104 Herculis

104 Herculis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension18t 11m 54,15649s[1]
Deklination+31° 24′ 19,2469″[2]
Skenbar magnitud ()+4,96[3], +6,62 (014) (B)[4]
Stjärntyp
SpektraltypM3 III[5]
B–V+1,634 ± 0,004[6]
VariabeltypHalvregelbunden variabel (SR)[4][7]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,19 ± 0,29[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -15,172 ± 0,292[1] mas/år
Dek.: 25,084 ± 0,318[1] mas/år
Parallax ()5,8167 ± 0,1769[1]
Avstånd560 ± 20  (172 ± 5 pc)
Absolut magnitud ()-1,15[3]
Detaljer
Radie85,80+6,65-10,88[1] R
Luminositet1 202,3 ± 42,1[1] L
Temperatur3 535 ± 24[8] K
Metallicitet-0,08 ± 0,10(Fe/H)[8] dex
Andra beteckningar
2MASS J18115416+3124192[9], HD 167006[9], HIP 89172[9], HR 6815[9], IRAS 18100+3123[9], SAO 66737[9], GSC 02622-01995[9], AAVSO 1808+31B[9], A Her[10], AG+31 1607[9], BD+31 3199[9], CSV 3895[9], FK5 3448[9], GC 24831[9], GCRV 10658[9], HIC 89172[9], IRC +30328[9], PLX 4180[9], PLX 4180.00[9], PMC 90-93 1408[9], PPM 81053[9], RAFGL 2089[9], TYC 2622-1995-1[9], UBV 15488[9], UBV M 22743[9], V669 Her[9], DO 16554[9], WEB 15148[9], Gaia DR2 4591092238658088192[9], 104 Her[9] och TIC 180799915[9] [11][12]

104 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[13] i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules,[11] som också har Bayer-beteckningen A Herculis och variabelbeteckningen V669 Herculis. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 4,96[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 560 ljusår (ca 172 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –1,2 km/s.[3]

Egenskaper

104 Herculis är en röd till orange jättestjärnaav spektralklass M3 III,[5] som befinner sig på den asymptotiska jättegrenen (AGB-stjärna).[14] Den har en radie som är ca 86[1] solradier och utsänder ca 1 200[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 3 500 K.[8]

104 Herculis är en pulserande variabel[15] av halvregelbunden typ (SR),[4] som har bolometrisk magnitud +6,62 och varierar med en amplitud av 0,14 magnituder (i B-bandet) [4][16] med pulseringsperioder på 22,9 och 24,0 dygn.[17]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 104 Herculis, 23 januari 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ ”Basic data: V* 104 Her – Variable Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=104+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 2 september 2019. 
  3. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c d] ”V0669 Her” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15480. Läst 2 september 2019. 
  5. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=89172. Läst 2 september 2019. 
  7. ^ Glass, I. S.; Van Leeuwen, F. (2007), "Semiregular variables in the solar neighbourhood", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 378 (4): 1543, arXiv:0704.3150, Bibcode:2007MNRAS.378.1543G, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.11903.x.
  8. ^ [a b c] Prugniel, Ph.; et al. (July 2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  10. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] "104 Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-06-17.
  12. ^ Adelman, Saul J.; Harrell, William L. (2006), "BVRI Photometry of nz Gem, HD 73017, HD 77247, RT Vir and 104 Her", Baltic Astronomy, 15: 363–381, Bibcode:2006BaltA..15..363A.
  13. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  14. ^ Eggen, Olin J. (July 1992), "Asymptotic giant branch stars near the sun", Astronomical Journal, 104 (1): 275–313, Bibcode:1992AJ....104..275E, doi:10.1086/116239.
  15. ^ Kostjuk, N. D. (2004). "VizieR Online Data Catalog: HD-DM-GC-HR-HIP-Bayer-Flamsteed Cross Index (Kostjuk, 2002)". VizieR On-line Data Catalog: IV/27A. Originally Published in: Institute of Astronomy of Russian Academy of Sciences (2002). 4027. Bibcode:2004yCat.4027....0K.
  16. ^ Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085.
  17. ^ Tabur, V.; et al. (December 2009), "Long-term photometry and periods for 261 nearby pulsating M giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 400 (4): 1945–1961, arXiv:0908.3228, Bibcode:2009MNRAS.400.1945T, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15588.x.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hercules IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Hercules chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.