1503 Kuopio
1503 Kuopio | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Y. Väisälä |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 15 december 1938 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 1503 Kuopio |
Alternativnamn | 1938 XD, 1935 EF, 1953 LH |
Uppkallad efter | Kuopio[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eunomia-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 18 juni 2009 | |
Aphelium | 2,90 AU 434 000 000 km |
Perihelium | 2,36 AU 353 000 000 km |
Halv storaxel | 2,63 AU 393 000 000 km |
Excentricitet | 0,103 |
Siderisk omloppstid | 1 557 d (4,26 år) |
Medelomloppshastighet | 18,38 km/s |
Medelanomali | 180,9° |
Inklination | 12,4° |
Longitud för uppstigande nod | 317,1° |
Periheliumargument | 177,0° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 18,43[4] km |
Synodisk rotationsperiod | 9,958 h[4] |
Albedo | 0,2995[4] geometriskt |
Absolut magnitud (H) | 10,60[4] |
1503 Kuopio eller 1938 XD är en asteroid upptäckt 15 december 1938 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Asteroiden har fått sitt namn efter Kuopio, Finland.[3]
Den tillhör asteroidgruppen Eunomia.[2]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 27 mars 2009
- ^ [a b] ”AstDyS 1503 Kuopio” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1503. Läst 19 augusti 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1503) Kuopio. Springer Berlin Heidelberg. sid. 120. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1504. Läst 15 januari 2019
- ^ [a b c d e] NASA JPL Small-Body Database Browser on 1503 Kuopio Läst 27 mars 2009
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 1503 Kuopio från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
A three-dimensional model of 1503 Kuopio that was computed using light curve inversion techniques.