1680 års stora komet
| 1680 års stora komet | |
_boven_Rotterdam_-_11028-A-B_-_Museum_Rotterdam.jpg) 1680 års stora komet över Rotterdams himmel | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | Gottfried Kirch |
| Upptäcktsdatum | 14 november 1680 |
| Beteckningar[1] | |
| Officiell beteckning | C/1680 V1 |
| Alternativnamn | 1680 års stora komet, Den stora kometen 1680, Newtons komet, Kirchs komet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 29 november 1680 | |
| Aphelium | 888,850 AU |
| Perihelium | 0,006 AU |
| Halv storaxel | 444,428 AU |
| Excentricitet | 0,9999 |
| Siderisk omloppstid | ca 10 000 år |
| Medelanomali | 0,002° |
| Inklination | 60,678° |
| Longitud för uppstigande nod | 276,633° |
| Periheliumargument | 350,612° |
| Hitta fler artiklar om astronomi med | |
1680 års stora komet, som har det egentliga namnet C/1680 V1, men också kallas Kirchs komet och Newtons komet, var den första kometen som upptäcktes med teleskop.
Översikt
Kometen upptäcktes av Gottfried Kirch den 14 november 1680 och var en av de ljusstarkaste kometerna under 1600-talet. Den kännetecknades av en ovanligt lång kometsvans och var som ljusstarkast även synlig mitt på dagen.[2][3]
Kometen passerade den 30 november 1680 endast 0,42 AU från jorden.[4][5][6] Den passerade perihelium så nära solen som 0,0062 AU (930 000 km) den 18 december 1680. Den sista observationen gjordes 19 mars 1681. I september 2012 var kometen 253 AU från solen.[1]
Upptäckaren har fått ge namn åt Kirchs komet, men den spanske jesuitprästen Eusebio Kino har också en viktig del i kometens historieskrivning. Det var han som beräknade kometens bana och publicerade detta i Exposisión astronómica de el cometa (Mexico City, 1681). Kinos Exposisión astronómica tillhör de tidigaste vetenskapliga avhandlingarna publicerade av en europé i den Nya Världen.
Onekligen var den en solstrykande komet, men tillhörde förmodligen inte Kreutz-gruppen. [7] Troligen är kometen mest känd för att Isaac Newton använt sig av den för att testa och verifiera Keplers lagar. [8] Därför har den även kallats Newtons komet. Vissa av banelementen hos 1680 års stora komet överensstämmer med kometen C/2012 S1, varför det föreslagits att de båda kometerna kan härröra från samma himlakropp.[9]
Se även
Källor
- ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser C/1680 V1” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1000669. Läst 18 juli 2023.
- ^ ”The Great Comet of 1680”. http://www.jwwerner.com/history/Comet.html.
- ^ ”Hamburg den 26 Novemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 1. 7 december 1680.
- ^ ”Hamburg den 12 Decemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 3. 21 december 1680.
- ^ ”Extract aff en Astrologij skrifwelse daterat Upsala den 21 Novemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 4. 21 december 1680.
- ^ ”Stockholm den 22 Decemb.”. Swenska Ordinarie Post-Tijender: s. 4. 21 december 1680.
- ^ Tony Hoffman. ”A SOHO and Sungrazing Comet FAQ”. Arkiverad från originalet den 4 juli 2013. https://www.webcitation.org/6Hr5un9h8?url=http://home.earthlink.net/~tonyhoffman/SOHOfaq.htm. Läst 1 maj 2015.
- ^ Jardine, Lisa (1 maj 2015). ”A Point of View: Crowd-sourcing comets”. Magazine. BBC News. http://www.bbc.com/news/magazine-21802843. Läst 20 maj 2013.
- ^ Bortle, J. ”Some further thoughts”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2013. https://www.webcitation.org/6J6M06vZn?url=http://tech.groups.yahoo.com/group/comets-ml/message/19851. Läst 3 mars 2013.