1642

1642 – MDCXLII 382 år sedan
År 1639 | 1640 | 1641 1642 1643 | 1644 | 1645
Årtionde 1620-talet  | 1630-talet 1640-talet 1650-talet | 1660-talet
Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1642 MDCXLII
Ab urbe condita	2394
Armeniska kalendern	1091 ԹՎ ՌՂԱ
Assyriska kalendern	6392
Bahaikalendern	-202–-201
Bengaliska kalendern	1049
Berberkalendern	2592
Brittiskt regeringsår	17 Cha. 1 – 18 Cha. 1
Buddhistisk kalender	2186
Burmesiska kalendern	1004
Bysantinska kalendern	7150–7151
Koptiska kalendern	1358–1359
Erianska kalendern	2808
Etiopiska kalendern	1634–1635
Judiska kalendern	5402–5403
Vikram Samvat	1698–1699
Sakakalendern	1564–1565
Kaliyuga	4743–4744
Holocen kalender	11642
Nri-Igbo	642–643
Persiska kalendern	1020–1021
Muslimska kalendern	1051–1052
Nengō (Japan)	Kan'ei 19 (寛永19年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3975
Minguokalendern	270 före ROC 民前270年
Thailändsk kalender	2185
Unixtid

1642 (MDCXLII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

• 17 januari – Fransmännen besegrar kejsarens trupper i slaget vid Kempen.

• 8 maj – Säters stad får stadsprivilegier.^[1]
• 21 maj – Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Schweidnitz.

• 20 september – Nyen får stadsprivilegium.

• 23 oktober – Svenskarna under Lennart Torstenson besegrar kejsarens trupper i det andra slaget vid Breitenfeld, även känt som slaget vid Leipzig. Svenskarna intar Leipzig.
• 29 oktober – Kristinehamn.^[2] och Järle får stadsrättigheter.

• 24 november – Tasmanien upptäcks av Abel Tasman.
• 25 november – Fyra av Slottet Tre Kronors torn störtar samman vid en hotande eldsvåda, och drottning Kristina måste fly ur sina rum.^[3]

• 13 december – Nya Zeeland upptäcks av Abel Tasman.

• En ungdomsbrottsling avrättas för första gången i Amerika, efter tidelag med en ko och en häst.^[4]
• Svenska hären rycker fram i Schlesien, där man intar fästningen Glogau och snart även Mährens huvudstad Olmütz.
• Drottning Kristinas sluss vid Söderström står färdig.
• Det första steget mot en fast, lagstadgad svensk fattigvård tas med den så kallade tiggarordningen. Fattigstugor i socknarna skrivs in i lagen.
• Det kungliga och adliga ägandet i Nya Sverigekompaniet förstärks, när de nederländska köpmännen säljer sina andelar.
• Bibeln utges i sin helhet på finska, med tillhjälp av Eskil Petræus.
• Johan Printz, småländsk prästson och degraderad general under trettioåriga kriget, utnämns till guvernör över Nya Sverige.
• Drottning Kristina låter bygga ett litet lusthus vid Kungsträdgården i Stockholm. Detta leder till att allt fler adelsmän börjar bygga hus där och stadsdelen blir stadens mest fashionabla.
• Blaise Pascal konstruerar en mekanisk räknemaskin.
• Tryckerimetoden mezzotint introduceras av Ludwig von Siegen.
• Hertig Ernst den fromme av Sachsen-Gotha inför statlig folkskola och allmän skolplikt för pojkar och flickor.
• Thomas Hobbes ger ut De cive, en avhandling om staten och medborgaren.

• 24 april – Samuel Columbus, svensk diktare och språkforskare.
• 31 oktober – Jakob Arrhenius, svensk historiker.
• 5 november – Nils Gyldenstolpe, svensk greve, ämbetsman och diplomat samt kanslipresident 1702–1709.
• 30 november – Andrea Pozzo, italiensk målare och arkitekt.
• 25 december – Isaac Newton, engelsk fysiker och naturvetare.
• Okänt datum – Marie Anne de La Trémoille, spansk politiker.
• Louise-Anastasia Serment, fransk naturfilosof.

• 8 januari – Galileo Galilei, italiensk vetenskapsman.
• 14 juni – Saskia Uylenburgh, Rembrandts modell och maka.
• 3 juli – Maria av Medici, fransk drottning och regent.
• 18 augusti – Guido Reni, italiensk målare.
• 1 november – Jean Nicolet, fransk upptäcktsresande.
• 28 november – Simon de la Vallée, fransk-svensk arkitekt, dödad i duell.

• Wikimedia Commons har media som rör 1642.
  Bilder & media