150 Nuwa
- För andra betydelser, se Nuwa.
150 Nuwa | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | J. C. Watson |
Upptäcktsplats | Ann Arbor |
Upptäcktsdatum | 18 oktober 1875 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 150 Nuwa |
Alternativnamn | 2002 JR70, A908 AL |
Uppkallad efter | Nüwa[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 14 mars 2012 | |
Aphelium | 3,36211037 AU 502 964 552 km |
Perihelium | 2,6034719 AU 389 473 850 km |
Halv storaxel | 2,98279113 AU 446 219 201 km |
Excentricitet | 0,1271692 |
Siderisk omloppstid | 1 881,62333 d (5,15 år) |
Medelomloppshastighet | 17,251 km/s |
Medelanomali | 192,13286° |
Inklination | 2,19316° |
Longitud för uppstigande nod | 206,2603° |
Periheliumargument | 151,5869° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 151,13[3] kg |
Synodisk rotationsperiod | 18,140[3][4] h |
Polekliptisk latitud | ~253°[4] |
Polekliptisk longitud | ~1°[4] |
Albedo | 0,0395[3] geometriskt |
Spektraltyp | CX |
Absolut magnitud (H) | 8,23 |
150 Nuwa eller 2002 JR70 är en asteroid upptäckt 18 oktober 1875 av den kanadensisk-amerikanske astronomen James Craig Watson i Ann Arbor. Asteroiden har fått sitt namn efter Nüwa inom kinesisk mytologi.[5]
Asteroiden är 12 procent längre än vad den är bred och 4 procent bredare än vad den är tjock.[4]
Ockultationer har observerats flera gånger.[6][7][8]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 6 februari 2009
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 26, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser on Nuwa” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 14 februari 2012. https://www.webcitation.org/65RMyQSU2?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=150. Läst 14 februari 2012.
- ^ [a b c d] C. Blanco, M. Di Martino, G. De Sanctis and D. Riccioli (februari 1996). ”Lightcurves, pole direction and shape of asteroids 121 Hermione, 150 Nuwa, 236 Honoria, 287 Nephthys and 377 Campania”. Planetary and Space Science. sid. Volume 44, Issue 2, Pages 93-106. doi:. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6V6T-494SNXC-H&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=e7c4151ca0ca8bf952efb97b4b31df7a.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 26. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA26&dq=150+Nuwa&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=150%20Nuwa&f=false. Läst 1 maj 2015
- ^ ”OCCULTATION OF TYC 6272-00359-1 BY 150 Nuwa 2008 July 16”. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014195440/http://occsec.wellington.net.nz/planet/2008/results/20080716_Nuwa_Rep.htm. Läst 6 februari 2009.
- ^ ”CIRCULAR CN2007/4” (på engelska). RASNZISSN OCCULTATION SECTION. mars 2012. ISSN 1176-5038. http://www.occultations.org.nz/members/publ/samples/CN2007-04.pdf. Läst 14 januari 2020.
- ^ ”Update for (150) Nuwa - December 16/17, 1999”. http://mpocc.astro.cz/updates/1999/1217nuw.html. Läst 6 november 2009.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 150 Nuwa från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 150 Nuwa, computed using light curve inversion techniques.