111 Tauri

111 Tauri
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension05t 24m 25,46380s[1]
Deklination+17° 23′ 00,73″[2]
Skenbar magnitud ()+5,1149 (V)[1], +4,98 – 5,02 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V + K5 V[3]
U–B-0,05[4]
B–V+0,544 ± 0,004[5]
VariabeltypRoterande variabel av BY Draconis-typ(BY) [6][4]
Astrometri
Radialhastighet ()+37,8[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +251,05 ± 0,38[1] mas/år
Dek.: -7,99 ± 0,19[1] mas/år
Parallax ()69,51 ± 0,38[1]
Avstånd46,9 ± 0,3  (14,39 ± 0,08 pc)
Absolut magnitud ()+3,49 ± 0,06[8]
Detaljer
Massa1,08 ± 0,08[8] M
Radie1,67 ± 0,06[8] R
Luminositet1,845[9] L
Temperatur5 035 ± 23[7] K
Metallicitet-0,14 (Fe/H)[10] dex
Vinkelhastighet16,0[11] km/s
Ålder20 - 50[12] miljoner år
Andra beteckningar
WDS J05244+1723AC[13][4]

111 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en vid dubbelstjärna[3] belägen i den västra delen av stjärnbilden Oxen, som också har variabelbeteckningen V1119 Tauri. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 5,11[1] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 69,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 47 ljusår (ca 14 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 38 km/s.[7] Den har gemensam egenrörelse med HIP 25220, en aktiv stjärna av spektralklass K4 V och har också differentiell rotation där rotationshastigheten varierar med latitud.[14]. Båda stjärnorna ingår i rörelsegruppen Hyaderna av stjärnor med gemensam egenrörelse.[15]

Egenskaper

Primärstjärnan 111 Tauri A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V.[4] Den har en massa som är ca 1,1[8] solmassor, en radie som är ca 1,7[8] solradier och utsänder ca 1,8[9] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 000 K.[10] Stjärnan roterar relativt snabbt och fullbordar en rotation på 3,5 dygn[16] jämfört med 25 dygn för solen.

Metalliciteten hos primärstjärnan, som anger andelen andra element än väte och helium, liknar solen. Uppskattningar av [Fe/H], som är logaritmen för förhållandet järn till väte jämfört med solen, sträcker sig från ett lågt värde av -0,14 till ett högt av 0,05.[10][15] Den visar ett ovanligt högt innehåll av litium, som hittills (2020) är oförklarligt.[15] Åldersberäkningar för stjärna varierar från 3,6 till 3,76 miljarder år,[7][17] men den senaste åldersbestämningen anger istället en mycket ung stjärna med en ålder av 20 till 50 miljoner år.[12]

Stjärnan har undersökts med avseende på ett överskott av infraröd strålning som kan tyda på att den har en omgivande stoftskiva utan att något betydande överskott har observerats,[17] men den är en framträdande källa till röntgenstrålning.[15]

111 Tauri, eller V1119 Tauri, är en roterande variabel av BY Dra-typ (BY),[6] som varierar mellan visuell magnitud +4,98 och 5,02 med en period av 3,6499 dygn.[6]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 111 Tauri, 12 juni 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* 111 Tau – Variable of BY Dra type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=111+Tau&submit=SIMBAD+search. Läst 15 juli 2019. 
  3. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ [a b c d] "V* V1119 Tau -- Variable of BY Dra". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2011-07-03.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=25278. Läst 15 juli 2019. 
  6. ^ [a b c] ”V1119 Tau” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=36136. Läst 15 juli 2019. 
  7. ^ [a b c d] Holmberg, J.; Nordstrom, B.; Andersen, J. (July 2009). "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics". Astronomy and Astrophysics. 501 (3): 941–947. arXiv:0811.3982. Bibcode:2009A&A...501..941H. doi:10.1051/0004-6361/200811191.
  8. ^ [a b c d e] Fuhrmann, Klaus (February 2008), "Nearby stars of the Galactic disc and halo - IV", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 384 (1): 173–224, Bibcode:2008MNRAS.384..173F, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12671.x
  9. ^ [a b] Takeda, Yoichi (April 2007). "Fundamental Parameters and Elemental Abundances of 160 F-G-K Stars Based on OAO Spectrum Database". Publications of the Astronomical Society of Japan. 59 (2): 335–356. Bibcode:2007PASJ...59..335T. doi:10.1093/pasj/59.2.335.
  10. ^ [a b c] Chen, Y. Q.; Nissen, P. E.; Zhao, G.; Zhang, H. W.; Benoni, T. (February 2000). "Chemical composition of 90 F and G disk dwarfs". Astronomy and Astrophysics Supplement. 141 (3): 491–506. arXiv:astro-ph/9912342. Bibcode:2000A&AS..141..491C. doi:10.1051/aas:2000124.
  11. ^ Schröder, C.; Reiners, A.; Schmitt, J. H. M. M. (January 2009). "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo". Astronomy and Astrophysics. 493 (3): 1099–1107. Bibcode:2009A&A...493.1099S. doi:10.1051/0004-6361:200810377.
  12. ^ [a b] Waite, I. A.; et al. (2015). "Magnetic fields on young, moderately rotating Sun-like stars – I. HD 35296 and HD 29615". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 449 (1): 8–24. arXiv:1502.05788. Bibcode:2015MNRAS.449....8W. doi:10.1093/mnras/stv006.
  13. ^ SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  14. ^ Reiners, A. (January 2006). "Rotation- and temperature-dependence of stellar latitudinal differential rotation". Astronomy and Astrophysics. 446 (1): 267–277. arXiv:astro-ph/0509399. Bibcode:2006A&A...446..267R. doi:10.1051/0004-6361:20053911.
  15. ^ [a b c d] Makarov, V. V.; Zacharias, N.; Hennessy, G. S. (November 2008). "Common Proper Motion Companions to Nearby Stars: Ages and Evolution". The Astrophysical Journal. 687 (1): 566–578. arXiv:0808.3414. Bibcode:2008ApJ...687..566M. doi:10.1086/591638.
  16. ^ Hempelmann, A.; et al. (2016). "Measuring rotation periods of solar-like stars using TIGRE. A study of periodic CaII H+K S-index variability". Astronomy and Astrophysics. 586. A14. Bibcode:2016A&A...586A..14H. doi:10.1051/0004-6361/201526972.
  17. ^ [a b] Trilling, D. E.; et al. (February 2008). "Debris Disks around Sun-like Stars". The Astrophysical Journal. 674 (2): 1086–1105. arXiv:0710.5498. Bibcode:2008ApJ...674.1086T. doi:10.1086/525514.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Taurus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Taurus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.