1657

1657 – MDCLVII 367 år sedan
År 1654 | 1655 | 1656 1657 1658 | 1659 | 1660
Årtionde 1630-talet  | 1640-talet 1650-talet 1660-talet | 1670-talet
Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1657 MDCLVII
Ab urbe condita	2409
Armeniska kalendern	1106 ԹՎ ՌՃԶ
Assyriska kalendern	6407
Bahaikalendern	-187–-186
Bengaliska kalendern	1064
Berberkalendern	2607
Brittiskt regeringsår	8 Cha. 2 – 9 Cha. 2 (Interregnum)
Buddhistisk kalender	2201
Burmesiska kalendern	1019
Bysantinska kalendern	7165–7166
Koptiska kalendern	1373–1374
Erianska kalendern	2823
Etiopiska kalendern	1649–1650
Judiska kalendern	5417–5418
Vikram Samvat	1713–1714
Sakakalendern	1579–1580
Kaliyuga	4758–4759
Holocen kalender	11657
Nri-Igbo	657–658
Persiska kalendern	1035–1036
Muslimska kalendern	1067–1068
Nengō (Japan)	Meireki 3 (明暦3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3990
Minguokalendern	255 före ROC 民前255年
Thailändsk kalender	2200
Unixtid

1657 (MDCLVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern. Sedan föregående år pågår Karl X Gustavs ryska krig.

• 8 januari – Georg II Rákóczy av Siebenbürgen (Transsylvanien), angriper Polen med en stor här.
• 11 januari – Danzigborna bränner ner förstäderna till staden.

• 11 februari – Polackerna upphäver belägringen av Kraków.
• 23 februari – Den danska herredagen beviljar medel för krig mot Sverige.
• 27 februari – Svenskarna spränger dammarna utanför Danzig.

• 2 mars – En storbrand bryter ut i Edo som ödelägger staden och dödar tiotusetals invånare.^[1]
• 12 mars – Karl X Gustav inleder ett resultatlöst krigståg mot södra Polen.

• 1 april – Karl X Gustavs här förenas med Rákóczys på 50.000 man.
• 12 april – Österrikarna innesluter det av svenskarna hållna Kraków.

• 6 maj – Svenskarna erövrar Brest-Litovsk från ryssarna.
• 13 maj – Svenskarna intar Brzesc.
• 14 maj – Polackerna genomför ett stort utfall från Danzig mot svenskarna.
• 22 maj – Österrike ansluter sig officiellt till Sveriges fiender och ingriper i polska kriget. Man skickar en ny här mot Kraków.

• 5 juni – Danmark förklarar Sverige krig.
• 7 juni – Danska förstärkningar från Själland kommer till redden utanför Danzig.
• 16 juni – Danskarna, under befäl av Bille, går in i det svenska Bremen och erövrar det.
• 20 juni – Karl X Gustav får reda på den danska krigsförklaringen.
• 23 juni – Svenska hären kan, utan att förlora ansiktet, lämna Polen och gå mot Danmark, varför den bryter upp från Thorn och tågar västerut.

• 2 juli – Svenska hären intågar i Stettin i Pommern.
• 8 juli
  • Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Walk.
  • Siebenbürgarna besegras av polackerna i slaget vid Jaworow.
• 18 juli – Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Ängelholm.
• 21 juli – Georg II Rákóczy sluter fred med Polen och lämnar kriget.

• 1 augusti – Svenskarna försöker erövra ryssarnas huvudläger vid Lava, men misslyckas.
• 6 augusti – Svenskarna har återtagit Bremen från danskarna och börjar nu belägra det danska fästet Itzehoe.
• 10 augusti – Svenskarna erövrar Itzehoe. Samma dag påbörjar de en belägring av fästet Frederiksodde.
• 13 augusti – Svenskarna i Krakow kapitulerar för polackerna och österrikarna.
• 21 augusti – Ryssarna innesluter Riga.
• 31 augusti – Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Genevadsbro.

• 12–13 september – Sjöslaget vid Møen, mellan svenska och danska flottorna, slutar oavgjort.
• 17 september – Kurfursten av Brandenburg sluter stillestånd med polackerna.
• 27 september – Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Hjärtum.

• 3 oktober – Svenskarna besegras av danskarna i slaget vid Kattarp.
• 24 oktober – Svenskarna stormar den danska fästningen Frederiksodde. Sedan denna är intagen kan de erövra hela Jylland.

• 5 november – Ett fredsavtal sluts mellan Brandenburg och Polen, varvid Brandenburg sluter sig till Sveriges fiender och kurfursten erkänns som herre till Ostpreussen.
• Slutet av november – En lokal gränsfred sluts mellan svenskarna och ryssarna i Kajana friherreskap.

• 10–11 december – Ryssarna erövrar Marienburg.

• Carl Gustaf Wrangel blir ny svensk riksamiral.
• Norrmännen under general Iver Krebbe riktar ett anfall mot Västergötland. De drivs snart på flykten och får istället försvara Bohuslän mot svenskarna.
• Jämtland återtas tillfälligt av norrmännen under Jörgen Bielke.
• Före detta drottning Kristina vistas i Frankrike där hon börjar underhandla om Neapels krona.
• Johan Palmstruch öppnar Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco.
• Sverige drabbas av pesten.

• 11 juli – Fredrik I av Preussen, kung av Preussen 1701–1713, kurfurste av Brandenburg 1688–1713.
• 12 november - Anna Dorothea av Sachsen-Weimar, regerande tysk abbedissa.

• 10 maj – Gustaf Horn, svensk greve, militär, fältmarskalk och riksråd, riksmarsk sedan 1653.
• 3 juni – William Harvey, brittisk vetenskapsman, upptäckare av blodomloppet 1628.
• 13 september – Jacob van Campen, nederländsk arkitekt och konstnär.
• 23 oktober – Erik Karlsson Gyllenstierna, svenskt riksråd.
• 5 december – Johan Axelsson Oxenstierna, svensk greve och statsman.
• 27 september – Olimpia Maidalchini, italiensk politiker
• Giuliano Finelli, italiensk skulptör.
• Orazio Torriani, italiensk barockarkitekt.

• Wikimedia Commons har media som rör 1657.
  Bilder & media