1653

1653 – MDCLIII 371 år sedan
År 1650 | 1651 | 1652 1653 1654 | 1655 | 1656
Årtionde 1630-talet  | 1640-talet 1650-talet 1660-talet | 1670-talet
Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1653 MDCLIII
Ab urbe condita	2405
Armeniska kalendern	1102 ԹՎ ՌՃԲ
Assyriska kalendern	6403
Bahaikalendern	-191–-190
Bengaliska kalendern	1060
Berberkalendern	2603
Brittiskt regeringsår	4 Cha. 2 – 5 Cha. 2 (Interregnum)
Buddhistisk kalender	2197
Burmesiska kalendern	1015
Bysantinska kalendern	7161–7162
Koptiska kalendern	1369–1370
Erianska kalendern	2819
Etiopiska kalendern	1645–1646
Judiska kalendern	5413–5414
Vikram Samvat	1709–1710
Sakakalendern	1575–1576
Kaliyuga	4754–4755
Holocen kalender	11653
Nri-Igbo	653–654
Persiska kalendern	1031–1032
Muslimska kalendern	1063–1064
Nengō (Japan)	Jōō 2 (承応2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3986
Minguokalendern	259 före ROC 民前259年
Thailändsk kalender	2196
Unixtid

1653 (MDCLIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

• 19 maj – Teschen blir en Habsburgsbesittning som en del av Schlesien.^[1]
• Oktober – Guvernören över Nya Sverige, den hårdföre Johan Printz, tröttnar på uppgiften och återvänder till Sverige.
• 16 december – Oliver Cromwell utropar sig till lordprotektor (statschef; i praktiken diktator) över det engelska samväldet, som omfattar hela brittiska öarna, inklusive England, Skottland och Irland.

• Under dunkla omständigheter avlägsnas Magnus Gabriel De la Gardie från posten som riksskattmästare av drottning Kristina.
• Gustav Horn blir svensk riksmarsk.
• Fästningen Nya Älvsborg börjar anläggas utanför Göteborg.
• Tolv procent av svenska kronans inkomster går nu till hovlivet. Hovets utgifter ligger på 520.000 daler silvermynt, att jämföra med 167.000 daler 1644.
• Herman Fleming, en av reduktionens starkaste förespråkare, blir president i Kammarkollegium.
• Olof Rudbeck publicerar sina studier av lymfkärlen, den första svenska insatsen i naturvetenskap. Snart hävdar dock dansken Thomas Bartholin, att han gjort samma upptäckt.
• Den engelske diplomaten Bulstrode Whitelocke leder en ambassad till drottning Kristina. Han kommer sedermera att skriva ner sina erfarenheter från Sverige.
• Sverige drabbas av en ny pestepidemi.
• Drottning Kristina instiftar Amarantherorden i Stockholm.
• Taj Mahal i Indien färdigställs.
• Fredrikshamn grundas under namnet Veckelax.
• Nya eller Lilla bollhuset inrättas strax bredvid det gamla i Stockholm.
• Ett 15-tal torpare i Närke gör uppror mot överheten, soldatutskrivningar, hårda skatter och missväxt i det så kallade Morgonstjärneupproret. Upproret slås strax ner och är en i raden av många missnöjesyttringar vid denna tid. Vad som är speciellt med detta uppror är, att det på 1800-talet sväller enormt. Flera historiker målar då upp händelsen, som ett försök av 100-tals bönder att störta drottning Kristina. Denna historieskrivning kommer att fortleva in på 2000-talet.

• 17 februari – Arcangelo Corelli, italiensk tonsättare och violinist.
• 30 maj – Claudia Felicitas av Tyrolen, tysk-romersk kejsarinna.
• 31 maj – Eleonora Maria Josefa av Österrike, drottning av Polen.
• 2 april – Georg av Danmark, engelsk och skotsk prinsgemål 1702–1707, irländsk prinsgemål 1702–1708 och brittisk prinsgemål 1707–1708 (gift med Anna)

• 5 juni – Federico Cornaro, 73, italiensk kardinal.
• 26 juni – Juliana Morell, spansk författare, den första kvinnliga doktoranden i juridik.
• 16 oktober – Jan Wildens, flamländsk målare.
• 2 december – Domingo Pimentel Zúñiga, 68, spansk kardinal.
• Constantia Sirenberg, tysk musiker och sångerska.
• Lucrezia Marinella, italiensk poet, filosof och författare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1653.
  Bilder & media