11753 Geoffburbidge
| 11753 Geoffburbidge | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (11753) Geoffburbidge |
| Alternativnamn | 2064 P-L, 1989 WV4[1] |
| Uppkallad efter | Geoffrey Burbidge[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Hygiea-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,4630 AU |
| Perihelium | 2,9193 AU |
| Halv storaxel | 3,1912 AU |
| Excentricitet | 0,0851 |
| Siderisk omloppstid | 2082,2 d (5,70 år) |
| Medelanomali | 179,472° |
| Inklination | 3,543° |
| Longitud för uppstigande nod | 298,549° |
| Periheliumargument | 194,220° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 7,86 km |
| Albedo | 0,114 |
| Absolut magnitud (H) | 13,74 |
| Hitta fler artiklar om astronomi med | |
11753 Geoffburbidge eller 2064 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter fysikern Geoffrey Burbidge.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Hygiea.[2]
Referenser
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 11753 Geoffburbidge” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11753. Läst 3 april 2022.
- ^ [a b] ”AstDyS 11753 Geoffburbidge” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11753. Läst 3 april 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11753 Geoffburbidge” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11753. Läst 3 april 2022.
| |||||||||||