12154 Callimachus
12154 Callimachus | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 26 mars 1971 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12154) Callimachus |
Alternativnamn | 3329 T-1, 1998 MM9[1] |
Uppkallad efter | Kallimachos från Kyrene[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 9 augusti 2022 | |
Aphelium | 3,1842 AU |
Perihelium | 2,8474 AU |
Halv storaxel | 3,0158 AU |
Excentricitet | 0,0558 |
Siderisk omloppstid | 1912,9 d (5,23 år) |
Medelanomali | 177,899° |
Inklination | 9,966° |
Longitud för uppstigande nod | 195,382° |
Periheliumargument | 112,374° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,97 km |
Albedo | 0,180 |
Absolut magnitud (H) | 13,94 |
12154 Callimachus eller 3329 T-1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 mars 1971 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Kallimachos från Kyrene.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12154 Callimachus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12154. Läst 23 augusti 2022.
- ^ [a b] ”AstDyS 12154 Callimachus” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12154. Läst 28 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12154 Callimachus” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12154. Läst 23 augusti 2022.
|