125 Liberatrix
125 Liberatrix | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | P. M. Henry |
Upptäcktsplats | Paris |
Upptäcktsdatum | 11 september 1872 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 125 Liberatrix |
Alternativnamn | 1943 FE, 1949 OE1, 1949 SM, 1954 TD1, A902 EG |
Uppkallad efter | Frankrikes befrielse 1870-71 |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 14 mars 2012 | |
Aphelium | 2,96398111 AU 443 405 262 km |
Perihelium | 2,5234937 AU 377 509 280 km |
Halv storaxel | 2,74373739 AU 410 457 271 km |
Excentricitet | 0,0802714 |
Siderisk omloppstid | 1 660,01587 d (4,54 år) |
Medelomloppshastighet | 18,000 km/s |
Medelanomali | 321,4515° |
Inklination | 4,65778° |
Longitud för uppstigande nod | 169,0658° |
Periheliumargument | 108,8502° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 43,58[2] km |
Massa | 8,7×1017 kg |
Medeldensitet | 2,0 g/cm³ |
Siderisk rotationsperiod | 3,9683[3][4] h |
Albedo | 0,2253[2] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~168 |
Spektraltyp | M[2] |
Absolut magnitud (H) | 9,04 |
125 Liberatrix eller 1943 FE är en asteroid upptäckt 11 september 1872 av astronomen Prosper Henry i Paris. Det är möjligt att namnet har sitt ursprung i Frankrikes befrielse efter att det franska andra kejsardömet kollapsade 1870. Det kan också vara till minne av att de preussiska styrkorna lämnade Frankrike tack vare att den förste franska presidenten gav ett lån.[5]
Ockultationer har observerats.[6]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 8 januari 2009
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser on Liberatrix” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 17 januari 2012. https://www.webcitation.org/64komNQXm?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=125. Läst 17 januari 2012.
- ^ Fauerbach, M. & Bennett, T (2005). ”Photometric lightcurve observations of 125 Liberatrix, 218 Bianca, 423 Diotima, 702 Alauda, 1963 Bezovec, and (5849) 1990 HF1”. Bulletin of the Minor Planets Section of the Association of Lunar and Planetary Observers. sid. Vol. 32, No. 4, p. 80 - 81. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://www.webcitation.org/5yxj5wyu8?url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2005MPBu...32...80F.
- ^ Trigo-Rodríguez, Josep M.; Sánchez Caso, Albert (2003). ”CCD photometry of asteroids 22 Kalliope and 125 Liberatrix”. Bulletin of the Minor Planets Section of the Association of Lunar and Planetary Observers. sid. Vol. 30, No. 2, p. 26 - 27. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://www.webcitation.org/5yxj667Q1?url=http://adsabs.harvard.edu/abs/2003MPBu...30...26T.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 24. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA24&dq=125+Liberatrix&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=125%20Liberatrix&f=false. Läst 1 maj 2015
- ^ ”125 Liberatrix – TYC 5780−01417−1”. Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://www.webcitation.org/5yxj6K5xX?url=http://mpocc.astro.cz/2008/a08_09020.pdf. Läst 8 januari 2009.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 125 Liberatrix från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
A three-dimensional model of 125 Liberatrix that was computed using light curve inversion techniques.