1580
1580 - MDLXXX 444 år sedan | |
År 1577 | 1578 | 1579 1580 1581 | 1582 | 1583 | |
Årtionde 1560-talet | 1570-talet 1580-talet 1590-talet | 1600-talet | |
Århundrade 1400-talet 1500-talet 1600-talet | |
Årtusende 1000-talet | |
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
1580 (MDLXXX) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Händelser
Juli
- 18 juli – Filip II av Spanien blir kung av Portugal då Portugal och Spanien ingår personalunion.[1]
Augusti
- Augusti – Possevino och Laurentius Norvegus lämnar Stockholm. De besöker Vadstena kloster och uppmanar nunnorna att hålla sig undan lutherdomen.
November
- 4 november – Svenskarna erövrar fästningen Kexholm från ryssarna.
Okänt datum
- Pontus De la Gardie blir svensk befälhavare i kriget mot Ryssland.
- Johan III:s förhandlingar med påven strandar.
- Nederländaren Willem de Wijk får fullmakt av kronan att befalla över de svenska gruvorna.
- Den så kallade spanska pesten skördar offer i Sverige, främst i Uppland. En följd blir att Uppsala universitet stängs.
- Michel de Montaigne utkommer med sina Essayer.
- Jesuitmissionärer anländer till hovet hos Akbar den store, härskare av Mogulriket.[2]
- Concerto delle donne bildas i Ferrara.
Födda
- 30 maj eller 9 juni – Daniel Heinsius, nederländsk filolog och skald.
- 25 juni – Petrus Claver, spansk jesuit och missionär, helgon.
- 29 juli – Francesco Mochi, italiensk skulptör under manierismen och barocken.
- 14 september – Francisco de Quevedo, spansk diktare.
- Adriana Basile, italiensk kompositör
Avlidna
- 31 maj – Dorotea av Oldenburg, dotter till Kristian II.
- 19 augusti – Andrea Palladio, italiensk arkitekt.
- Inés de Suárez, spansk conquistador.
- Anne de Pisseleu d'Heilly, fransk mätress, hertiginna och kulturmecenat.
Referenser
Fotnoter
- ^ World Statesmen (läst 6 april 2011)
- ^ Roberts, J: "History of the World.". Penguin, 1994.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1580.
Media som används på denna webbplats
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.