1700

1700 – MDCC 324 år sedan
År 1697 | 1698 | 1699 1700 1701 | 1702 | 1703
Årtionde 1680-talet  | 1690-talet 1700-talet 1710-talet | 1720-talet
Århundrade 1600-talet 1700-talet 1800-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1700 MDCC
Ab urbe condita	2452
Armeniska kalendern	1149 ԹՎ ՌՃԽԹ
Assyriska kalendern	6450
Bahaikalendern	-144–-143
Bengaliska kalendern	1107
Berberkalendern	2650
Brittiskt regeringsår	12 Will. 3 – 13 Will. 3
Buddhistisk kalender	2244
Burmesiska kalendern	1062
Bysantinska kalendern	7208–7209
Koptiska kalendern	1416–1417
Erianska kalendern	2866
Etiopiska kalendern	1692–1693
Judiska kalendern	5460–5461
Vikram Samvat	1756–1757
Sakakalendern	1622–1623
Kaliyuga	4801–4802
Holocen kalender	11700
Nri-Igbo	700–701
Persiska kalendern	1078–1079
Muslimska kalendern	1111–1112
Nengō (Japan)	Genroku 13 (元禄13年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 10 eller 11 dagar
Koreanska kalendern	4033
Minguokalendern	212 före ROC 民前212年
Thailändsk kalender	2243
Unixtid

1700 (MDCC) var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen: 10 mars) och 11 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen: 11 mars). Eftersom den gregorianska kalendern infördes 1582, och 1600 går att dela med 400, blev 1700 första år som inleder ett århundrade att slopa skottåret i den gregorianska kalendern. I Sverige började året med den julianska kalendern och fortsatte så fram till och med den 28 februari. Då man därefter slopade den 29 februari och lät den 28 följas direkt av 1 mars infördes den svenska kalendern, som kom att användas fram till 1712 och alltid ligga en dag före den julianska och tio dagar efter den gregorianska. I Sverige fick hela detta år därför samma mönster som ett normalår som börjar en måndag.

• Januari – Sverige sluter förbund med sjömakterna England och Nederländerna.
• 1 januari (GS) – Ryssland börjar med tideräkning efter Kristus, i stället för efter skapelsen.

• 26 januari – En stor jordbävning skakar Cascadia subduktionszon utanför Vancouverön till norra Kalifornien, och skapar en tsunami omtalad i såväl nedskrivna källor i Japan som muntlig traditions hos Nordamerikas indianer. Hus i First Nations på Vancouverön kollapsar av skakningen, och en hel byn på öns västkust förstörs, utan att någon överlever.^[1]
• 29 januari – Linköping drabbas av en stadsbrand.^[2]

• 11 februari – En sachsisk-polsk här anfaller Livland, vilket startar Stora nordiska kriget, som inleds med första skedet 1700-1701.
• 12 februari – Den sachsisk-polska hären försöker överrumpla Riga, men svenskarna under befäl av Erik Dahlbergh, avslår anfallet.

• 27 februari – Ön New Britain upptäcks.
• 29 februari (GS) – Skottdagen detta år tas bort i den svenska almanackan, för att man successivt skall övergå till Nya stilen, genom att ta bort skottdagen elva gånger. Man glömmer dock bort att ta bort skottdagen 1704 och 1708, varför Sverige kommer att ha en egen kalender i 12 år.

• 1 mars
  • (NS) – Danmark och Norge samt vissa protestantiska tyska kejsarstater inför den gregorianska kalendern.^[3]
  • (SS) – Sverige inför den svenska kalendern.^[4]
• 20 mars – Karl XII får bud om att även Danmark har gått med i krig, genom att några dagar tidigare ha anfallit Sveriges allierade Holstein-Gottorp.

• April – En stor brand förstör Gondar, Etiopiens huvudstad, och drabbar bland annat palatset.

• 29 maj – Christopher Polhammar och Gabriel Stierncrona startar Stjärnsunds manufakturverk.
• 31 maj – Fredrik av Hessen-Kassel gifter sig med Lovisa Dorotea av Preussen.

• 12 juli (NS) – Gregorianska kalendern införs i Gelderland.^[3]
• 25 juli – Svenskarna under Karl XII landstiger med hjälp av en engelsk-holländsk flotta på 4.900 man i Humlebæk på danska Själland. Strax därefter besegrar de danskarna i slaget vid Reinbeck.

• 8 augusti (SS) – Danmark tvingas till freden i Traventhal, vari den holsteinske hertigens suveränitet i Schleswig erkänns. De förbinder sig också att inte bistå Sveriges fiender.

• September – Ryssarna anfaller i Ingermanland och belägrar Narva.

• 1 oktober – Svenska trupper under Karl XII och Carl Gustaf Rehnskiöld inskeppar sig i Karlshamn och seglar i till Livland.

• 17 november – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pühhajoggi pass.

• 20 november (SS) – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Narva, trots att ryssarna är mer än tre gånger så många. Detta är en av den svenska krigshistoriens största segrar.^[5]
• 23 november – Sedan Innocentius XII har avlidit den 27 september väljs Giovanni Francesco Albani till påve och tar namnet Clemens XI.

• 12 december (NS) – Gregorianska kalendern införs i Utrecht och Overijssel.^[3]

• 9 februari – Daniel Bernoulli, matematiker.
• 15 februari – Casten Rönnow, svensk läkare och donator.
• 25 juli – Jacob Serenius, svensk biskop i Strängnäs 1763.
• 21 november – Charlotta Elisabeth van der Lith, politiskt aktiv guvernörsfru i Surinam.
• 28 november – Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, drottning av Danmark och Norge 1730–1746, gift med Kristian VI.
• 27 december – Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt, preussisk prins

• 29 juni – Olov Svebilius, svensk ärkebiskop sedan 1681.
• 22 juli – Alderano Cibo, italiensk kardinal.
• 15 september – André Le Nôtre, fransk trädgårdsarkitekt.
• 27 september – Innocentius XII, född Antonio Pignatelli, påve sedan 1691.
• Datum okänt - f.d. drottning Zainatuddin av Aceh.

• Wikimedia Commons har media som rör 1700.
  Bilder & media