112. spaningsflygdivisionen

112. spaningsflygdivisionen
(Sigurd Blå)
Information
Officiellt namn112. spaningsflygdivisionen
Datum1941–1979
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypSpaningsflygdivision
RollSpaningsflyg
Del avSödermanlands flygflottilj
StorlekFlygdivision
HögkvarterNyköpings garnison
FörläggningsortNyköping
ÖvningsplatsSkavsta flygplats
SmeknamnSigurd Blå
ValspråkMagnum in parvo
(Se det stora i det lilla)
Tjänstetecken
SköldemärkenRoundel of Sweden.svg
Flygplan
SpaningsflygplanB 3, S 16, B 3, S 14, J 9, S 18A, S 31, S 28B, S 29C, S 35E

112. spaningsflygdivisionen även känd som Sigurd Blå var en spaningsflygdivision inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1941–1979. Divisionen var baserad på Skavsta flygplats i Nyköpings garnison].[1]

Historik

Sigurd Blå var 2. divisionen vid Södermanlands flygflottilj (F 11), eller 112. spaningsflygdivisionen inom Flygvapnet. Divisionen bildades 1941, och ingick i krigsorganisationen från den 29 december 1941.

Divisionen beväpnades med spaningsversionen av Caproni Ca.313. Från 1954 började divisionen beväpnas med S 29 Tunnan, och blev tillsammans med 113. spaningsflygdivisionen (Sigurd Gul) och 211. spaningsflygdivisionen (Urban Röd) vid F 21, de sista operativa stridsflygdivisionerna i Flygvapnet som flög med Saab 29 Tunnan. Åren 1965–1966 omskolades 112. spaningsflygdivisionen till S 35E Draken. Den Draken som finns utställd på F 11 museum, var operativ som Sigurd 16 vid Sigurd Blå.[2]

Divisionen var tillsammans med 113. spaningsflygdivisionen (Sigurd Gul) de två divisioner vid F 11 som aldrig kom att beväpnas med S 32C Lansen. Något som kännetecknades vid flottiljen genom att de så kallade "Lansen-divisionerna" betecknades som "Kalle", medan "Draken-divisionerna" betecknades "Sigurd". Sigurd som är den nittonde bokstaven i bokstaveringsalfabetet skulle teoretiskt tilldelats F 19. Då den flottiljen inte förekom som flottiljbeteckning, mer än till den Svenska frivilligflottiljen i Finland som verkade åren 1939–1940, kom "Sigurd" att användas vid både 112. spaningsflygdivisionen och 113. spaningsflygdivisionen. Något som underlättades för att särskilja divisionens flygplantyp från S 32.

År 1975 antog riksdagens förslag om att upplösa och avveckla Södermanlands flygflottilj (F 11) den 30 juni 1980. Flygverksamheten flottiljen skulle samtidigt upphöra senast den 30 juni 1979. Sigurd Blå eller 112. spaningsflygdivisionen var den sista operativa divisionen vid Södermanlands flygflottilj. Under det sista halvåret divisionen var operativ, kom den att bistå omskolningen av 172. jaktflygdivisionen till 172. spaningsflygdivisionen (Quintus Blå) vid F 17. F 17 var en av de flottiljer som skulle överta spaningsuppgifter från Södermanlands flygflottilj (F 11), men då med Viggensystemen SF 37 och SH 37.

Den 20 juni 1979 genomfördes den sista flygningen vid divisionen, tio S 35E Draken hade ställts upp för dagen, åtta för flygning och två som reserver, vilka sedan gjorde en formationsflygning över Södermanland. Formationsflygningen genomfördes i två fyrgrupper, vilka leddes av flygchefen Sven Sjöling, något som kom att markera slutet på flygverksamheten vid flottiljen.[3] Efter att Sigurd Blå officiellt upplösts den 30 juni 1979 kom delar av den att överföras till Quintus Blå vid F 17 (dock ej några flygplan).

Materiel vid förbandet

Spaningsflygplan

Förbandschefer

Divisionschefer vid 112. spaningsflygdivisionen (Sigurd Blå) åren 1941–1979.

  • 1941–197?: ???
  • 197–197?: Gunnar Jonsberg
  • 197–1979: ???

Anropssignal, beteckning och förläggningsort

Anropssignal
Sigurd Blå1941-??-??1979-06-30
Beteckningar
112. spaningsflygdivisionen1941-??-??1979-06-30
Förläggningsorter och baser
Skavsta flygplats (F)1941-??-??1979-06-30

Galleri

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Norrbohm, Gösta; Skogsberg, Bertil (1980). Över land och hav: Kungl. Södermanlands flygflottilj (F 11): En text- och bildkavalkad från 1941-1980. Linköping: Linghem. Libris 7629001. ISBN 91-7260-312-7 (inb.) 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

FVMF.002216.jpg
Författare/Upphovsman: Flygvapenmuseum, Licens: CC0
Motiv: Flygplan S 16 märkt nummer 31 tillhörande F 11 Nyköping på ett okänt flygfält. Enligt information på fotots omslag användes gula spinner på motorn i samband med en manöver 1944. Tillhör Gamla Malmen-samlingen. GM 892:1. Ur Flygvapenmuseums bildarkiv.
VS Spitfire PR.XIX 31051 51 (really PM627) (8313984453).jpg
Författare/Upphovsman: Alan Wilson , Licens: CC BY-SA 2.0

This Spitfire did not actually serve with the Swedish AF. After RAF service as 'PM627' it went to India where it flew as 'HS964'. It was later purchased by the Flyvapenmuseum and returned to Sweden to represent the types Swedish service. It was given the 'next-in-line' serial '31051' as the last actual service Spitfire was 31050. It certainly looks the part! Carrying F11 unit marks it is msn 6S/683524. On display in the Cold War Hall at the Flyvapenmuseum, Malmen, Sweden.

04-06-2012
Saab S-29C Tunnan 29970 20 (8316361456).jpg
Författare/Upphovsman: Alan Wilson , Licens: CC BY-SA 2.0
The S-29 was a reconnaissance version of the J-29 fighter.

This example is in the markings of F 21. msn 29-970. On display in the Cold War Hall at the Flyvapenmuseum, Malmen, Sweden.

04-06-2012
Saab S 35E Draken (35905).jpg
Författare/Upphovsman:
Flygvapenmuseum/Lars Ekelund
, Licens: CC BY-SA 4.0
Saab S 35E Draken (35905) godkändes hos Flygvapnet 28 september 1965. Individen kom under dess aktiva tid att vara märkt med 11-05 och 21-55. Kasserad 14 april 1980 och senare såld till Danmark som reservdelsobjekt.
Roundel of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: slady, Licens: CC BY-SA 3.0
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.