1656

1656 – MDCLVI 366 år sedan
År 1653 | 1654 | 1655 1656 1657 | 1658 | 1659
Årtionde 1630-talet  | 1640-talet 1650-talet 1660-talet | 1670-talet
Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1656 MDCLVI
Ab urbe condita	2408
Armeniska kalendern	1105 ԹՎ ՌՃԵ
Assyriska kalendern	6406
Bahaikalendern	-188–-187
Bengaliska kalendern	1063
Berberkalendern	2606
Brittiskt regeringsår	7 Cha. 2 – 8 Cha. 2 (Interregnum)
Buddhistisk kalender	2200
Burmesiska kalendern	1018
Bysantinska kalendern	7164–7165
Koptiska kalendern	1372–1373
Erianska kalendern	2822
Etiopiska kalendern	1648–1649
Judiska kalendern	5416–5417
Vikram Samvat	1712–1713
Sakakalendern	1578–1579
Kaliyuga	4757–4758
Holocen kalender	11656
Nri-Igbo	656–657
Persiska kalendern	1034–1035
Muslimska kalendern	1066–1067
Nengō (Japan)	Meireki 2 (明暦2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3989
Minguokalendern	256 före ROC 民前256年
Thailändsk kalender	2199
Unixtid

1656 (MDCLVI) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

• 7 januari – Fördraget i Wehlau sluts mellan Sverige och kurfursten av Brandenburg, varvid kurfurstendömet får suveränitet över Ostpreussen. Karl X Gustav får ge upp planerna på hela polska kusten.^[1]
• 17 januari – Svenska hären drar sig tillbaka från Königsberg.
• 28 januari – Karl X Gustavs här förenas med general Robert Douglas' i Łowicz.

Februari

• 2 februari
  • Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Radom.
  • Gustav Otto Stenbocks här innesluter Marienburg.
• 8 februari – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Golomb.
• 14 februari – Koniecpolski och hans qvartianer lämnar svensk tjänst.
• 28 februari
  • Marienburg kapitulerar för Stenbock.
  • Karl X Gustavs här kommer till Jaroslaw.

Mars

• 8 mars – Svenskarna intar staden Bielitz.
• 14–19 mars – 4.000 qvartianer lämnar svensk tjänst.
• 22 mars – Då kardinal Decio Azzolino den yngre har träffat f.d. drottning Kristina väldigt mycket den senaste tiden ser han sig denna dag tvingad att skriva ett brev till påven. I brevet dementerar han ryktena om att han och Kristina skulle vara mer intima än enbart vänskapligt.
• 24 mars – Svenskarna besegrar polackerna i striden vid Sandomierz.
• 26 mars – Svenskarna går över floden San och besegrar polackerna och litauerna.
• 27 mars – Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Warka.

April

• 5 april – Fältmarskalk Arvid Wittenbergs armé tar skydd i Warszawa.
• 19 april – Hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken får befälet över hären, medan Karl X Gustav beger sig till Thorn.
• 27 april – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Gneizno.
• 30 april – Polackerna gör ett stort utfall från Danzig mot Dirschau, vilket dock slås tillbaka av svenskarna.

Maj

• 8 maj – Polackerna gör ett stort stormanfall mot Warszawa men slås tillbaka av svenskarna.
• 15 maj – Danzigborna lämnar alla framskjutna skansar.
• 17 maj – Ryssland förklarar Sverige krig, detta är början till Karl X Gustavs ryska krig.
• 19 maj – Danzig är nu totalt inringat av svenskarna, både till lands och till sjöss, med 6.000 man. Samtidigt belägrar polackerna Warszawa med 35.000 man.

Juni

• 3 juni – Ryssarna invaderar Ingermanland och anfaller östra Finland.
• 15 juni – Sverige sluter ett nytt förbund med Brandenburg.
• 19 juni – Polackerna genomför ett nytt stormanfall mot Warszawa.
• 21 juni – Svenskarna i Warszawa kapitulerar för polackerna.

Juli

• 5 juli – Ryssarna belägrar Kexholm.
• 8 juli – Svenskarna anfaller det ryska lägret Petjory.
• 14 juli – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Rautus kyrka.
• 17 juli – En holländsk flotta anländer till Danzig för att undsätta staden.
• 18–20 juli – Svenskarna besegrar polackerna i tredagarsslaget vid Warszawa.
• 28 juli – Ryssarna innesluter Dorpat.

Augusti

• 14 augusti – Ryssarna intar Dünaburg.
• 21 augusti – Ryssarna, under befäl av tsar Aleksej, börjar belägra Riga.
• 24 augusti – Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Rawa.
• 28 augusti – Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Łowicz.
• 30 augusti – Lewenhaupts här undsätter Kexholm.

September

• 1 september
  • En dansk flotta förenar sig med den holländska vid Danzig.
  • Genom traktaten i Elbing, sluten med Nederländerna, tvingas Sverige upphöra med alla fientligheter mot Danzig, som nederländarna vill skydda.
• 4 september – Stenbocks här lämnar Danzig för att undsätta Riga.
• 15 september – Polske kungen avslår Karl X Gustavs förslag om fredsförhandlingar.
• 16 september – Danska flottan lämnar Danzig.
• 26 september – De sista holländska fartygen lämnar Danzig.
• 28 september – Svenskarna besegras av polackerna i slaget vid Lyck.

Oktober

• 6 oktober – Ryssarna upphäver belägringen av Riga.
• 12 oktober – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Filippovo.
• 19 oktober – Fältmarskalk Hans Kristoffer von Königsmarck tas till fånga och förs till Danzig.
• 22 oktober – Dorpat kapitulerar för ryssarna.
• 24 oktober – Polen och Ryssland ingår ett vapenstillestånd.

November

• 5 november – Polackerna, under befäl av kung Johan Kasimir, erövrar Danzig.
• 6 november – Polen och Ryssland ingår ett fördrag mot Sverige.
• 10 november – Kurfursten Fredrik Wilhelm erkänns av svenskarna som furste över Ostpreussen genom fördraget i Libau.

December

• 2 december – Svenskarna slår tillbaka ett polskt anfall mot Danziger Haupt.
• 6 december – Karl X Gustav sluter ett avtal med fursten Georg II Rákóczy av Siebenbürgen (Transsylvanien).
• 24–25 december – Svenskarna besegrar polackerna i slaget vid Konitz.
• 28 december – Stenbocks här går i vinterkvarter utanför Danzig.

Okänt datum

• Magnus Gabriel De la Gardie blir ny svensk rikskansler.
• En folkresning utbryter i Polen mot svenskarna.
• Den så kallade Palmstruchska banken grundas.

Födda

• 2 februari – Alida Schuyler, nordamerikansk affärskvinna.
• 9 februari – Rosa Venerini, italiensk nunna, helgon.
• 5 juni – Joseph Pitton de Tournefort, fransk botaniker.
• 20 juli – Johann Bernhard Fischer von Erlach, österrikisk arkitekt.
• 11 september – Ulrika Eleonora av Danmark, drottning av Sverige 1680–1693, gift med Karl XI.
• 20 oktober – Nicolas de Largillière, fransk konstnär.
• 29 oktober – Edmond Halley, brittisk vetenskapsman.

Avlidna

• 26 februari – Valdemar Christian av Schleswig-Holstein, dansk greve.
• 21 mars – James Ussher, irländsk ärkebiskop och teolog.
• 27 april – Jan van Goyen, nederländsk landskapsmålare.
• 23 oktober – Erik Axelsson Oxenstierna, svensk greve, rikskansler sedan 1654.
• 12 december – Gabriel Bengtsson Oxenstierna, svensk ämbetsman, riksskattmästare 1634–1645 och riksamiral sedan 1652.
• Andrea Bolgi, italiensk barockskulptör.

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1656.
  Bilder & media