16 Aurigae

16 Aurigae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension05t 18m 10,570s[1]
Deklination+33° 22′ 17,81″[2]
Skenbar magnitud ()+4,552[3] 4,55 – ? (V)[4]
Stjärntyp
SpektraltypK2.5 IIIb CN-0.5[5]
U–B+1,26[6]
B–V1,252 ± 0,005[7]
VariabeltypVariabel stjärna[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-28,44 ± 0,3[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 31,63 ± 0,53[1] mas/år
Dek.: -160,73 ± 0,25[1] mas/år
Parallax ()14,04 ± 0,58[1]
Avstånd232 ± 10  (71 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()+0,28[8]
Detaljer
Massa1,30[3] M
Radie18,8[9] R
Luminositet112[9] L
Temperatur4 264 ± 58[3] K
Metallicitet-0,40(Fe/H)[10]dex
Vinkelhastighet0,0[9] km/s
Ålder5,07[3] miljarder år
Andra beteckningar
GSC 02394-02027, NSV 1909, TYC 2394-2027-1, STT 103AB, HD 34334, PLX 1198, UBV 5035, ADS 3872 A, HIC 24727, PLX 1198.00, USNO-B1.0 1233-00116611, ADS 3872 AB, HIP 24727, PMSC 05116+3316, uvby98 100034334 , AG+33 487, HR 1726, PPM 70153, WDS J05182+3322AB, ASCC 564424, IDS 05116+3316 AB, RAFGL 722, WEB 4782, BD+33 1000, IRAS 05149+3319, ROT 754, YPAC 372, CCDM J05182+3322AB, IRC +30107, SAO 57853, Gaia DR2 181124307088367232, GC 6473, JP11 1021, SBC7 217, GCRV 3145, LSPM J0518+3322, SBC9 309, GEN# +1.00034334J, 2MASS J05181056+3322181, SKY# 8384[11]

16 Aurigae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[12] i den sydöstra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,55[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer.[13] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 14,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 232 ljusår (ca 71 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –28 km/s.[3] Stjärnan har en relativt stor egenrörelse och förflyttar sig över himlavalvet med en hastighet av 0,166 bågsekunder per år.[14]

Egenskaper

16 Aurigae A är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod av 1,19 år och en excentricitet av 0,1189.[15] Primärstjärnan är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K2.5 IIIb CN-0.5,[5] där suffixnoten anger att den har svaga CN-linjer i spektrumet.[15] Den har en massa som är ca 1,3[3] solmassor, en radie som är ca 19[9] solradier och utsänder ca 112[9] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 300 K.[3]

16 Aurigae är en misstänkt variabel stjärna,[4] som har visuell magnitud +4,55 och företer variationer som inte är fastställda till amplitud eller periodicitet.[4]

En tredje komponent är en stjärna av magnitud 10,6 med en vinkelseparation av 4,2 bågsekunder.[12] Den visar en gemensam egenrörelse med primärstjärnan och är därför en trolig följeslagare i konstellationen.[15]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 Aurigae, 22 februari 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: V* 16 Aur – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=16+Aur&submit=SIMBAD+search. Läst 30 januari 2019. 
  3. ^ [a b c d e f g h i] Luck, R. Earle (2015). "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants". The Astronomical Journal. 150 (3): 88. arXiv:1507.01466. Bibcode:2015AJ....150...88L. doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  4. ^ [a b c d] ”NSV 1909” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=40533. Läst 30 januari 2019. 
  5. ^ [a b] Keenan, P.; McNeil, R. (October 1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245–266. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  6. ^ Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  7. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=24727. Läst 30 januari 2019. 
  8. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
  9. ^ [a b c d e] Massarotti, Alessandro; et al. (2008). "The Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity". The Astronomical Journal. 135 (1): 209–231. Bibcode:2008AJ....135..209M. doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  10. ^ Matrozis, E.; et al. (November 2013). "Galactic chemical evolution of sulphur. Sulphur abundances from the [S i] λ1082 nm line in giants". Astronomy & Astrophysics. 559: 13. arXiv:1309.0114. Bibcode:2013A&A...559A.115M. doi:10.1051/0004-6361/201322317. A115.
  11. ^ "16 Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-05-21.
  12. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  13. ^ Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  14. ^ Lépine, Sébastien; Shara, Michael M. (March 2005). "A Catalog of Northern Stars with Annual Proper Motions Larger than 0.15" (LSPM-NORTH Catalog)". The Astronomical Journal. 129 (3): 1483–1522. arXiv:astro-ph/0412070. Bibcode:2005AJ....129.1483L. doi:10.1086/427854.
  15. ^ [a b c] Griffin, R. F. (2008). "Spectroscopic binary orbits from photoelectric radial velocities - Paper 198: 48 Piscium, 16 Aurigae, 5 Herculis, and Beta Scuti". The Observatory. 128: 21–56. Bibcode:2008Obs...128...21G.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.