Brooks 2
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | W. R. Brooks |
| Upptäcktsplats | Geneva |
| Upptäcktsdatum | 7 juli 1889 |
| Beteckningar | |
| Officiell beteckning | 16P/Brooks 2 |
| Alternativnamn | 16P/1889 N1, 1889 V, 16P/1896 M1, 1896 VI, 1903 V, 1911 I, 1925 IX, 1932 VIII, 1939 VII, 1946 IV, 1953 V, 1960 VI, 1974 I, 1980 IX, 1987 XXIV, 1994 XXIII |
| Kometkategori | Jupiter-typ. Kortperiodiska |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 1 oktober 2008 | |
| Aphelium | 5,241933 AU 784 182 020 km |
| Perihelium | 1,466569 AU 219 395 600 km |
| Halv storaxel | 3,354251 AU 501 788 800 km |
| Excentricitet | 0,5627731 |
| Siderisk omloppstid | 2 243,839 d (6,14 år) |
| Medelanomali | 27,49901° |
| Inklination | 4,25802° |
| Longitud för uppstigande nod | 159,3677° |
| Periheliumargument | 219,4794° |
| Förra perihelium | 18 april 2021[3] |
| Fysikaliska data | |
| Skenbar magnitud | 15,5[2] kärnan |
| Hitta fler artiklar om astronomi med | |
Brooks 2 eller 16P/Brooks 2 är en periodisk komet i jupiterfamiljen. Den upptäcktes 7 juli 1889 av William Robert Brooks i stjärnbilden vattumannen. Vid upptäckten var kometen på väg mot både jorden och solen vilket gjorde att den blev allt ljusare. En överraskning fick Edward Barnard den första augusti när han upptäckte att kometen hade två följeslagare. Nästa natt hittade han ytterligare fragment men alla utom ett hade försvunnit några dagar senare. Vid denna första observation var kometen ljusare än den någonsin varit sedan dess.[1]
Anledningen till både att kometen hade flera fragment och var ljusare än vanligt tros vara att kometen kommit mycket nära Jupiter och tillbringat två dagar innanför Ios omloppsbana 1886. Vid denna passage gjorde tidvattenkrafterna att kometen bröts sönder och tog fram nya ytor som tidigare inte exponerats för solljus. Några fragment av kometen har inte observerats efter 1889.[1]
Astronomer har missat två periheliepassager sedan upptäckten: 1918 och 1967. En nära passage med Jupiter skedde 1921 då kometens perihelieavstånd ändrades från 1,96 AU till 1,86 AU.[1]
Referenser
- ^ [a b c d] ”KRONK'S COMETOGRAPHY”. http://www.cometography.com/pcomets/016p.html. Läst 12 december 2008.
- ^ [a b] NASA JPL Small-Body Database Browser on Brooks 2 27 mars 2009
- ^ Seiichi Yoshida (24 november 2020). ”16P/Brooks 2” (på engelska). http://www.aerith.net/comet/catalog/0016P/index.html. Läst 5 januari 2022.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för Brooks 2 från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| ||||||||