1632
![]() | |
1632 – MDCXXXII 392 år sedan | |
År 1629 | 1630 | 1631 1632 1633 | 1634 | 1635 | |
Årtionde 1610-talet | 1620-talet 1630-talet 1640-talet | 1650-talet | |
Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet | |
Årtusende 1000-talet | |
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar | |
Andra tideräkningar | |
Gregorianska kalendern | 1632 MDCXXXII |
Ab urbe condita | 2384 |
Armeniska kalendern | 1081 ԹՎ ՌՁԱ |
Assyriska kalendern | 6382 |
Bahaikalendern | -212–-211 |
Bengaliska kalendern | 1039 |
Berberkalendern | 2582 |
Brittiskt regeringsår | 7 Cha. 1 – 8 Cha. 1 |
Buddhistisk kalender | 2176 |
Burmesiska kalendern | 994 |
Bysantinska kalendern | 7140–7141 |
Koptiska kalendern | 1348–1349 |
Erianska kalendern | 2798 |
Etiopiska kalendern | 1624–1625 |
Judiska kalendern | 5392–5393 |
Vikram Samvat | 1688–1689 |
Sakakalendern | 1554–1555 |
Kaliyuga | 4733–4734 |
Holocen kalender | 11632 |
Nri-Igbo | 632–633 |
Persiska kalendern | 1010–1011 |
Muslimska kalendern | 1041–1042 |
Nengō (Japan) | Kan'ei 9 (寛永9年) |
Nordkoreanska kalendern | N/A (före 1912) |
Julianska kalendern | Gregorian minus 10 dagar |
Koreanska kalendern | 3965 |
Minguokalendern | 280 före ROC 民前280年 |
Thailändsk kalender | 2175 |
Unixtid |
1632 (MDCXXXII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- Vid årets ingång förfogar den svenska krigsmakten över cirka 150 000 man (att jämföra med 18.000 tio år tidigare), av vilka många är utländska legoknektar.
Mars
- 9 mars – Svenskarna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Bamberg.
- 31 mars (21 mars g.s.) – Svenskarna erövrar Nürnberg.
April
- 15 april (5 april g.s.) – Då svenskarna går över floden Lech uppstår en drabbning med de kejserliga, varvid Tilly blir dödligt sårad.
- 24 april (14 april g.s.) – Svenskarna erövrar Augsburg.
Maj
Juni
- Svenskarna börjar befästa Nürnberg.
- Wallenstein slår läger utanför staden.
September
- 1 september – Svenskarna misslyckas med ett försök att storma Wallensteins läger. Lennart Torstenson tillfångatas.
- 3 september – Svenskarna besegras av kejsarens trupper i slaget vid Nürnberg.
- Gustav II Adolf tågar söderut för att angripa de kejserliga arvländerna, varvid Donauwörth erövras.
- Wallenstein marscherar norrut och infaller i Sachsen, Sveriges bundsförvant.
Oktober
- Gustav II Adolf bryter upp från Bayern för att undsätta Sachsen.
November
- 15 november (5 november g.s.) – Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Rippach.

- 16 november (6 november g.s.) – Svenskarna besegrar kejsarens trupper i Slaget vid Lützen, men Gustav II Adolf stupar i slaget.[1]
December
- 18 december (8 december g.s.) – Budet om Gustav II Adolfs död når Stockholm. Rådet övertar riksstyrelsen och den sexåriga Kristina hyllas som regerande drottning av Sverige, men får en förmyndarstyrelse (ledd av Axel Oxenstierna) på grund av sin omyndighet.
Okänt datum
- Wallenstein intar Prag varefter den sachsiska hären utrymmer Böhmen.
- Gustav II Adolf grundar universitetet i Dorpat (Tartu universitet).
- Galileo Galilei ger ut Dialog om de två världssystemen.
Födda
- 8 januari – Samuel von Pufendorf, tysk jurist och historiker.
- 2 februari – Göran Göransson Gyllenstierna, svensk greve och riksråd.
- 9 februari – Peter Schnack, svensk ämbetsman.
- 29 augusti – John Locke, engelsk filosof.
- 24 oktober – Antonie van Leeuwenhoek, holländsk naturvetare.
- 30 oktober (20 oktober g.s.) – Christopher Wren, engelsk arkitekt.
- oktober (okänt datum) – Jan Vermeer, nederländsk konstnär.
- 24 november – Baruch Spinoza, nederländsk-judisk filosof.
- 28 november (18 november g.s.) – Jean-Baptiste Lully, italiensk-fransk tonsättare.
- 16 december – Erik Benzelius d.ä., svensk ärkebiskop 1700–1709.
- datum okänt – Bárbara Coronel, spansk skådespelare.
Avlidna
- 25 januari – Maria Andreae, tysk apotekare.
- 7 februari – Margareta Gonzaga (hertiginna av Lothringen)
- 23 februari – Giambattista Basile, neapolitansk diktare, hovman och sagosamlare.
- 30 april – Sigismund, kung av Polen sedan 1587 och av Sverige 1592–1599.
- 22 augusti – Klas Horn, svensk ämbetsman, riksråd, landshövding.
- 16 november (6 november g.s.) – Gustav II Adolf, kung av Sverige sedan 1611 (stupad i slaget vid Lützen).
- 18 november – Ludovico Ludovisi, italiensk kardinal.
Referenser
Fotnoter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1632.
Media som används på denna webbplats
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.
Målningen skildrar det ögonblick då Gustav II Adolf dödas på slagfältet vid Lützen den 6 november 1632. Den döde kungen, starkt belyst, tycks glida ned från hästryggen för att strax fångas upp av en förfärad svensk soldat. Kungen framställs som hjälte och martyr, en gestalt som påminner starkt om skildringar av den döde Kristus. Samtidigt har Wahlbom utnyttjat scenens möjligheter