1259 Ógyalla
| 1259 Ógyalla | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | K. Reinmuth |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 29 januari 1933 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1259) Ógyalla |
| Alternativnamn | 1933 BT, 1928 DJ1, 1928 FO, 1929 MA, 1935 QE1, 1949 YN, 1956 JF[1] |
| Uppkallad efter | O'Gyalla-observatoriet[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Themis-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,496 AU |
| Perihelium | 2,709 AU |
| Halv storaxel | 3,102 AU |
| Excentricitet | 0,1268125 |
| Siderisk omloppstid | 5,46 år |
| Medelomloppshastighet | 16,91 km/s |
| Medelanomali | 22,35° |
| Inklination | 2,381° |
| Longitud för uppstigande nod | 74,99° |
| Periheliumargument | 150,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 36,1 km |
| Synodisk rotationsperiod | 17,3 h |
| Albedo | 0,066 |
| Absolut magnitud (H) | 10,64[4] |
| Hitta fler artiklar om astronomi med | |
1259 Ógyalla eller 1933 BT[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 29 januari 1933 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter O'Gyalla-observatoriet.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 36 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Themis.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1259 Ógyalla” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1259. Läst 12 juni 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1259 Ógyalla” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1259. Läst 31 oktober 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1259) Ógyalla. Springer Berlin Heidelberg. sid. 104. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1260. Läst 12 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||