk, ledamot av Svenska Akademien.
• 24 oktober – Jakob Gadolin, biskop, vetenskapsman och politiker.
• 17 november - Marie Marguerite Bihéron, fransk anatomiker.

• 19 februari – Georg Heinrich von Görtz, friherre och minister.
• 23 februari – Bartholomäus Ziegenbalg, tysk missionär.
• 7 april – Elias Palmskiöld, svensk arkivari och samlare; arkivsekreterare i Riksarkivet.
• 15 april – Françoise d'Aubigné de Maintenon, politiskt aktiv fransk markisinna.
• 3 maj – Pierre Legros d.y., fransk barockskulptör.
• 8 juni – Rafi ad Daradjat, indisk stormogul 1719.
• 6 september – Carlo Cignani, italiensk målare.
• 7 september – Djahan II, indisk stormogul 1719.
• 31 december – John Flamsteed, brittisk astronom.

• Wikimedia Commons har media som rör 1719.
  Bilder & media