12613 Hogarth
| 12613 Hogarth | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12613) Hogarth |
| Alternativnamn | 4024 P-L, 1990 RT1[1] |
| Uppkallad efter | William Hogarth[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 25 februari 2023 | |
| Aphelium | 3,0132 AU |
| Perihelium | 2,2792 AU |
| Halv storaxel | 2,6462 AU |
| Excentricitet | 0,1386 |
| Siderisk omloppstid | 1572,3 d (4,30 år) |
| Medelanomali | 200,984° |
| Inklination | 2,980° |
| Longitud för uppstigande nod | 285,919° |
| Periheliumargument | 52,243° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 7,75 km |
| Synodisk rotationsperiod | 3,62 h |
| Albedo | 0,074 |
| Absolut magnitud (H) | 14,69 |
12613 Hogarth eller 4024 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den brittiske målaren William Hogarth.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12613 Hogarth” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12613. Läst 7 januari 2023.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12613 Hogarth” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12613. Läst 7 januari 2023.
| |||||||||||