104 Klymene
104 Klymene | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | J. C. Watson |
Upptäcktsplats | Ann Arbor |
Upptäcktsdatum | 13 september 1868 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 104 Klymene |
Alternativnamn | 1951 OE, 1968 OS, A893 FA |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Themis-asteroid[2] |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 14 mars 2012 | |
Aphelium | 3,64161026 AU 544 777 141 km |
Perihelium | 2,6612209 AU 398 112 980 km |
Halv storaxel | 3,15141559 AU 471 445 062 km |
Excentricitet | 0,1555475 |
Siderisk omloppstid | 2 043,41673 d (5,59 år) |
Medelomloppshastighet | 16,791 km/s |
Medelanomali | 180,1213° |
Inklination | 2,78913° |
Longitud för uppstigande nod | 41,7947° |
Periheliumargument | 31,5427° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 123,68[3] km |
Massa | 2,0×1018 kg |
Siderisk rotationsperiod | 8,984[3] h |
Albedo | 0,0568[3] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~157 (-116°) |
Spektraltyp | C[3] |
Absolut magnitud (H) | 8,27 |
104 Klymene eller A893 FA är en asteroid upptäckt 13 september 1868 av den kanadensisk-amerikanske astronomen J. C. Watson i Ann Arbor. Asteroiden har fått sitt namn efter någon av det tiotalet personer inom grekisk mytologi med som bär namnet Klymene. En möjlighet bland andra är Helena av Trojas tjänarinna. En annan är Apollons älskarinna.[4]
Den tillhör asteroidgruppen Themis.[2]
En observation av asteroiden tyder på att den är kluven i två grenar.[5]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 6 juni 2009
- ^ [a b] ”AstDyS 104 Klymene” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=104. Läst 27 oktober 2020.
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Klymene” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 21 december 2011. https://www.webcitation.org/645jQkJdU?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=104. Läst 21 december 2011.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 23. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA23&dq=104+Klymene&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=104%20Klymene&f=false. Läst 29 april 2015
- ^ F. Marchis, M. Kaasalainen, E.F.Y. Hom, J. Berthier, J. Enriquez, D. Hestroffer, D. Le Mignant and I. de Pater (November 2006). ”Shape, size and multiplicity of main-belt asteroids: I. Keck Adaptive Optics survey”. Icarus. sid. Volume 185, Issue 1, Pages 39-63. doi: . Arkiverad från originalet den 26 maj 2011. https://www.webcitation.org/5yxhSReug?url=http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 104 Klymene från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 104 Klymene, computed using light curve inversion techniques.