1054 Forsytia
1054 Forsytia | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | K. Reinmuth |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 20 november 1925[1] |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 1054 Forsytia |
Alternativnamn | 1925 WD, 1962 DD, A907 EA[2] |
Uppkallad efter | Forsythiasläktet |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana | |
Epok: 4 november 2013 | |
Aphelium | 3,32199857 AU |
Perihelium | 2,5221895 AU |
Halv storaxel | 2,92209404 AU |
Excentricitet | 0,1368554 |
Siderisk omloppstid | 1824,483 dygn (5,00 år) |
Medelanomali | 249,05786° |
Inklination | 10,85091° |
Longitud för uppstigande nod | 85,95403° |
Periheliumargument | 293,8086° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 45,47 km |
Albedo | 0,0648 |
Absolut magnitud (H) | 10,4[2] |
1054 Forsytia är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 20 november 1925 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth. Dess preliminära beteckning var 1925 WD.[3] Den namngavs senare efter Forsythiasläktet, ett växtsläkte i familjen syrenväxter.[1]
Forsytias senaste periheliepassage skedde den 27 maj 2020. Dess rotationstid har beräknats till 7,650 timmar.[2]
Referenser
- ^ [a b] Lutz Schmadel (1992). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 88. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA89&dq=1054+Forsytia&hl=sv&sa=X&ei=fdbBUs2UMsqT4ATf8IC4CA&ved=0CD0Q6AEwAg#v=onepage&q=1054%20Forsytia&f=false. Läst 4 januari 2014
- ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser – 1054 Forsytia (1925 WD)”. Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1054. Läst 4 januari 2014.
- ^ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. MPC Database. IAU Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 4 januari 2014.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 1054 Forsytia från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 1054 Forsytia, computed using light curve inversion techniques.