1533 Saimaa

1533 Saimaa
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt[1]
UpptäckareY. Väisälä
UpptäcktsplatsStorheikkilä observatorium
Upptäcktsdatum19 januari 1939
Beteckningar
MPC-beteckning1533 Saimaa
Alternativnamn1939 BD, 1934 FA, 1936 QC, 1936 RP
Uppkallad efterSaimen[3]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Eos-asteroid[2]
Omloppsbana[4]
Epok: 21 januari 2022
Aphelium3,132 AU
Perihelium2,889 AU
Halv storaxel3,010 AU
Excentricitet0,040262
Siderisk omloppstid5,22 år
Medelomloppshastighet17,17 km/s
Medelanomali290,6°
Inklination10,71°
Longitud för uppstigande nod156,5°
Periheliumargument8,702°
Fysikaliska data
Diameter26,13[5] km
Synodisk rotationsperiod7,08[5] h
Albedo0,1216[5] geometriskt
SpektraltypS[5]
Absolut magnitud (H)10,8[4]

1533 Saimaa eller 1939 BD är en asteroid upptäckt den 19 januari 1939 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Asteroiden har fått sitt namn efter det finska namnet på sjön Saimen, Finland.[3]

Den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]

Referenser

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 29 april 2009
  2. ^ [a b] ”AstDyS 1533 Saimaa” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11533. Läst 30 juli 2020. 
  3. ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (1533) Saimaa. Springer Berlin Heidelberg. sid. 208. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1534. Läst 6 oktober 2017 
  4. ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
  5. ^ [a b c d] NASA JPL Small-Body Database Browser on 1533 Saimaa Läst 29 april 2009

Externa länkar

Asteroider
← 1532 Inari | 1533 Saimaa | 1534 Näsi →
Solsystemet · Lista över småplaneter

Media som används på denna webbplats

001533-asteroid shape model (1533) Saimaa.png
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 1533 Saimaa, computed using light curve inversion techniques.