11246 Orvillewright
11246 Orvillewright | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 16 oktober 1977 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (11246) Orvillewright |
Alternativnamn | 4250 T-3, 1989 YR7[1] |
Uppkallad efter | Orville Wright[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,910 AU |
Perihelium | 1,996 AU |
Halv storaxel | 2,453 AU |
Excentricitet | 0,1863006 |
Siderisk omloppstid | 3,84 år |
Medelomloppshastighet | 19,02 km/s |
Medelanomali | 194,6° |
Inklination | 3,570° |
Longitud för uppstigande nod | 143,2° |
Periheliumargument | 230,2° |
Fysikaliska data[1] | |
Absolut magnitud (H) | 14,82[4] |
Hitta fler artiklar om astronomi med |
11246 Orvillewright eller 4250 T-3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den amerikanske flygpionjären Orville Wright.[3]
Den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 11246 Orvillewright” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11246. Läst 11 oktober 2021.
- ^ [a b] ”AstDyS 11246 Orvillewright” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11246. Läst 11 oktober 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11246 Orvillewright” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11246. Läst 11 oktober 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
|