132 Tauri

132 Tauri
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension05t 49m 00,96598s[1]
Deklination+24° 34′ 03,1220″[2]
Skenbar magnitud ()+4,89 (V)[3] (5,07 / 9,09)[3], +4,873 ± 0,010(V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG9 III[4]
B–V+1,021 ± 0,000[5]
VariabeltypKonstant (CST)[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+15,80 ± 0,6[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +10,44 ± 1,98[1] mas/år
Dek.: -8,30 ± 1,22[1] mas/år
Parallax ()8,97 ± 1,98[1]
Avståndca 360 ± 30  (ca 110 ± 8 pc)
Absolut magnitud ()-0,36[8]
Detaljer
Radie15,86[8] R
Temperatur4 853 ± 47[9] K
Metallicitet0,18 ± 0,05 (Fe/H)[9] dex
Andra beteckningar
2MASS J05490097+2434031[10], HD 38751[10], HIP 27468[10], HR 2002[10], IRAS 05459+2433[10], SAO 77592[10], GSC 01866-02598[10], AG+24 555[10], BD+24 970[10], CSV 100682[10], FK5 2435[10], GC 7283[10], GCRV 3610[10], HIC 27468[10], IRC +20123[10], NSV 2650[10], PLX 1328[10], PLX 1328.00[10], PPM 94921[10], ROT 927[10], TD1 5365[10], TYC 1866-2598-1[10], UBV 5930[10], UBV M 11506[10], uvby98 100038751[10], WDS J05490+2434AB[10], YZ 24 1979[10], WEB 5394[10], Gaia DR2 3428176379509415552[10] och 132 Tau[11]

132 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en vid dubbelstjärna[3] belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen, som tidigare misstänktes vara variabel (CST).[6] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,89[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 360 ljusår (ca 110 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 16 km/s.[7] Stjärnan ligger nära ekliptikan, vilket gör att den kan vara föremål för ockultationer av månen. En sådan händelse observerades den 3 september 1991.[12]

Egenskaper

Primärstjärnan 132 Tauri A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G9 III,[4] som förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklas bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 16[8] solradier och en effektiv temperatur på ca 4 900 K.[9]

132 Tauri är en vid dubbelstjärna med en vinkelseparation av 3,8 bågsekunder vid en positionsvinkel på 230°, år 1991. Primärstjärnan är i sig själv en oupplöst dubbelstjärna[13] med en kombinerad skenbar magnitud av 5,07, medan den svagare följeslagaren, 132 Tauri B, är av magnitud 9,09.[3]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 132 Tauri, 16 juni 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* 132 Tau – Double or multiple Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=132+Tau&submit=SIMBAD+search. Läst 15 juli 2019. 
  3. ^ [a b c d e] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ [a b] Keenan, Philip C.; Barnbaum, Cecilia (June 1999), "Revision and Calibration of MK Luminosity Classes for Cool Giants by HIPPARCOS Parallaxes", The Astrophysical Journal, 518 (2): 859–865, Bibcode:1999ApJ...518..859K, doi:10.1086/307311.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=27468. Läst 15 juli 2019. 
  6. ^ [a b] ”NSV 2650” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=41274. Läst 15 juli 2019. 
  7. ^ [a b] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  8. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/27468/132tauri. Hämtad 2020-06-16.
  9. ^ [a b c] Prugniel, Ph.; et al. (July 2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  11. ^ "132 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-03-27.
  12. ^ Meyer, C.; et al. (April 1995), "Observations of lunar occultations at Observatoire de la Cote d'Azur", Astronomy and Astrophysics Supplement, 110: 107, Bibcode:1995A&AS..110..107M
  13. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Taurus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Taurus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.