1368 Numidia
1368 Numidia | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Cyril V. Jackson |
Upptäcktsplats | Johannesburg |
Upptäcktsdatum | 30 april 1935 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1368) Numidia |
Alternativnamn | 1935 HD, 1928 SN, 1931 JF, 1935 KB, 1936 QN, 1953 YK[1] |
Uppkallad efter | Numidien[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Maria-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,681 AU |
Perihelium | 2,367 AU |
Halv storaxel | 2,524 AU |
Excentricitet | 0,0620865 |
Siderisk omloppstid | 4,01 år |
Medelomloppshastighet | 18,75 km/s |
Medelanomali | 180,3° |
Inklination | 14,82° |
Longitud för uppstigande nod | 18,06° |
Periheliumargument | 263,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 19,5 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,6 h |
Albedo | 0,298 |
Absolut magnitud (H) | 10,95[4] |
1368 Numidia eller 1935 HD[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes 30 april 1935 av den sydafrikanske astronomen Cyril V. Jackson i Johannesburg. Det har fått sitt namn efter det forntida Numidien i Nordafrika.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 19 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Maria.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1368 Numidia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1368. Läst 30 juli 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1368 Numidia” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1368. Läst 27 oktober 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1368) Numidia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 111. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1369. Läst 30 juli 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 1368 Numidia, computed using light curve inversion techniques.