104 Aquarii

104 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension23t 41m 45,80579s[1]
Deklination-17° 48′ 59,5175″[1]
Skenbar magnitud ()+4,83[2]
Stjärntyp
SpektraltypG2 Ib/II[3]
U–B+0,49[2]
B–V+0,82[2]
VariabeltypMisstänkt[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+6,52 ± 0,15[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +14,872[1] mas/år
Dek.: +0,862[1] mas/år
Parallax ()4,5774 ± 0,1882[1]
Avstånd710 ± 30  (218 ± 9 pc)
Absolut magnitud ()-2,49[5]
Detaljer
Massa4,23[6] M
Radie31,9 ± 2,3[5] R
Luminositet447[6] L
Temperatur5 444 ± 14[5] K
Metallicitet+0,05[7] dex
Vinkelhastighet15[8] km/s
Ålder135[6] miljoner år
Andra beteckningar
AKARI-IRC-V1, J2341458-174859, BD-18 6358, CCDM J23418-1748A, GSC 06407-01131, HIC 116901, HR 8982, IRAS 23391-1805, IRC -20640, 2MASS J23414580-1748596, NSV 14671, PLX 5731, PPM 241983, SAO 165836, TD1 30025, TYC 6407-1131-1, uvby98 100222574, WDS J23418-1749A, Gaia DR2, 2394297418293724416.

A: BD −18 6358, HD 222574, HIP 116901
B: BD −18 6359, HD 222561, HIP 116904

[9]

104 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbel stjärna[8] belägen i den södra delen av stjärnbilden Vattumannen och har även Bayer-beteckningen A2 Aquarii.[9] Den har en skenbar magnitud på 4,83[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 710 ljusår (ca 218 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 6,5 km/s.[5] På det beräknade avståndet minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,10 enheter genom en skymningsfaktor orsakad av interstellärt stoft.[6]

Egenskaper

104 Aquarii är en dubbelstjärna och möjligen fysiskt associerad.[10] Primärstjärnan 104 Aquarii A är en gul[11] till vit stjärna av spektralklass G2 Ib/II,[3] som placerar den på gränsen mellan ljusstark jätte och en mindre ljusstark superjättestjärna. Den har en massa som är ca 4,2[6] solmassor, en radie som är ca 32[5] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 450[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 400[5] K. Den är en misstänkt variabel stjärna.[4]

Följeslagaren 104 Aquarii B är en stjärna av magnitud 7,9 separerad med 120,1 bågsekunder från primärstjärnan.[10]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 104 Aquarii, 22 december 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. ^ [a b c d] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b] Houk, N.; Smith-Moore, M. (1988). "Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4, Declinations -26°.0 to -12°.0". Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4. Bibcode:1988mcts.book.....H.
  4. ^ [a b] Demartino, Robert; et al. (April 1996), "Accurate Positions Of Suspected Variable Stars Near The South Galactic Pole", Information Bulletin on Variable Stars, 4322: 1, Bibcode:1996IBVS.4322....1D.
  5. ^ [a b c d e f g] Usenko, I. A.; et al. (November 2015), "Spectroscopic studies of four southern-hemisphere G-K supergiants: HD 192876 (α1 Cap), HD 194215 (HR 7801), HD 206834 (c Cap), and HD 222574 (104 Aqr)", Astronomy Letters, 41 (11): 660–676, Bibcode:2015AstL...41..660U, doi:10.1134/S1063773715110067.
  6. ^ [a b c d e f] Takeda, Yoichi; Sato, Bun'ei; Murata, Daisuke (2008), "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, arXiv:0805.2434, Bibcode:2008PASJ...60..781T, doi:10.1093/pasj/60.4.781.
  7. ^ Luck, R. E.; Bond, H. E. (October 1980), "The chemical compositions of 26 distant late-type supergiants and the metallicity gradient in the galactic disk", Astrophysical Journal, Part 1, 241: 218–228, Bibcode:1980ApJ...241..218L, doi:10.1086/158334.
  8. ^ [a b] Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
  9. ^ [a b] "104 Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-16.
  10. ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on February 22, 2012, retrieved 2012-01-16.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Aquarius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Aquarius chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.