1700-talet

1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.

Händelser

Krig och politik

• 1700–1721 – Stora nordiska kriget utkämpas av Sverige i allians med hertigdömet Holstein-Gottorp och Osmanska riket med flera stater, mot bland andra Danmark-Norge, Ryssland och Preussen.
• 1701–1714 – Spanska tronföljdskriget mellan Frankrike, Bayern, hertigdömet Mantua samt Savojen, och Österrike, England, Nederländerna, Preussen och Tysk-romerska riket.
• 1703 – Peter den store av Ryssland grundar St Petersburg.
• 1707 – Genom unionstraktaten Treaty of Union 1707 går kungarikerna England och Skottland samman i union och bildar Kungariket Storbritannien.
• 1709 – Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Poltava
• 1710–1713 – Länderna kring Östersjön drabbas av pesten.
• 1718 – Sveriges stormaktstid tar slut i och med att Karl XII blir skjuten.
• 1719 – Det kungliga enväldet upphävs i Sverige och den så kallade frihetstiden inleds. Frihetstiden varar till Gustav III:s statsvälvning 1772.
• 1731 – Svenska Ostindiska Companiet grundas
• 1740–1748 – Österrikiska tronföljdskriget utkämpas.
• 1740 – Fredrik den store (bror till svenska drottningen Lovisa Ulrika) blir kung av Preussen.
• 1756–1763 – Europeiska sjuårskriget utkämpas mellan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland och Sverige på ena sidan och Preussen och Storbritannien på den andra.
• 1768–1784 – Rysk-turkiska kriget utkämpas.
• 1772 – Gustav III genomför en statsvälvning och inför en ny regeringsform som ger mer makt åt kungen
• 1775–1783 – USA gör sig självständigt från Storbritannien genom amerikanska revolutionskriget.
• 1776 – Den 4 juli förklarar sig 13 brittiska kolonier på den nordamerikanska kontinenten självständiga som unionen USA.
• 1783 – Ryssland, under tsarinnan Katarina II, annekterar khanatet Krim vid Svarta havet.
• 1783 – Jordreformen enskiftet införs i Skåne med början i byarna under Svaneholms slott i Skurups socken.
• 1787 – Den amerikanska konstitutionen, med Bill of Rights, antas av ett konstitutionskonvent i Philadelphia.
• 1787 – Frigivna slavar från London grundar Freetown i dagens Sierra Leone i västra Afrika.
• 1789–1799 – Fransmännen gör uppror mot den franska kungamakten och adelsväldet i franska revolutionen.
• 1790–1795 – Kriget mot ohioindianerna mellan indianer och amerikanska kolonisatörer i de nuvarande staterna Ohio, Michigan, Indiana och Illinois.
• 1792 – Gustav III mördas på en maskeradbal på Operan.
• 1792 – New York Stock & Exchange Board, föregångare till New York Stock Exchange, grundas.
• 1793 – Franske kungen Ludvig XVI avrättas med giljotinen.
• 1795 – Polen-Litauen delas mellan Preussen och Ryssland och upphör att existera i 123 år, innan Polen återigen blir en självständig nation till följd av Första världskrigets slut.
• 1799 – Napoleon Bonaparte genomför en statskupp i Frankrike och väljs till förste konsul.

Naturkatastrofer

• 1755 – Lissabon skakas av en jordbävning som förstör stora delar av staden och kräver 40 000 människoliv.
• 1783 – Jordbävningarna i Kalabrien 1783 kräver 50 000 människoliv under vårvintern.
• 1783 – Vulkanen Laki på Island får ett utbrott.

Litteratur, filosofi och nya teorier

• Upplysningen når sin kulmen.
• 1719 – Utkommer Daniel Defoes bok om Robinson Crusoe (se bokens fullständiga titel ^[1])
• 1720 – Erik Dahlberghs planchverk över svenska slott, städer och historiska platser, Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), utkommer.
• 1726 – Jonathan Swift ger ut den samhällssatiriska romanen Gullivers resor.
• 1734 – Den svenska lagboken (eller Sveriges Rikes Lag - Gillad och antagen på riksdagen 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari 1736) antas av riksdagen.
• 1748 – Charles-Louis de Secondat Montesquieu lägger fram sina teorier om klimatläran och maktdelningsprincipen i De l'esprit des lois (Om lagarnas anda). Han föreslår en tredelad makt: verkställande makt, lagstiftande makt, och dömande makt.
• 1749 – Swedenborg publicerar boken Arcana Caelestia (Himmelska hemligheter).
• 1751–1777 – Den stora franska encyklopedin med Diderot som redaktör ges ut. Bland hans medarbetare, de så kallade encyklopedisterna, finns Montesquieu, Voltaire och Rousseau.
• 1759 – Voltaire ger ut sin satiriska roman Candide.
• 1761 – Hedvig Charlotta Nordenflycht publicerar Fruentimrets försvar.
• 1762 – Rousseau för fram sina idéer om uppfostran i boken Émile eller om uppfostran och om ett jämlikt samhälle i Om samhällsfördraget.
• 1774 – Goethe skriver romanen Den unge Werthers lidanden.
• 1781 – Immanuel Kants filosofiska arbete Kritik av det rena förnuftet utkommer.
• 1790 – Carl Michael Bellmans diktcykel Fredmans epistlar utkommer.
• 1792 – Mary Wollstonecraft ger ut det filosofiska verket Till försvar för kvinnans rättigheter.
• 1797 – Marquis de Sade publicerar anonymt romanen L’Histoire de Juliette, ou les Prospérités du vice (Historien om Juliette, eller Lasternas fördelar) om den bisexuella sadomasochistiska libertinen Juliette.

Teknik & vetenskap

• Den industriella revolutionen inleds i mitten av seklet i Storbritannien.
• 1712 – Den första praktiskt fungerande ångmaskinen, The atmospheric engine, uppfinns av Thomas Newcomen.
• 1723 – Jonas Alströmer startar Alingsås manufakturverk.
• 1735 – Första utgåvan av Carl von Linnés bok Systema Naturae, som är grunden för den beskrivning och indelning av biologiska arter som används än idag, utkommer.
• 1742 – Anders Celsius presenterar uppsatsen Observationer om twänne beständiga Grader på en Thermometer där han beskriver den 100-gradiga termometerskalan, som än i våra dagar är den allmänt använda.
• 1764 – Spinnmaskinen Spinning Jenny uppfinns av engelsmannen James Hargreaves.
• 1765 – James Watt uppfinner den dubbelverkande ångmaskinen som ökar effektiviteten avsevärt.
• 1784 – Edmund Cartwright konstruerar en ångmaskinsdriven vävstol, the Power loom.
• 1786 – Skotten Andrew Meikle uppfinner tröskmaskinen, tröskverket, som separerar säden från agnen. Tidigare tröskade man för hand med en slaga.
• 1796 – Edward Jenner genomför sina första smittkoppsvaccineringar och myntar termen vaccinering. Han får epitetet "vaccinets fader" men metoden hade använts av andra tidigare under seklet.

Arkitektur, konst och musik

• I Europa fortsätter 1600-talets barock in på 1700-talet men övergår snart i rokoko som blir den dominerande stilen under seklet. Mot seklets slut uppstår nyklassicismen som varar ett par decennier in på 1800-talet.

Konstnärer

• Antoine Watteau (1684-1721) fransk målare och grafiker.
• Gustaf Lundberg (1695-1786) svensk porträttmålare.
• William Hogarth (1697-1764) engelsk grafiker och karikatyrtecknare.
• Jean-Baptiste-Siméon Chardin (1699-1779) fransk målare
• François Boucher (1703-1770) fransk målare
• Carl Gustaf Pilo (1711-1793) svensk porträtt- och historiemålare.
• Alexander Roslin (1718-1793) svensk porträttmålare.
• Joshua Reynolds (1723-1792), engelsk målare
• Thomas Gainsborough (1727-1788) engelsk målare
• Jean-Honoré Fragonard (1732-1806) fransk målare
• Pehr Hilleström (1732-1816), svensk konstnär.
• Ulrika Pasch (1735-1796), svensk porträttmålare.
• Peter Adolf Hall (1739-1793), svensk-fransk miniatyrmålare.
• Johan Tobias Sergel (1740-1814) svensk skulptör och tecknare.
• Francisco de Goya (1746-1828) spansk målare och grafiker.
• Jacques-Louis David (1748-1825) fransk målare
• Élisabeth-Louise Vigée-Le Brun (1755-1842) fransk målare.

Kompositörer

• Alessandro Scarlatti (1660-1725)
• Antonio Vivaldi (1680-1741)
• Johann Sebastian Bach (1685-1750)
• Georg Friedrich Händel (1685-1759)
• Johan Helmich Roman (1694-1758)
• Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736)
• Christoph Willibald Gluck (1714-1787)
• Carl Michael Bellman (1740-1795)
• Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)

Arkitekter

• Nicodemus Tessin d.y., (1654-1728), Stockholms slott 1754.
• Balthasar Neumann (1687-1753), Palaset i Würtzburg 1744.
• Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff (1699-1753), lustslottet Sanssouci i Potsdam utanför Berlin 1745–1747.
• Bartolomeo Rastrelli (1700-1771), Vinterpalatset i St Petersburg 1732, tsarernas sommarresidens Katarinapalatset i Tsarskoje Selo 1756.
• Carl Hårleman (1700-1753), Svartsjö slott 1739, Holmentornet i Norrköping 1750, Palacehuset i Göteborg 1751.
• Nicolai Eigtved (1701-1754), Amalienborg i Köpenhamn 1749-1754.
• Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796), Drottningholms slottsteater 1766, Kina slott i Drottningholm 1769, Korsholms kyrka i Vasa i Finland 1776.
• Bröderna Johann Baptist Zimmermann (1680-1758) och Dominikus Zimmermann (1685-1766), Vallfartskyrkan i Wies i Bayern 1746-1754.

Födda

• 1703 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, grundare av den islamska rörelsen wahhabismen.
• 1732 – George Washington, USA:s förste president
• 1743 – Jean Paul Marat, fransk revolutionär
• 1746 – Gustav III
• 1754 – Ludvig XVI av Frankrike
• 1755 – Marie-Antoinette, drottning av Frankrike
• 1758 – Maximilien de Robespierre, fransk revolutionär
• 1762 – Johan Anckarström, Gustav III:s mördare
• 1763 – Jean Baptiste Bernadotte, fransk marskalk, kung av Sverige med namnet Karl XIV Johan
• 1763 – Joséphine de Beauharnais, fransk kejsarinna, gift med Napoleon I
• 1769 – Napoleon I, fransk kejsare
• 1775 – Jane Austen, författare
• 1788 – Lord Byron, författare
• 1793 – Carl Jonas Love Almqvist, författare
• 1799 – Aleksandr Pusjkin, författare

Avlidna

• 1718 – Karl XII, kung av Sverige sedan 1697
• 1725 – Peter den store, Rysslands tsar sedan 1682
• 1727 – Isaac Newton, engelsk vetenskapsman
• 1742 – Arvid Horn, svensk statsman och kanslipresident
• 1751 – Christopher Polhem, svensk uppfinnare
• 1792 – Muhammad ibn Abd al-Wahhab, arabisk reformist
• 1792 – Gustav III, kung av Sverige sedan 1772 (mördad)
• 1792 – Ankarström, svensk kungamördare (avrättad genom stegling och halshuggning)
• 1793 – Ludvig XVI, kung av Frankrike 1774–1792 (giljotinerad)
• 1793 – Marie-Antoinette, Frankrikes drottning 1774–1792 (giljotinerad)
• 1793 – Jean Paul Marat, fransk politiker (mördad)
• 1794 – Maximilien de Robespierre, fransk politiker (giljotinerad)
• 1799 – George Washington, USA:s president 1789–1797

Noter

Vidare läsning

• Brown, Carolina (1995). ”1700-talets sköna ideal: och verkliga kroppar”. Populär historia 1995:6,: sid. 8-13. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://popularhistoria.se/artiklar/1700-talets-skona-ideal-och-verkliga-kroppar.  Libris 9270422

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1700-talet.
  Bilder & media