15 Ursae Majoris
| 15 Ursae Majoris | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora björnen |
| Rektascension | 09t 08m 52,25763s[1] |
| Deklination | +51° 36′ 16,7330″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,46 (V)[2], +4,48 (V)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | kA3VmF5IISr[4] |
| B–V | +0,288 ± 0,013[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -0,10 ± 0,7[6] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -136,33 ± 0,35[1] mas/år Dek.: -32,60 ± 0,15[1] mas/år |
| Parallax () | 34,70 ± 0,24[1] |
| Avstånd | 94,0 ± 0,7 lå (28,8 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | 2,16[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,86[7] M☉ |
| Radie | 1,3[8] R☉ |
| Luminositet | 11,31[2] L☉ |
| Temperatur | 7 519 ± 98[9] K |
| Metallicitet | +0,55 ± 0,05 (Fe/H)[9] dex |
| Vinkelhastighet | 42[10] km/s |
| Ålder | 220[7] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| f Ursae Majoris, GEN# +1.00078209, JP11 1764, SKY# 17648, GJ 3534, 2MASS J09085226+5136168, TD1 13536, AG+51 734, HD 78209, PMC 90-93 1283, TYC 3430-1673-1, BD+52 1365, HIC 44901, PPM 32016, UBV 8761, FK5 2721, HIP 44901, Renson 22160, UBV M 15089, GC 12604, HR 3619, ROT 1433, uvby98 100078209, GCRV 5980, IRAS, 09053+5148, SAO 27136, YZ 51 3308[3][11] | |
15 Ursae Majoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen, som också har Bayer-beteckningen f Ursae Majoris. Den har en skenbar magnitud av ca 4,46[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 34.7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 94 ljusår (ca 29 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –0,1 km/s[6] och misstänks ingå i rörelsegruppen Castor, en 200 miljoner år gammal förening av stjärnor med gemensam egenrörelse.[12]
Egenskaper
Primärstjärnan 15 Ursae Majoris är en gul till vit Am-stjärna av spektralklass ApEuCr(Sr),[4] som anger att den har ovanligt starka absorptionslinjer av metaller i dess spektrum. Klassificering av spektrumet är svår på grund av särdrag. En MK-klassificering på 15 Ursae Majoris med användning av kalcium K-linjen är A3 V, men med metallspektrallinjer, kan den se ut som en svalare och ljusare stjärna. Spektrallinjer i det blå området ger en klassificering av F5 Ib, medan det violetta området antyder linjerna för F5 III / IV.[4] Den har en massa som är ca 1,9[7] solmassor, en radie som är ca 1,3[8] solradier och utsänder ca 11[2] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 7 500 K.[9]
Enligt Eggleton och Tokovinin (2008) är 15 Ursae Majoris en misstänkt dubbelstjärna med en omloppsperiod på 4,9 dygn och en excentricitet på 0,2.[13] De Rosa et al. (2014) hittade dock ingen följeslagare.[7]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 Ursae Majoris, 30 september 2020.
Noter
- ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b] ”Basic data: V* 15 UMa – Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=15+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 9 augusti 2016.
- ^ [a b c] Sreedhar Rao, S.; Abhyankar, K. D. (1991). "MK morphological study of AM stars at 66 A/mm". Journal of Astrophysics and Astronomy. 12 (2): 133. Bibcode:1991JApA...12..133S. doi:10.1007/BF02709302.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=44901. Läst 9 augusti 2016.
- ^ [a b] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012). "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project". Astronomy & Astrophysics. 546: 14. arXiv:1208.3048. Bibcode:2012A&A...546A..61D. doi:10.1051/0004-6361/201219219. A61.
- ^ [a b c d] De Rosa, R. J.; Patience, J.; Wilson, P. A.; Schneider, A.; Wiktorowicz, S. J.; Vigan, A.; Marois, C.; Song, I.; MacIntosh, B.; Graham, J. R.; Doyon, R.; Bessell, M. S.; Thomas, S.; Lai, O. (2014). "The VAST Survey - III. The multiplicity of A-type stars within 75 pc". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 437 (2): 1216. arXiv:1311.7141. Bibcode:2014MNRAS.437.1216D. doi:10.1093/mnras/stt1932.
- ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367: 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ [a b c] Prugniel, P.; et al. (2011). "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars". Astronomy & Astrophysics. 531: A165. arXiv:1104.4952. Bibcode:2011A&A...531A.165P. doi:10.1051/0004-6361/201116769.
- ^ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393 (3): 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943
- ^ "15 UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-03-17.
- ^ Nakajima, Tadashi; Morino, Jun-Ichi (2012). "Potential Members of Stellar Kinematic Groups within 30 pc of the Sun". The Astronomical Journal. 143 (1): 2. Bibcode:2012AJ....143....2N. doi:10.1088/0004-6256/143/1/2.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ursa Major chart, also known as the Great Bear.
