15 Bootis

15 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 14m 50,85024s[1]
Deklination+10° 06′ 02,1964″[2]
Skenbar magnitud ()5,29[3] 5,45 (5,51 + 8,53)[4]
Stjärntyp
SpektraltypK1 III[2]
B–V+1,007 ± 0,003[5]
Astrometri
Radialhastighet ()16,80 ± 0,40[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -20,83 ± 0,52[1] mas/år
Dek.: -164,41 ± 0,35[1] mas/år
Parallax ()12,31 ± 0,59[1]
Avstånd264,96[3]  (81,23[3] pc)
Absolut magnitud ()0,74[3]
Detaljer
Radie10[7] R
Luminositet61,08[3] L
Temperatur4 845 ± 92[8] K
Metallicitet-0,26[9] dex
Vinkelhastighet0,0[7] km/s
Ålder2,0+0,8-0,6[8] miljarder år
Andra beteckningar
GC 19226, IDS 14099+1034 AB, TD1 17334, KPR 66, GCRV 8335, IRAS 14123+1020, TYC 905-1418-1, KUI 66, GEN# +1.00124679J, IRC +10278, UBV 12536, KUI 66AB, GPM 213.711931+10.101005, LSPM J1414+1006, USNO-B1.0 1001-00227732, AG+10 1688, GSC 00905-01418, 2MASS J14145085+1006020, WDS J14148+1006AB, ASCC 957074, HD 124679, PPM 130429, WEB 12119, BD+10 2654, HIC 69612, ROT 2040, YZ 10 5056, CCDM J14148+1006AB, HIP 69612, SAO 100934, GS83 113, FK5 3131, HR 5330, SKY# 26006[2]

15 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[4] i den sydvästra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[10] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,45[4] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 12,3[3] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 265 ljusår (ca 81 parsek) från solen. Stjärnan rör sig bort från solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca 17 km/s.[6] Den har en relativt hög egenrörelse och rör sig över himlavalvet med en hastighet av 0,166 bågsekunder per år.[11]

Egenskaper

Primärstjärnan 15 Bootis A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K1 III,[12] som anger att den ingår i röda klumpen och befinner sig på den horisontella grenen och genererar energi genom fusion av helium i dess kärna. Den har en massa som är ca 1,5[8] gånger solens massa, en radie som är ca 10[7] gånger större än solens och utsänder ca 61[6] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 800 K.[8]

Följeslagaren, 15 Bootis B, är en stjärna av magnitud +8,53[4] och var separerad från primärstjärnan med 0,80 bågsekunder vid en positionsvinkel på 111° år 2015. Detta är samma separering som den hade när stjärnparet upptäcktes 1936.[13]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 Boötis, 16 oktober 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] ”Basic data: * 15 Boo – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=15+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 27 juni 2019. 
  3. ^ [a b c d e f] ”15 Boötis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/15bootis. Läst 27 juni 2019. 
  4. ^ [a b c d] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=69612. Läst 27 juni 2019. 
  6. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209
  8. ^ [a b c d] Feuillet, Diane K.; et al. (2016), "Determining Ages of APOGEE Giants with Known Distances", The Astrophysical Journal, 817 (1): 40, arXiv:1511.04088, Bibcode:2016ApJ...817...40F, doi:10.3847/0004-637x/817/1/40.
  9. ^ Alves, David R. (August 2000), "K-Band Calibration of the Red Clump Luminosity", The Astrophysical Journal, 539 (2): 732–741, arXiv:astro-ph/0003329, Bibcode:2000ApJ...539..732A, doi:10.1086/309278.
  10. ^ "15 Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 7 maj 2019.
  11. ^ Lépine, Sébastien; Shara, Michael M. (March 2005), "A Catalog of Northern Stars with Annual Proper Motions Larger than 0.15" (LSPM-NORTH Catalog)", The Astronomical Journal, 129 (3): 1483–1522, arXiv:astro-ph/0412070, Bibcode:2005AJ....129.1483L, doi:10.1086/427854.
  12. ^ Harlan, E. A.; Taylor, D. C. (March 1970), "MK classification for F- and G-type stars. II", Astronomical Journal, 75 (2): 165–166, Bibcode:1970AJ.....75..165H, doi:10.1086/110956.
  13. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920, hämtad 2015-07-22.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Boötes IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Boötes chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.