Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna
FörkortningSD
LandSverige
PartiordförandeJimmie Åkesson
PartisekreterareMattias Bäckström Johansson
GruppledareLinda Lindberg[1]
Grundat6 februari 1988
Antal medlemmar33 207[2] (3)
Politisk ideologiNationalkonservatism
Socialkonservatism[3]
Nationalism[3]
Euroskepticism
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska konservativa och reformister (ECR)[4]
Politisk grupp i EuropaparlamentetECR-gruppen
Färg(er)Blå, gul
UngdomsförbundFram till 12 september 2015: Sverigedemokratisk Ungdom
Sedan 1 oktober 2015: Ungsvenskarna SDU[5]
Riksdagen (2022)[6]
Röstandel
20,54 procent
Mandat
73 / 349
(inklusive en vilde).
Regionfullmäktige (2022)[7][8]
Röstandel
14,94 procent
Mandat
275 / 1 720
Kommunfullmäktige (2022)[7][8]
Röstandel
14,55 procent
Mandat
2 091 / 12 614
Europaparlamentet (2024)[9]
Röstandel
13,17 procent
Mandat
3 / 21
Webbplats
sd.se
Svensk politik
Politiska partier
Val
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Jimmie Åkesson valtalar på Stortorget i Ystad 31 augusti 2018.
Jimmie Åkesson inför EU-valet 2014.

Sverigedemokraterna (SD) är ett nationalistiskt,[3] socialkonservativt och högerpopulistiskt[10][11] politiskt parti i Sverige. Partiet betecknar sig som socialkonservativt med en nationalistisk grundsyn.[12] Efter valet 2022 är Sverigedemokraterna riksdagens näst största parti samt största parti i regeringsunderlaget för regeringen Kristersson. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Sverigedemokraterna. Partiledare är sedan 2005 Jimmie Åkesson och gruppledare i riksdagen är sedan 2023 Linda Lindberg.

Ideologi

Sverigedemokraterna betecknar sig som ett socialkonservativt[13][14][15] parti med en nationalistisk grundsyn, som lägger stor vikt vid värdekonservatism och konservativa kulturella värden. Partiet vill värna om svenskheten och de svenska traditionerna, som partiet menar håller på att gå förlorade. För Sverigedemokraterna är den sociokulturella dimensionen i politiken central. Principprogrammet, i synnerhet versionen som gällde mellan 2011 och 2019, talar dessutom om hur biologiskt arv, och den nedärvda essens som kan utmärka folkgrupper, har betydelse för gruppens kultur, och att nationell kulturell särart endast kan förändras mycket långsamt, jämför essentialism. Programmet betecknar partiets nationalism som ickerasistisk.[16][17][18][12]

Sverigedemokraternas ideologiska position i svensk politik har varit mycket omtvistad. Kritiker har antytt att partiet framställer sig på ett sätt som döljer deras verkliga agenda eller värderingar, det vill säga att SD försöker framstå som ett vanligt, accepterat politiskt parti, men att de bakom fasaden har en mer problematisk eller farlig ideologi.[19] Att partiets ideologi ibland beskrivs som högerextremism har kritiserats som okunnigt. Sociologen Göran Adamson skrev i april 2021 att den som sammanblandar Sverigedemokraternas socialkonservatism med högerextremism visar på djup okunnighet och att partiet på flera områden snarare tenderade åt det liberala hållet. Adamson fann inga belägg för att SD skulle vara anti-liberalt, icke-demokratiskt eller fascistiskt.[20]

Invandringspolitik är en av Sverigedemokraternas kärnfrågor. Partiet är mycket kritisk mot det mångkulturella samhället som de menar hotar det nationella arvet och den svenska kulturen. Partiet kräver en kraftigt begränsad invandring och att de invandrare som bor kvar i Sverige själva assimilerar sig (genom en process mot fullständig anpassing till svensk kultur[21]) och är emot integration. Partiet har i budgetförhandlingar krävt stora besparingar i integrationspolitiken för att de ska stödja budgeten.[22]

Värderingsmässigt har partiet inspirerats av nationalkonservatismen. Inom familjepolitiska frågor ser partiet försvaret av den heterosexuella kärnfamiljen som viktig och utomstående har beskrivit att Sverigedemokraterna ser en liberal hållning i dessa frågor som hot mot den svenska kulturen. Partiets syn på kriminalpolitik anses också ha påverkats av nationalkonservatismen med krav på hårdare straff och en mer repressiv rättsstat för att skydda svenska medborgare.[16]

Sverigedemokraternas ideologi där kulturella värdefrågor är överordnade rent materiella överväganden gör att partiet betecknas som "kulturalistiskt". Det är ett relativt nytt inslag inom svensk politik där konflikten sedan demokratins införande i början av 1900-talet varit fokuserad på socioekonomiska frågorna, det vill säga materialistiska frågor om ekonomisk tillväxt och fördelningspolitik.[16]

Partiet har betoning på skattesänkning, men också på statens ansvar för allt från försvarspolitik till äldreomsorg, pensioner, sjukvård och skola. Partiet förespråkar en stark välfärdspolitik för svenska medborgare, med minimala integrationssatsningar, och betonar också att samhället har begränsade resurser. Sverigedemokraterna ser därför en stark motsättning mellan invandringen, som de menar har blivit alltför stor, och välfärden (välfärdschauvinism). Samtidigt som partiet lyfter fram och ger staten en betydande roll i samhällsekonomin har dess ekonomiska politik inte någon framskjuten position.[16] [23]

På GAL–TAN-skalan ger en europeisk forskargrupp partiet en ytterlighetsplacering som mer traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt, och mindre grönt och frihetligt, än övriga riksdagspartier, jämförbart med Front National i Frankrike.[24] På den ekonomiska höger–vänster-skalan ger forskargruppen partiet en center-högerposition, mellan socialdemokraterna och de borgerliga partierna.[24] På den generella höger-vänsterskalan har partiet en högerposition mellan kristdemokraterna och moderaterna, både enligt forskarnas bedömning[24][25] och väljarnas[26]. Partiet har varit villigt att samarbeta med ett center-högerblock.[27]

Sveriges politiska partier på den generella höger-vänster-skalan enligt väljarna, 1979–2006[26]

I en undersökning 2016 bedömdes Sverigedemokraternas riksdagsledamöter stå närmare den borgerliga alliansen i 44 procent av sakfrågorna och närmare de rödgröna i 25 procent av frågorna.[28]

Sverigedemokraternas ståndpunkter inom kultur och moraliska värderingar har beskrivits som tillhörande den auktoritära högern.[16] Partiet har av bland andra sociologen Jens Rydgren beskrivits som främlingsfientligt och högerpopulistiskt.[16][29][30][31][32][33][34][35]

Statsvetaren Sören Holmberg sade i februari 2021 att "högerextremt" inte var en bra beteckning av partiet eftersom partiets position på vänster-höger-skalan i väldigt många frågor inte är till höger om de borgerliga partierna utan snarast ligger mot mitten eller strax till höger om mitten. Holmberg sade att "populistiskt parti" visserligen stämde in, men påpekade samtidigt att många andra partier också är det. Holmberg menade att "nationalkonservativt" var en bättre beteckning.[36]:21m37s

Politiskt program

Enligt Sverigedemokraterna själva prioriterar partiet fyra områden (mars 2023): migrationspolitik, rättspolitik, bränslepriser och välfärd.[37]

Ekonomi och skatter

Partiet vill ha lägre skatter på kapital, lägre inkomstskatter, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad reavinstskatt vid försäljning av aktier och egendom och högre arbetsgivaravgift generellt.[38] Man är emot Ekonomiska och monetära unionen och vissa av villkoren för frihandel.[39] Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.[39]

Europeiska unionen

Efter att tidigare ha varit motståndare till Europeiska unionen, slopade partiet utträdeskravet 2019, och de vill nu istället reformera EU.[40] Sverigedemokraterna menar att EU borde reformeras i en mer mellanstatlig riktning, där medlemsländerna återtar kontrollen över vissa politikområden. Man menar att EU-samarbetet borde fokusera på bland annat den inre marknaden, samarbete kring gränsskydd och bekämpande av illegal migration, medan frågor som skatt, välfärd och utbildning hålls på nationell nivå. Om detta i framtiden inte skulle visa sig möjligt överväger partiet att eventuellt verka för ett utträde.[41][42]

Under EU-valet 2024 gick partiet till val på fyra huvudfrågor: att säkra Europas gränser, att "EU ska inte röra vårt snus", att "EU ska inte styra över svensk jakt" och att "EU ska inte förstöra vår bilkultur".[43] Av EU-motståndare kritiserades Sverigedemokraterna för att ha övergett sina EU-kritiska väljare för att istället "stå med mössan i hand nere i Bryssel" när de begär undantag från olika EU reglementen.[44]

SD vill att Sverige ska behålla kronan som valuta och begära ett permanent undantag från EU:s krav att på sikt gå med i euro-samarbetet.[45]

Familjepolitik

Sedan landsdagarna 2019 är partiet förespråkare för den rådande svenska abortlagstiftningen, efter att tidigare ha drivit linjen att gränsen för fri abort skulle sänkas till den tolfte graviditetsveckan i stället för den nu gällande artonde veckan.[46] På samma landsdagar tog partiet också ställning för att samkönade par ska få adoptera, vilket man tidigare varit motståndare till.[47]

Sverigedemokraterna vill införa ett förbud mot manlig omskärelse av omyndiga pojkar som görs av andra än medicinska skäl. Partiet argumenterar med hänvisning till barnkonventionen och barns rätt till respekt för sin fysiska integritet.[48][49] Partiet menar också att religiöst motiverad omskärelse, som enbart ska få utföras på dem som uppnått myndighetssålder och som kan samtycka till ingreppet, inte ska ekonomiskt belasta den allmänna sjukvården.[50]

Hälsa och sjukvård

Partiet vill satsa på barn- och ungdomspsykiatrin och utöka antalet vårdplatser på landets akutmottagningar. Sverigedemokraterna vill även avskaffa rätten till annat än akut sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd.[51]

Jord- och skogsbruk

Partiet vill inrätta en djurskyddspolis och skärpa straffen för djurplågeri[52] samt på sikt införa en ersättning för de merkostnader som kommer med högre krav på djurskydd och djurvälfärd gentemot andra länder inom EU. Sverigedemokraterna ställer sig också kritiskt till avlivning genom avblodning utan bedövning, pälsindustrin och vill förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen.[53]

Kyrkopolitik

Trots att relativt få av partiets medlemmar och väljare i riksdagsvalet är regelbundna kyrkobesökare vill partiet prioritera kyrkovalet. (4 procent av regelbundna kyrkobesökare röstade på SD i 2014 års riksdagsval, 9 procent år 2018 och 14 procent 2022.[54][55][56]) För att värna svenskt kulturarv vill partiets förbund Sverigedemokraterna – Fädernas kyrka, och det kyrkopolitiska programmet Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan, i kyrkovalet slå vakt om luthersk tradition och motverka sekulär partipolitisk styrning och kulturradikal omvandling av den svenska kyrkan. Förbundet vill också ytterligare stärka Svenska kyrkans ställning i samhället,[57] och har tidigare haft som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en statskyrka. Partiledaren säger istället att Svenska kyrkan bör ha en särställning i det svenska samhället. Han slår inte vakt om kristendom som personlig gudstro, men om kristendom som normsystem, dock utan att vara överens med kyrkoledare om att kristna värderingar innebär internationalism och generositet mot flyktingar.[58][59] Istället strävar förbundet efter en fosterlandsvänlig förkunnelse, och har tagit sitt namn efter den avskaffade nationalistiska psalmen Fädernas kyrka. Vidare är förbundet skeptisk till vissa former av interreligiös dialog med muslimska ledare i Sverige och vill att dialogen ska ske genom att kyrkan är mer offensiva i sin inhemska mission för muslimer,[57] och tydligare tar ställning för kristna som utsätts för religionsförföljelse och hatbrott i Sverige och världen.[60][61] [62]

Migration

Klistermärke som har spridits av Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna kritiserar det mångkulturella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare assimileras i stället för att integreras. De motsätter sig inte invandring i sig, men menar att den ska hållas på en nivå så att det inte "hotar nationella identiteten, landets välfärd eller trygghet".[63]

Man vill öka undervisningen om svensk historia i skolan, avskaffa modersmålsundervisningen[64] och att det svenska kulturarvet ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till invandrarföreningar och liknande verksamheter.[65][66]

Sverigedemokraterna vill införa förbud för vissa religiösa huvudbonader (heltäckande muslimsk slöja) på alla offentliga platser[67] och muslimsk slöjförbud i den svenska skolan[68] (vad gäller omyndiga elever i skolan), samt mot halal- och kosherslakt.[69] De vill också att lovdagar i anslutning till religiösa högtider även framgent bara ska omfatta traditionellt svenska och kristna högtider.[70] Ledande partiföreträdare har också i olika sammanhang uttalat sig mot moskéer på svensk mark[71][72][73] och förbud mot böneutrop[74][75].

Partiet vill ha minskad invandring, speciellt från vad man kallar "kulturellt avlägsna" länder. Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige.[76][77]

Partiet vill även att antalet asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Partiet vill att kraven för medborgarskap ska höjas (att det ska krävas tio års boende i landet), dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas. Partiet var förut emot utomeuropeiska adoptioner, men bytte ståndpunkt i frågan år 2002.[78]

Partiet vill begränsa anhöriginvandring till att ge uppehållstillstånd endast för makar och barn. De vill införa ett försörjningskrav baserat på ett prisbasbelopp för att härboende skall få ta hit sin make eller maka.[79]

Partiet såg år 2009, enligt Jimmie Åkesson, islam som ett hot mot det svenska samhället där han ansåg att "dagens mångkulturella svenska maktelit är så totalt blind för farorna med islam och islamisering". Han ansåg därför att "Om vi vill slå vakt om de värderingar som är förhärskande i Sverige måste därför den muslimska invandringen stoppas."[80][81]

Utifrån en analys av partiets invandrarpolitik år 2012 kom den statliga utredningen "Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet" fram till att det är att betrakta som ett främlingsfientligt parti som ger uttryck för en etnopluralistisk hållning.[80] Denna slutsats har även gjorts inom forskning.[16]

Miljö

I officiellt informationsmaterial och motioner förnekar inte partiet klimathotet. Partiet vill därför verka för att bevara och utveckla kärnkraften,[82] och för att EU:s system för utsläppshandel sprids globalt.[83][84] Sverigedemokraterna är dock det enda parti som röstade nej i riksdagen till att Sverige skulle vara med i Parisavtalet 2015, och Jimmie Åkesson ville 2017 att Sverige skulle lämna Parisavtalet med hänvisning till att Sverige har gjort tillräckligt.[85] Flera företrädare för partiet har uttryckt klimatskepticism,[86][87][88][89] och den klimatskeptiske debattören Lars Bern har hjälpt partiet att utforma sin klimatpolitik.[90] Några ur SD:s riksdagsgrupp svarade i en undersökning genomförd av SVT 2022 att de inte håller med om att världen står i brand och att det pågår en klimatkris samtidigt som partiledaren Åkesson sade att han inte sett något vetenskapligt stöd för att det här och nu skulle pågå en klimatkris.[91] Partiet vill skära ned budgeten på området, begränsa SMHI:s budget på grund av myndighetens opinionsbildande roll kring klimathotet,[92] och riva upp flygskatten. Partiets nuvarande klimat- och miljöpolitik avviker från övriga riksdagspartiers som mindre ambitiös, enligt flera utomstående bedömare.[93][94][25]

I första partiprogrammet från 1989 profilerade sig partiet som ett närmast radikalt miljöparti med ekologiskt medvetande, låga gränsvärden för miljöfarliga utsläpp och straffavgifter för all miljöskadlig verksamhet i programmet.[95]

Näringsliv och arbetsmarknad

Partiet vill reformera LAS så fler personer kan undantas från turordningsreglerna. Man vill också riva upp reglerna för arbetskraftsinvandring och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling samt etnisk kvotering på arbetsmarknaden.[77] När det gäller EU är man emot fri rörlighet för arbetskraft, men man är för när det gäller de nordiska länderna.[39]

Rättsväsende

Sverigedemokraterna vill införa straffskärpningar för grova och upprepade brott. Preskriptionstiden för grov brottslighet mot liv och hälsa ska avskaffas. Partiet vill införa verkliga livstidsstraff. Skadeståndet till brottsoffer ska höjas och garanteras av staten. De vill även införa åtgärdsprogram mot våldtäkter och andra former av sexuellt våld och införa ett register över pedofiler och upprepat dömda sexualbrottslingar. Sverigedemokraterna vill också göra sexköpslagen mer effektiv samt införa fängelse som minimistraffet för grovt köp av sexuell tjänst samt köp av sexuell handling av barn.[96] De vill också stärka gränsskyddet.[97]

Skola, utbildning och forskning

Huvudmannaskap: Sverigedemokraterna vill centralisera den svenska skolan med ett statligt huvudmannaskap för alla årskurser. De anser att kommunaliseringen av gymnasieskolan i Sverige som infördes 1991 försämrade skolans kvalité.[98]

Friskolor: Sverigedemokraterna ställer sig kritiskt till vad man ser som en överetablering av friskolor och förordar ett system där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge, till exempel en viss pedagogisk profil eller språkskola, för att en friskola ska få starta.[99] Sverigedemokraterna vill därför att kommunerna ska ha vetorätt mot startandet av nya friskolor.[98]

Sverigedemokraterna ville tidigare införa ett förbud mot uttagning av vinster ur friskoleverksamheter, då "det är oacceptabelt att skattepengar avsedda för skolundervisning slussas över till aktieägare", och att det går "utmärkt" att driva en friskola utan att ta ut vinst. De påpekade att många väljare delar denna uppfattning, och citerar en undersökning där 83 procent av de intervjuade väljarna ansåg att en eventuell vinst bör återinvesteras i skolan eller återbetalas till kommunen.[98] År 2015 svängde partiet i frågan och de är nu positiva till vinstuttag från kommunalt bekostade skolor.[100]

Betyg: Partiet vill ha betyg från årskurs 4.[101]

Skoluniform: Sverigedemokraterna vill införa obligatorisk skoluniform för alla svenska barn.[102]

Utrikespolitik

Sverigedemokraterna var länge negativt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato, men efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 ändrade partiet hållning och stödde ett svenskt medlemskap om även Finland blev medlemmar.

I Europaparlamentet var Sverigedemokraterna 2019–2022 det svenska parti som var mest Rysslandskritiskt, och partiets parlamentariker hade röstat för de mer kritiska alternativen i 93,7 procent av fallen.[103] 2014–2019 var dock två av partiets Europaparlamentariker de som röstade mest Rysslandsvänligt[104]. Först 2022 inleddes en "storstädning" mot partiets företrädares Rysslands- och Putinvänliga hållning[105].

Välfärd och äldreomsorg

Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet trygghetsboenden och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.[106]

Historia

Huvudartikel: Sverigedemokraternas historia

Sammanfattning

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988 i Stockholm. Bland partiets grundare och tidiga medlemmar fanns flera personer tidigare verksamma i högerextrema och nazistiska partier och organisationer som Framstegspartiet (FsP), Sverigepartiet (SvP) och Bevara Sverige Svenskt (BSS).[107] I partiprogrammet antaget 1989 skriver partiet "Vi tror att en nationellt inriktad politik är lösningen på många av de problem som Sverige har idag."[108]

I slutet av 2011 ändrade partiet sin ideologiska profil genom att i första hand beskriva sig som "ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn"[3][109][110] från att tidigare ha beskrivit sig som "ett demokratiskt, nationalistiskt parti".[111] Genomgripande frågor för partiet är enligt detsamma bekämpning av brottslighet och en restriktiv flykting- och invandringspolitik. I den statliga utredningen "Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet" betecknades partiet 2012 som främlingsfientligt och att det även ger uttryck för en etnopluralistisk hållning.[80]

Partiet fick sina första mandat i kommunfullmäktige i valet 1991 och passerade riksdagens fyraprocentsspärr i valet 2010 med resultatet 5,7 procent. Efter Riksdagsvalet 2014 blev Sverigedemokraterna Sveriges tredje största riksdagsparti. Övriga riksdagspartier vägrade samarbeta med Sverigedemokraterna fram till 2019 då Moderaterna och Kristdemokraterna öppnade för politiskt samarbete.[112][113][114][115] Även Liberalerna öppnade för samarbete i mars 2021.[116] Sverigedemokraterna stod innan Alliansen upphävdes 2019 utanför blockpolitiken och innan riksdagsvalet 2022 utanför andra koalitioner på riksnivå.[117][118]

Grundandet (1988)

Sverigedemokraterna bildades den 6 februari 1988 på ett extrainsatt årsmöte för Sverigepartiet i Stockholm. Närvarande på det grundande mötet var bland andra Leif Zeilon, Sven Davidson och Johan Rinderheim.[119] I Sverigedemokraternas vitbok har partiet beskrivits som en ombildning av Bevara Sverige Svenskt till politiskt parti.[120][121] Bland de personer som var aktiva vid Sverigedemokraternas grundande hade minst 18 personer av 30 en bakgrund inom BSS. Sverigedemokraterna fortsatte att använda parollen "Bevara Sverige Svenskt" fram till slutet av 1990-talet.[122]

Minst 9 av de 30 personer som var aktiva i att grunda partiet hade en direkt koppling till nazistiska och fascistiska organisationer.[120] Bland dessa märks bland annat Nysvenska rörelsen[123][124] och Nordiska rikspartiet, där partiets första ordförande Anders Klarström tidigare varit aktiv.[125] En av grundarna till SD Malmö var SS-veteranen Gustaf Ekström.[126] Personer som var aktiva vid grundandet hade även en bakgrund inom populistiska partier som Framstegspartiet[127] och Sverigepartiet. I partiorganet Sverige-Kuriren marknadsfördes böcker av anti-semitiska författare som Jüri Lina,[128][129] Ivor Benson och Douglas Reed, samt fascistiska politiker som John Tyndall.[130]

Småparti utanför riksdagen (1988–2010)

När vänsterpartiets ledare Gudrun Schyman förstamajtalade i Kungsträdgården 1993 fanns nynazisten Robert Vesterlund, ordförande för Sverigedemokratisk Ungdom och en tidigare SD-styrelseledamot i publiken beväpnade med en handgranat.[131] En av partiets grundare, Leif Ericsson, lämnade partiet 1994 för att senare bilda Hembygdspartiet.[132] Valet samma år resulterade i stora skulder och många aktiva medlemmar lämnade politiken. Mikael Jansson, som tidigare varit verksam i Centerpartiet, tog över partiledarskapet[133] och började städa upp i partiet.[134] Sverigedemokraterna förbjöd 1996 bomberjackor och uniformsliknande klädsel vid sina möten.[135][134][136]

Valåret 1991 fick partiet sina första kommunala mandat i Dals Ed och Höör.[133]

I Europaparlamentsvalet 1999 blev Sverigedemokraterna för första gången i ett val i Sverige det största av partierna utanför riksdagen med 0,33 procent av rösterna.[137] Sverigedemokraterna erhöll i kyrkovalet 2001 två mandat på riksnivå i kyrkomötet och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms stiftsfullmäktige.[138] Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund, Fädernas kyrka.[139] Samma år (2001) uteslöt partiledningen flera företrädare ur partiet, vilka då bildade Nationaldemokraterna.

År 2005 valdes Jimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokraterna efter inre stridigheter. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. 1990 hade SD via medlemsomröstning valt blomman Förgätmigej[140] som kort därpå ersattes med en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger, en symbol som ibland jämförts med brittiska National Fronts tidigare logga. Istället för facklan antog man en blåsippa, vilket ledde till anklagelser om varumärkesintrång från småpartiet Högerpartiet de konservativa.[141] Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan och att detta måste visas i yttre symboler.[142]

I riksdagsvalet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,93 procent av rösterna vilket var en ökning mot valet 2002 (1,44 procent), men under riksdagens fyraprocentsspärr.[143] I Europaparlamentsvalet 2009 fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna vilket inte räckte till något mandat.[144] I kyrkovalet samma år utökade partiet sina mandat från fyra till sju.[145]

Nytt riksdagsparti (2010–2014)

I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna, med 5,7 procent av rösterna, 20 av 349 mandat.[146] Samtliga övriga riksdagspartier hade före valet avvisat alla former av samarbete med Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna var det parti som hade flest politiska avhopp sedan riksdagsvalet 2010,[147] och partiet uteslöt mellan 2010 och 2020 omkring 100 medlemmar, vilket var nästan dubbelt så många som de andra riksdagspartierna tillsammans.[148] Partiet självt förklarade avhoppen med att dess snabba tillväxt gjorde att det inte var lika stabilt som andra partier.[149]

Den 14 november 2012 avsattes Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Erik Almqvist efter att Expressen avslöjat en filminspelning där Almqvist fäller rasistiska och sexistiska kommentarer.[150][151] Den 15 november 2012 presenterade Expressen ytterligare material som visar att Erik Almqvist, Kent Ekeroth och Christian Westling, beväpnar sig med aluminiumrör på stan i Stockholm. Incidenten kom att kallas järnrörsskandalen i många massmedia. Det presenterade materialet föranledde Ekeroth lämna sitt uppdrag som rättspolitisk talesperson samt sitt arbete i riksdagsutskotten.[152] Westling ansåg inledningsvis att han kunde behålla sina politiska uppdrag[153] men valde att avgå den 16 november 2012. Almqvist lämnade sin riksdagspost i februari året därpå.

Tredje största riksdagsparti (2014–2022)

I riksdagsvalet 2014 fick partiet 12,9 procent av rösterna och 49 mandat, vilket gjrde dem till Sveriges tredje största parti.[154] I enlighet med praxis erhöll Sverigedemokraterna rätten att utse riksdagens andre vice talman, vilken besattes av Björn Söder. Övriga partier valde att inte ta med Sverigedemokraterna i något regeringsunderlag. Sverigedemokraterna valde då att rösta så att regeringens budgetproposition föll (och Alliansens förslag vann), vilket ledde till diskussioner om extraval. Extravalet avvärjdes genom decemberöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen, vilken minskade Sverigedemokraternas möjlighet till inflytande under mandatperioden.[155]

SDU och partiledningen hamnade i konflikt i januari 2015, då William Hahne vann en infekterad strid kring posten som ordförande för SD i Stockholms stad. Under förbundskongressen representerades Hahnes falang av Jessica Ohlson, medan partistyrelsen lyfte fram Tobias Andersson som kandidat. Ohlsson vann omröstningen med 44 röster mot Anderssons 38.[156] Några dagar efter valet uteslöts Ohlson och övriga medlemmar i förbundsstyrelsen ur Sverigedemokraterna.[157] SD kom härefter att helt ta bort banden till SDU och istället bildades ett helt nytt ungdomsförbund. Detta nya ungdomsförbund fick namnet Ungsvenskarna SDU.[158]

Ett antal personer knutna till det före detta ungdomsförbundet lanserade den 5 mars 2018 det nya partiet Alternativ för Sverige, med Gustav Kasselstrand som partiledare. De sverigedemokratiska riksdagsledamöterna Olle Felten och Jeff Ahl valde senare samma månad att lämna Sverigedemokraterna och i stället ansluta sig till Alternativ för Sverige,[159][160] och satt kvar som partilösa på sina mandat från förra partiet. Den följande månaden anslöt sig också Sverigedemokraternas tidigare partiledare, riksdagsledamoten Mikael Jansson, till det nya partiet.[161] Henrik Vinge, presschef hos Sverigedemokraterna, beskrev vid lanseringstillfället Alternativ för Sverige i starkt kritiska ordalag, och jämförde det nybildade partiet med Nordiska Motståndsrörelsen.[162]

I riksdagsvalet 2018 fick partiet 17,5 procent och 62 mandat.[163] De stärkte därmed sin ställning som det tredje största partiet i riksdagen. Regeringsbildningen efter detta val blev långdragen och kom till stor del att handla om olika inställningar till Sverigedemokraterna. Partiet gick miste om vice talmansposten, då Vänsterpartiet presenterade en motkandidat som vann riksdagens stöd.

Sverigedemokraterna begärde votering om misstroendeförklaring mot statsråd i Regeringen Löfven I och II vid fem tillfällen mellan 2015 och 2021.[164][165][166][167] De första fyra omröstningarna erhöll inte riksdagens stöd. Den femte misstroendeförklaringen väcktes i juni 2021 efter att Vänsterpartiet meddelat att de saknade förtroende för Stefan Löfven med anledning av januaripartiernas bostadspolitik. Misstroendeförklaringen blev historisk genom att det var första gången en statsminister blev fälld av Sveriges riksdag. Riksdagens misstroende mot statsministern resulterade i regeringskrisen i Sverige 2021.[168]

Första gången som Sverigedemokraterna medverkade i statsbudgetsamtal med Moderaterna och Kristdemokraterna var hösten 2021. Budgeten antogs av riksdagen och regeringen Andersson tvingades regera med oppositionens budget som grund.[169]

Regeringsunderlag (2022–)

I riksdagsvalet 2022 blev Sverigedemokraterna Sveriges näst största parti, med 20.5 procent av rösterna och 73 mandat.[170] De blev sedermera även det största partiet i moderatledaren Ulf Kristerssons regeringsunderlag. Partiet fick direkt regeringsinflytande genom ett nära samarbete med de tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Samarbetet formaliserades genom undertecknandet av Tidöavtalet, som anses ha inneburit en stor sakpolitisk framgång för Sverigedemokraterna. Således hade övriga partiers isolering av partiet i varje fall delvis brutits varefter Sverigedemokrater för första gången också accepterades som presidiemedlemmar i utskott och internationella delegationer.[108] Riksdagen valde återigen en Sverigedemokrat som andre vice talman (Julia Kronlid).[110] För första gången blev också en Sverigedemokrat utsedd som statlig utredare: Staffan Eklöf.

Organisation

Partisymbol

Sverigedemokraternas partiblomma framför och bakom riksdagsledamoten Pontus Andersson Garpvall.

Som partisymbol har Sverigedemokraterna en tecknad blåsippa med blå kronblad runt en gul mitt.[171][172]

Medlemmar

Partiet hade 4 094 medlemmar den 31 december 2009.[173] I december 2020 hade de 33 200 medlemmar, vilket gör dem till tredje största parti i Sverige sett till antal medlemmar[174] och 35 800 år 2023.[175]

Lokala avdelningar

Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 distrikt. Varje distrikt består av ett antal kommunföreningar, som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället arbetsgrupper.

Partiledare

Leif Ericsson och Johnny Berg1988–1989[176]
Ola Sundberg och Anders Klarström1989–1990[176]
Anders Klarström och Madeleine Larsson1990–1992[176]
Anders Klarström1992–1995[176][177]
Mikael Jansson1995–2005[177][178]
Jimmie Åkessonsedan 2005[178]

Under Jimmie Åkessons sjukskrivning hösten 2014 till våren 2015 vikarierade gruppledaren Mattias Karlsson som partiledare.

Partisekreterare

Jakob Eriksson1998–2001
Jimmy Windeskog2001–2003
Torbjörn Kastell2003–2004
Jan Milld2004–2005
David Lång2005
Björn Söder2005–2015
Richard Jomshof2015–2022
Mattias Bäckström Johansson[179]sedan 2022

Partistyrelse

Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i Västerås på Sverigedemokraternas landsdagar (tidigare användes benämningen riksårsmöte) i november 2023, följer enligt nedan.[180]

Ledamöter

Suppleanter

Tidigare ledamöter

  • 1989–1990 Sven Davidson[181]
  • 1989–1990 Tord Hagström[181]
  • 1989–1990 Per Johansson[181]
  • 1989–1991 Jerker Magnusson[181][182]
  • 1989–1990 Niklas Krantz[181]
  • 1989–1990 Ola Sundberg[181]
  • 1989–1990 Reine Wikström[181]
  • 1990–1991 Ulf Stehr[182]
  • 1990–1991 Christer Lindell[182]
  • 1990–1991 Mikael Lahrzon[182]
  • 1990–1991 Robert Andersson[182]
  • 1990–1991 Gabriel Wikman[182]
  • 1994–1995 Sven Erik Larsson (Borlänge)
  • 1994 Charlotte Wemmenlöv
  • 1994–1995 Mats Tolgén
  • 1994, 1996 Marcus Koch
  • 1994–1995 Tomas Johansson
  • 1994 Urban Persson
  • 1994 Roger Lindh
  • 1994 Ing-Marie Dahlström[183]
  • 1995 Peter Kjellin
  • 1995–1999 Torbjörn Kastell
  • 1995–1998 Arnold Boström
  • 1995–1999 Per Emanuelsson
  • 1995– Anders Westergren[184]
  • 1996 Henrik Enmark
  • 1996 Lars Emanuelsson
  • 1996–1998 Thomas Söderberg
  • 1996–1998 Jakob Eriksson
  • 1996–1999 Eva Nyman
  • 1996 Magnus Edman
  • 1996 James Christensen
  • 1996–1999 Paul Svensson[185]
  • 1998 Tor Paulsson
  • 1998–1999 Martin Karlsson
  • 1998 Joakim Larsson
  • 1998–1999 Gun-Britt Holmgren[186]
  • 1999 Arne Andersson
  • 1999 Michael Andersson[187]

Tidigare suppleanter

  • 1989–1990 Lars Ljungh[181]
  • 1989–1990 Maria Fogel[181]
  • 1989–1990 Örjan Melander[181]
  • 1990–1991 Sven Davidson[182]
  • 1990–1991 Lars Kärnestam[182]
  • 1990–1991 Ola Sundberg[182]
  • 1990–1991 Bernt Hübner[182]
  • 1996 Torbjörn Kastell
  • 1996 Martin Karlsson
  • 1996–1998 Steve Larsson
  • 1996 Mats Tolgén
  • 1998 Markus Koch
  • 1998–1999 Arne Andersson
  • 1998 Roland Nilsson
  • 1998 Jimmie Åkesson
  • 1998 Björn Söder
  • 1998 Anders Steen
  • 1998 Jens Leandersson
  • 1998 Christian Andersson
  • 1998 Martina Lundqvist

Finanser






Fördelning av Sverigedemokraternas intäkter 2021[188]

 Försäljning och lotterier (0 %)
 Statligt partistöd (74 %)
 Övriga intäkter (1 %)
 Medlemsavgifter (4 %)
 Donationer (21 %)

Inför riksdagsvalet 1998 fick Sverigedemokraterna ett betydande ekonomiskt stöd av franska Nationella fronten,[189] för tryckning av politiskt material som bland annat valfoldrar. Utländska donationer har även senare finansierat Sverigedemokraternas politiska verksamhet. Inför europaparlamentsvalet 2004 kontaktade Bernard Mengal, en belgisk bokförläggare, partiet med ett erbjudande om att betala ett stort postutskick åt partiet, något som accepterades trots indikationer på att Mengal hyste rasistiska värderingar.[189][190]

Partikassör

Arnold Boström1998–2000[186][187]

Samverkande organisationer

Ungdomar

Sverigedemokraterna bröt med sitt tidigare ungdomsförbund Sverigedemokratisk Ungdom 12 september 2015 efter valet av Jessica Ohlson som ny ordförande.[191] Det nya ungdomsförbundet har till skillnad från det tidigare SDU och de andra partiernas ungdomsförbund inte demokratiskt valda företrädare, utan Ungsvenskarnas styrande förbundskongress utses av Sverigedemokraternas partiledning. I december 2023 öppnade partiledningen åter för att framöver skilja ungdomsförbundet från moderpartiets direkta styrning.[192]

Kvinnor

Kristna

Säkerhetsorganisation

Sverigedemokraterna byggde sedan valet 2010 upp en egen säkerhetsorganisation med en säkerhetschef och en deltidsarbetande tillförordnad chef på riksplanet. I distrikten finns det sedan säkerhetssamordnare och säkerhetskommunikatörer. Alla medlemmar uppmanas att rapportera incidenter till säkerhetsenheten.[193] Organisationen består av cirka 60 personer.[194]

Enligt Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning 2012 uppgav varannan sverigedemokrat i fullmäktige att de utsatts för trakasserier, hot eller våld; det är ungefär dubbelt så mycket som bland övriga partier. Sverigedemokraterna polisanmälde 95 händelser 2012.[194][195]

Organisationen bevakar även så att partiets egna medlemmar inte läcker uppgifter till pressen via mail[196] genom att kolla e-postloggar.[197]

Media

En rad alternativa medier som har kategoriserats som invandringskritiska[198] eller högerinriktade,[199] ofta i form av bloggar och nätbaserade tidskrifter som delas flitigt på sociala medier, är av stor betydelse för partiets opinionsbildning. I en granskning av Sverigedemokraternas kommunikation presenterad 25 november 2015 skriver Expressen om hur partiet använder flera förtäckta nätkanaler på sociala medier och hemsidor parallellt med det öppna kampanjarbetet för att anonymt kunna sprida sitt budskap, exempelvis på Facebook där invandring och mångkultur kopplas samman med brottslighet. Kommunikationschef Joakim Wallerstein bekräftade för Expressen att Sverigedemokraterna "jobbar med olika varumärken helt enkelt" för att lättare komma ut med sitt budskap.[200] Enligt Medieakademins Maktbarometer var Sverigedemokraterna femte mäktigast på sociala medier i Sverige år 2021[201].

Den 22 mars 2017 presenterade Expressen en granskning av hur sverigedemokratiska riksdagsmän tillsänt hatsajter material i hemlighet, såsom kartläggningar av politiska motståndare, uthängningar av kritiker och spekulationer om misstänkta brottslingar. Exempelvis försåg riksdagsledamoten Josef Fransson (SD) Avpixlat med information om en regional LRF-ordförande som resulterade i att Avpixlat publicerade en artikel om ordföranden som djurplågare och kvinnomisshandlare trots att han hade frikänts från anklagelserna i flera instanser.[202]

sdwebbtv: Partiets kanal på Youtube är sdwebbtv.

Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-12)
Motivering: Tidningen verkar ha lagts ner sedan ett antal år, med inaktiva konton på sociala medier sedan cirka 2017. Domännamnet sdkuriren.se är tomt och omdirigerar till partiets egen hemsida.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

SD-Kuriren: Sverigedemokraterna ger ut tidningen SD-Kuriren som är partiets officiella organ och medlemstidning (sedan 2003). Tidskriften utkommer 4–6 gånger per år och ges ut från Lund. Ansvarig utgivare är Richard Jomshof, som från och med 1999 också var chefredaktör men efterträddes på den posten 2009 av Tommy Hansson. Nästa chefredaktör var Paula Bieler som tillträdde 1 juli 2013[203] men som sedermera lämnat alla politika uppdrag i SD år 2020.

SD-bulletinen: Tidigare intern medlemstidning som lades ner år 2012.

Samtiden: Sverigedemokraterna ger ut webbtidningen Samtiden. Tidningen började komma ut i slutet av maj 2014. Till chefredaktör och ansvarig utgivare vid starten utsågs Jan Sjunnesson. Han efterträddes som ansvarig utgivare av Markus Jonsson. Sedan 2016 är Dick Erixon ansvarig utgivare och chefredaktör.

Samhällsnytt, f.d. Avpixlat: Partiet kopplades samman med bloggen Avpixlat då Kent Ekeroth upplåtit sitt bankkonto för donationer till sajten och även haft synpunkter på det redaktionella innehållet men partiledningen ser inget problem med att Ekeroth är med och styr arbetet på Avpixlat.[204] Tidigare uttalade Jimmie Åkesson att det var problematiskt att partiet förknippas med sajten och att partiet saknar kontroll över denna.[204][205] Avpixlat fick sin förste ansvarige utgivare, Mats Dagerlind, i maj 2014.[206] Hösten 2015 avslöjade Expressen att Sverigedemokraternas gruppledare i Riksdagen, Mattias Karlsson, skrivit anonyma artiklar för Avpixlat. Karlsson motiverade valet av anonymitet med att han visste för lite om vilka som låg bakom sajten.[200] Samhällsnytt är sedan 2017 en efterföljare till Avpixlat, eftersom den drivs av samma ideella förening, Föreningen för sverigevänliga intressen, och genom att nyckelpersoner som Kent Ekeroth ligger bakom både Avpixlat och Samhällsnytt.

Dispatch International: I slutet av 2012 distribuerade Sverigedemokraterna ett nummer av tidningen Dispatch International till samtliga sina medlemmar, vilket väckte starka reaktioner eftersom tidningen beskrivs som rasistisk och islamfientlig.[207][208][209] Beslutet att distribuera ett nummer av tidningen togs av SD-kurirens ansvariga utgivare Richard Jomshof som försvarade beslutet med att tidningen har en viktig roll i samhällsdebatten eftersom den diskuterar islam på ett sätt andra inte gör.[208]

Nyheter Idag: I en granskning gjord av Expressen 2017 framgick att Kent Ekeroth registrerade domänen Nyheter Idag och att partiet hade betalat Nyheter Idag för att publicera negativa nyheter om den gamla SDU-ledningen som låg i linje med partiets uppfattning tiden innan brytningen mellan partiet och ungdomsförbundet. Tidningens chefredaktör Chang Frick sade att tidningen opinionsmässigt är positiv till SD och föreslog ett upplägg för pressekreteraren Martin Kinnunen att odla en bild av oberoende mellan SD och Nyheter Idag. Kinnunen uttryckte skepsis till idén. Frick svarade att syftet inte var att sänka eller skada partiet, men istället utföra normal granskning.[210]

Riks: Sverigedemokraterna lanserade år 2020 mediekanalen Riks. Kanalen publicerar videoklipp på Youtube.

Partiet sänder också närradio.

Internationella samarbeten

Våren 1997 deltog Sverigedemokraternas Johan Rinderheim i den konferens i Strasbourg då nätverket Euronat grundades på initiativ av Nationella fronten. Rinderheim skrev på den gemensamma deklarationen,[211] där medlemmarna bland annat uttryckte sin strävan efter ett "återfött" Europa som skulle "byggas upp med de europeiska nationer som är baserade på civilisationer med rötter i grekiska, keltiska, germanska, latinska och kristna traditioner”.[212] Euronat nämndes också av Torbjörn Kastell i ett tal till Fosterländska Folkförbundet (IKL) i Hyvinge, Finland 27 juli 1997 som en förebild för de nordiska nationalistpartiernas samorganisation Nord-Nat. Nord-Nat, till vilket SD var primära initiativtagare,[213] var ett nätverk där SD samarbetade med partierna Nationalpartiet Danmark, Fosterländska folkförbundet och Fedrelandspartiet. SD lämnade båda nätverken kring millennieskiftet.

Kring 2000-talet hade Sverigedemokraterna franska Nationella fronten som förebild, men framhåller numera[214] det danska partiet Dansk Folkeparti som sin främsta utländska förebild, och har länge sökt ökade kontakter med partiet.[215] Företrädare för Dansk folkeparti förhöll sig länge kallsinniga till ökade kontakter, men efter Sverigedemokraternas framgångar i samband med valet 2010 har ett allt tätare samarbete inletts.[215][216] DF:s dåvarande partiledare Pia Kjærsgaard besökte under valrörelsen Sverigedemokraternas valmöte i Höganäs och partiets valvaka gästades av den framträdande Dansk Folkeparti-politikern Søren Espersen.[215][217] Efter valet inledde också partiernas ungdomsförbund ett officiellt samarbete.[215]

Sverigedemokraternas före detta partisekreterare Björn Söder sade i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet 13 november 2010 att Sverigedemokraterna då enbart ville ha ett samarbete med Dansk folkeparti och inte ville ha något närmare samröre med andra utländska partier.[215] Söder beskrev i samband med detta bland annat det norska Fremskrittspartiet som ett "ultraliberalistiskt parti".[215]

I internationell och svensk media rapporterades det om att Sverigedemokraterna inför Europaparlamentsvalet 2014, tillsammans med nationalistiska högerpartier som franska Nationella fronten, belgiska Vlaams Belang, österrikiska FPÖ, nederländska Partij voor de Vrijheid, enades om en politisk plattform.[218] Linus Bylund, pressekreterare för Sverigedemokraterna, sa att kampanjerna skulle bli nationellt betonade, något även Philip Claeys från Vlaams Belang instämde i: "En enda gemensam högerextrem kampanj blir det inte. Men vi kan lära av varandra och cirkulera goda idéer."[218][219] Sveriges Radio rapporterade att målet var att högerextrema partier ska skapa en gemensam partigrupp i Europaparlamentet.[220] Sverigedemokraterna menade dock att någon överenskommelse ännu inte fanns, utan att förutsättningslösa samtal fördes och att bland annat Nationella fronten var en intressant samarbetspartner. Dansk Folkeparti reagerade och varnade Sverigedemokraterna för att inleda ett sådant samarbete med hänsyn till att det skulle kunna försämra partiets förmåga att vinna väljare i valet till Sveriges riksdag 2014. Dansk Folkeparti hotade även att överge samarbetet med Sverigedemokraterna om ett fördjupat samarbete med Nationella fronten inleddes.[221][222]

Den 18 juni 2014 meddelade Sverigedemokraterna att de har anslutit sig till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD).[223] I juli 2018 har partiet bytt till Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR).[224]

Valresultat

Mandaten i denna statistik utgör valresultatet och kan ändra sig under mandatperioderna på grund av politiska vildar eller tomma stolar.

Riksdagsval

Sverigedemokraterna har sitt starkaste stöd i Sydsverige. I riksdagsvalet 2022 fick de störst andel röster i norra och östra Skåne (32,2 procent), västra Skåne (28,7 procent) och Blekinge (28,5 procent). Svagast stöd har partiet i de tre storstadskommunerna, Stockholm (10,7 procent), Göteborg (14,7 procent) och Malmö (16,4 procent), samt i Västerbotten (14,5 procent) och Gotland (15,7 procent).[225][226][227]

ÅrRösterRöstandelFörändring
röstandel
(procentenh.)		MandatFörändring
mandat		Ref
19881 1180,02 %0 av 349[228]
19914 8870,09 %0,070 av 3490[228]
199413 9540,25 %0,160 av 3490[228]
199819 6240,37 %0,120 av 3490[229]
200276 3001,44 %1,070 av 3490[230]
2006162 4632,93 %1,490 av 3490[143]
2010339 6105,70 %2,7720 av 34920[146]
2014801 17812,86 %7,1649 av 34929[231]
20181 135 62717,53 %4,6862 av 34913[6]
20221 330 32520,54 %3,0173 av 34911[232]

Resultat i riksdagsval per kommun

Resultat i riksdagsvalet 2022 på kommunnivå
  • 2002
    2002
  • 2006
    2006
  • 2010
    2010
  • 2014
    2014
  • 2018
    2018

Gruppledare i riksdagen

Björn Söder[233]2010–2014
Mattias Karlsson [234]2014–2019
Henrik Vinge [235]2019–2023
Linda Lindberg[1]sedan 2023

Vice gruppledare i riksdagen

Mattias Karlsson[234]2010–2014
Per Ramhorn[236]2014–2019
Henrik Vinge[235]2019
Mattias Bäckström Johansson2019–2022
Linda Lindberg[237]2022–2023
Michael Rubbestad[238]sedan 2023

Utskottsordföranden

Följande personer kom att bli Sverigedemokraternas första utskottsordföranden:

Riksdagens delegationsledare

Följande personer kom att bli Sverigedemokraternas första delegationsledare:[111]

Landstingsval

ÅrRösterRöstandelFörändring
röstandel
(procentenh.)		MandatFörändring
mandat		Ref
19880
199100
199400
199800
200229 5110 av 1 6560[239]
2006149 8912,77 %1616[228][240]
2010266 3074,58 %1,8168 av 1 66252[241]
2014561 6119,14 %4,56161 av 1 67893[242]
2018828 22012,86 %3,72224 av 1 69663[243]
2022958 13714,94 %2,08275 av 1 72051[7][8]

Kommunalval

ÅrRösterRöstandelFörändring
röstandel
(procentenh.)		MandatFörändring
mandat		Ref
19880
199122[228]
199453[228]
199883[228]
200247 70449 av 13 27441[228][244]
2006159 1052,88 %281 av 13 092232[228][245]
2010290 7824,91 %2,03612 av 12 978331[246]
2014581 4759,33 %4,421 324 av 12 780712[247]
2018832 08312,74 %3,411 806 av 12 700482[248]
2022945 25814,55 %1,812 091 av 12 614285[7][8]

Kyrkoval

Partiet är också en nomineringsgrupp i Svenska kyrkan, och är sedan 2001 invalt i kyrkomötet.[249]

ÅrRösterRöstandelFörändring
röstandel
(procentenh.)		MandatFörändring
mandat		Ref
20016 9220,83 %2 av 251[138]
200511 8771,74 %0,914 av 2512[250]
200918 8152,86 %1,127 av 2513[145]
201340 5715,97 %3,1115 av 2518[251]
201789 8199,27 %3,324 av 2519[252]
202168 9417,79 %−1,4819 av 251−5[253]

Europaparlamentsval

Sverigedemokraterna blev invalda i Europaparlamentet för första gången i valet 2014, då partiet fick 9,7 procent av rösterna och två mandat. Efter valet anslöt sig partiets Europaparlamentariker till EU-parlamentsgruppen Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD).[223] men bytte grupp 2018 till Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen).[224]

ÅrRösterRöstandelFörändring
röstandel
(procentenh.)		MandatFörändring
mandat		Ref
19998 5680,33 %0 av 22[137]
200428 3031,13 %0,80 av 190[254]
2009103 5843,27 %2,140 av 180[144]
2014359 2489,67 %6,42 av 202[255]
2019636 87715,34 %5,673 av 201[256]
2024552 92013,17 %−2,173 av 210[9]

Källor

  1. ^ [a b] ”SD får ny gruppledare i riksdagen”. Svenska Dagbladet (SvD). https://www.svd.se/a/WReakj/sd-far-ny-gruppledare-i-riksdagen. Läst 26 april 2023. 
  2. ^ ”Tusentals medlemmar lämnade S i fjol – bara SD ökade”. Nyheter Idag. 30 april 2021. https://nyheteridag.se/tusentals-medlemmar-lamnade-s-i-fjol-bara-sd-okade/. Läst 29 maj 2021. 
  3. ^ [a b c d] Olsson, Tobias (26 november 2011). ”Partiledningen vann strid om principprogrammet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partiledningen-vann-strid-om-principprogrammet_6665934.svd. Läst 26 november 2011. 
  4. ^ ”Member parties ACRE”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190801150100/https://www.acreurope.eu/our_family#parties. Läst 8 juli 2019. 
  5. ^ ”Det här är SDU – Sverigedemokratisk ungdom”. Sverigedemokratisk ungdom. https://sdu.nu/. Läst 1 oktober 2015. 
  6. ^ [a b] ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 17 september 2022. sid. 86. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 19 september 2022. 
  7. ^ [a b c d] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022. 
  8. ^ [a b c d] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022. 
  9. ^ [a b] Valmyndigheten, Valpresentation 2024, Val till Europaparlamentet
  10. ^ ”Sverigedemokraterna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverigedemokraterna. Läst 10 september 2018. 
  11. ^ ”Högerpopulism i nyhetsmedier: En jämförande studie av journalistiska praktiker och nyhetsdiskurser”. Forskningsprojekt inom Medie- och kommunikationsvetenskap 2017-2020. Göteborgs universitet. 29 augusti 2020. https://www.gu.se/forskning/hogerpopulism-i-nyhetsmedier. Läst 13 juli 2022. 
  12. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas principprogram 2019” ( PDF). 19 januari 2021. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20210119150305/https://ratatosk.sd.se/sd/wp-content/uploads/2020/11/16092141/Sverigedemokraternas-principprogram-2019.pdf. 
  13. ^ ”Vi vill bygga ett traditionellt välfärdssamhälle - Sverigedemokraterna”. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208172103/https://sd.se/vi-vill-bygga-ett-traditionellt-valfardssamhalle/. Läst 14 augusti 2015. 
  14. ^ ”Socialkonservativa tankar och tänkare - Sverigedemokraterna”. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208171231/https://sd.se/socialkonservativa-tankar-och-tankare/. Läst 14 augusti 2015. 
  15. ^ ”SD blir socialkonservativt”. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-blir-socialkonservativt. Läst 14 augusti 2015. 
  16. ^ [a b c d e f g] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Rydgren
  17. ^ ”Sverigedemokraternas principprogram 2011” ( PDF). Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20171020125749/https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf. Läst 26 oktober 2014. 
  18. ^ ”Justering av principprogram 2019” ( PDF). 30 november 2019. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20191130162913/https://sd.se/wp-content/uploads/2019/11/Justering-av-Principprogram.pdf. 
  19. ^ Hellström, Anders; Nilsson, Tom (2010-03). ”‘We Are the Good Guys’: Ideological positioning of the nationalist party Sverigedemokraterna in contemporary Swedish politics” (på engelska). Ethnicities 10 (1): sid. 55–76. doi:10.1177/1468796809354214. ISSN 1468-7968. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1468796809354214. Läst 29 september 2024. 
  20. ^ Göran Adamson ”Är Sverigedemokraterna demokrater?”. Arkiverad från originalet den 22 april 2021. https://web.archive.org/web/20210422233832/https://kvartal.se/artiklar/ar-sverigedemokraterna-demokrater/. Läst 2 maj 2021.  Kvartal, 20 april 2021.
  21. ^ assimilation i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 21 november 2011.
  22. ^ ”Paula Bieler: Vi är fortfarande emot integration”. Svenska Dagbladet. 11 februari 2016. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sd-toppen-vi-ar-fortfarande-emot-integration. Läst 29 september 2019. 
  23. ^ ”Sverigedemokraternas Principprogram” ( PDF). Tidigare principprogram (2005). Sverigedemokraterna. 08. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129043648/http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf. Läst 25 november 2010. 
  24. ^ [a b c] ”Grafik: Det här är GAL-TAN-skalan”. Sveriges Radio. 5 april 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6924173. 
  25. ^ [a b] ”CHES Stats” (på engelska). Chapel Hills Experts Survey (CHESDATA.EU). Arkiverad från originalet den 24 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191024045847/https://www.chesdata.eu/ches-stats. Läst 24 oktober 2019. 
  26. ^ [a b] SCB, Valundersökningar 1979–2006
  27. ^ ”Dagens samhälle | Sverigedemokraterna i Höganäs”. hoganas.sd.se. https://hoganas.sd.se/https-www-dagenssamhalle-se/. Läst 4 oktober 2019. 
  28. ^ Red. Jenny Björkman & Björn Fjæstad. "Tungan på vågen: Vågmästare och balanspartier" (p 51-52). Åtskomst den 17 december 2016.
  29. ^ ”Sverigedemokraterna”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sverigedemokraterna. Läst 27 oktober 2010. 
  30. ^ ”Parties and Elections in Europe” (på engelska). Wolfram Nordsieck. http://www.parties-and-elections.eu/sweden.html. Läst 28 september 2014. 
  31. ^ Mudde, Cas (2007) (på engelska). Populist Radical Right Parties in Europe. Cambrigde University Press. ISBN 978-0-521-61632-4 
  32. ^ ”Radical Right-wing Populism in Sweden and Denmark” (på engelska). The Centre for the Study of European Politics and Society (Jens Rydgren). Arkiverad från originalet den 4 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120204171911/http://hsf.bgu.ac.il/europe/index.aspx?pgid=pg_127842651505941456. Läst 19 oktober 2012. 
  33. ^ ”Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet” ( PDF). Stockholm: Statens medieråd. maj 2013. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141008084956/http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/95/64/cc6cdb46.pdf. Läst 28 september 2014. 
  34. ^ ”Dnr: 13/00495” ( PDF). Granskningsnämnden för radio och tv. 10 juni 2013. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924084228/http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/209160.pdf. Läst 28 september 2014. 
  35. ^ Mellgren, Fredrik (12 juni 2013). ”Granskningsnämnden: Tillåtet att kalla SD främlingsfientligt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okej-kalla-sd-framlingsfientligt_8260682.svd. Läst 28 september 2014. 
  36. ^ Sören Holmberg intervjuad i Fredagsintervjun. "Fredagsintervjun: Nej, polariseringen har inte ökat", Kvartal, 19 februari 2021.
  37. ^ ”Sveriges snabbast växande folkrörelse”. Sverigedemokraterna. https://sd.se/. Läst 18 mars 2023. 
  38. ^ ”Sverigedemokraterna svarar på Alliansens 100 frågor”. Sverigedemokraterna.se. 23 juni 2010. Arkiverad från originalet den 26 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100626104532/http://sverigedemokraterna.se/2010/06/23/sverigedemokraterna-svarar-pa-alliansens-100-fragor. Läst 28 september 2014. 
  39. ^ [a b c] ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.se. 1 maj 2005. Arkiverad från originalet den 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501181551/http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/sverigedemokraternas-principprogram-2005/. Läst 4 januari 2010. 
  40. ^ Anders Selnes, EU-motståndet sviktar – SD överger swexit, Europaportalen, 31 januari 2019.
  41. ^ ”Vad vi vill - utrikespolitik”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 14 september 2021. https://web.archive.org/web/20210914202545/https://sd.se/vad-vi-vill/utrikespolitik/. Läst 14 september 2021. 
  42. ^ ”EU”. Sverigedemokraterna. 3 maj 2020. https://sd.se/our-politics/eu/. Läst 14 september 2021. 
  43. ^ Sverigedemokratera, Vad vi vill, Viktiga frågor för oss
  44. ^ SD överger sina EU-kritiska väljare, Värmlands Folkblad, 31 maj 2024.
  45. ^ ”Valuta”. Sverigedemokraterna. 3 maj 2020. Arkiverad från originalet den 14 september 2021. https://web.archive.org/web/20210914202547/https://sd.se/our-politics/valuta/. Läst 14 september 2021. 
  46. ^ ”SD slopar kravet på hårdare abortgränser”. Sveriges Television/TT. 19 oktober 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-slopar-kravet-pa-hardare-abortgranser. Läst 31 juli 2024. 
  47. ^ ”SD för samkönade adoptioner och abortlagen”. Sveriges Television/TT. 22 november 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-for-samkonade-adoptioner-och-abortlagen-1. Läst 31 juli 2024. 
  48. ^ ”Motion : Regionen skall sluta med könsstympning av pojkar som görs av andra än medicinska skäl”. Sverigedemokraterna. april 2013. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313071007/https://vgr.sd.se/wp-content/uploads/sites/296/2013/04/Motion-k%C3%B6nsstympning.pdf. Läst 13 april 2015. 
  49. ^ ”Icke-medicinsk omskärelse Interpellation 2017/18:433 Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/icke-medicinsk-omskarelse-_H510433. Läst 24 april 2018. 
  50. ^ Söder, Björn (26 mars 2014). ”Dags att förbjuda icke-medicinsk omskärelse”. SD-Kurinen. Arkiverad från originalet den 8 april 2014. https://web.archive.org/web/20140408054514/http://sdkuriren.se/dags-att-forbjuda-icke-medicinsk-omskarelse/. Läst 13 april 2015. 
  51. ^ ”Partiet för en värdig sjukvård”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/sjukvardspolitik/. Läst 29 september 2014. 
  52. ^ ”Skärpta straff för djurplågeri Motion 2017/18:2384 av Richard Jomshof m.fl. (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-for-djurplageri-_H5022384. Läst 24 april 2018. 
  53. ^ ”Partiet för ett säkert djurskydd”. Sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/djurskydd/. Läst 29 september 2014. 
  54. ^ ”Ebba Busch får gärna visa fakta på det hon påstår”. Dagen. 19 april 2023. https://www.dagen.se/ledare/2023/04/19/hur-kan-ebba-busch-vara-sa-tvarsaker-nar-sa-mycket-ar-oklart/. Läst 29 juni 2024. 
  55. ^ ”SVT:s vallokalsundersökning (valu) riksdagsvalet 2018 - avsnittet Kyrkogång, sid 27”. 11 september 2022. https://omoss.svt.se/download/18.2b162e85172e510106a44061/1595419616898/valuresultat_riksdagsval_pk_2018_vagda_0912.pdf. Läst 29 juni 2024. 
  56. ^ ”SVT:s vallokalsundersökning (valu) riksdagsvalet 2022 - avsnittet Kyrkogång, sid 33”. 11 september 2022. https://omoss.svt.se/download/18.69f812fb18327382298d3e8a/1663746207468/valu_riksdagsval_2022_viktat_0921_V3.pdf. Läst 29 juni 2024. 
  57. ^ [a b] Quensel, Anna-Sofia; Vergara, Daniel (13 september 2013). ”SD: "Kyrkan ska missionera i invandrartäta områden"”. Expo. http://expo.se/2013/sd-kyrkan-ska-missionera-i-invandrartata-omraden_6125.html. Läst 28 september 2014. 
  58. ^ Zetterman, Jacob (18 juli 2014). ”Jimmie Åkesson: Gud är en uppsättning normer och värderingar”. Dagen. http://www.dagen.se/dokument/jimmie-%C3%A5kesson-gud-%C3%A4r-en-upps%C3%A4ttning-normer-och-v%C3%A4rderingar-1.92973. Läst 28 september 2014. , ”Jimmie Åkesson: Gud är normer och värderingar”. Dagen på Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=0DoUxbRP0hg. Läst 6 juli 2021. 
  59. ^ ”Jimmie Åkesson (SD) i "Tala till punkt med Sven Melander"”. https://www.youtube.com/watch?v=ws4tcH-ALsU. Läst 6 juli 2021. 
  60. ^ ”Kyrkoval”. Sverigedemokraterna. https://sd.se/kyrkoval/. Läst 6 juli 2021. 
  61. ^ ”Valmanifest 2021”. Arkiverad 6 juli 2021. https://ratatosk.sd.se/sd/wp-content/uploads/2021/06/30183140/Valplattform-kyrkovalet-2021.pdf. Läst 18 december 2012. 
  62. ^ ”Valmanifest 2009”. fadernaskyrka.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418072841/http://fadernaskyrka.se/manifest-2009/. Läst 18 december 2012. 
  63. ^ ”Sverigedemokraternas principprogram 2019”. 11 oktober 2019. https://sd.se/wp-content/uploads/2022/07/sverigedemokraternas-principprogram-2019.pdf. Läst 22 januari 2024. 
  64. ^ ”Vår politik”. falkoping.sd.se. Sverigedemokraterna Falköping. Arkiverad från originalet den 4 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160204013049/https://falkoping.sd.se/varpolitik/. Läst 28 januari 2016. ”Vi är principiellt helt emot hemspråksundervisningen efterson [sic] vi anser att den har en segregerande effekt.” 
  65. ^ Skalin, Johnny (27 april 2009). ”Motion om att avveckla skattefinansierat stöd för invandrarföreningar”. Sverigedemokraterna.se. Sverigedemokraterna - Sundsvall. Arkiverad från originalet den 3 november 2013. https://web.archive.org/web/20131103160806/https://sundsvall.sverigedemokraterna.se/2009/06/23/title_2302/. Läst 28 september 2014. 
  66. ^ Josefsson, Magnus (26 maj 2008). ”Sverigedemokrater vill stoppa bidrag till invandrarföreningar”. Borås Tidning. Arkiverad från originalet den 22 december 2014. https://web.archive.org/web/20141222025945/http://www.bt.se/nyheter/tranemo/article659701.ece. Läst 28 september 2014. 
  67. ^ ”Förbud mot heltäckande muslimsk slöja Motion 2017/18:2355 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-heltackande-muslimsk-sloja-_H5022355. Läst 24 april 2018. 
  68. ^ ”Slöjförbud i den svenska skolan Motion 2017/18:2353 av Richard Jomshof och Carina Ståhl Herrstedt (båda SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/slojforbud-i-den-svenska-skolan_H5022353. Läst 24 april 2018. 
  69. ^ Riksdagens webbplats: Riksdagsmotion 2014/15:1026: Förbud mot halal- och koscherslakt. Läst 13 april 2015.
  70. ^ ”Invandrarpolitiskt program”. 19 maj 2007. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 3 januari 2010. 
  71. ^ Dontsov, Peter (31 juli 2009). ”Riskerar uteslutning från Sverigedemokraterna”. Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110806120323/http://hd.se/landskrona/2009/07/31/riskerar-uteslutning-fraan/. Läst 28 september 2014. 
  72. ^ ”Skrivelse från Sverigedemokraterna Stockholms Stad till Skärholmens stadsdelsnämnd: Angående Skärholmens Islamiska kulturförenings ansökan om plats för moskébyggnad i Skärholmen”. 22 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 25 april 2016. https://web.archive.org/web/20160425150914/https://stockholmsstad.sd.se/2009/08/22/moskebyggnad_skarholmen/. Läst 3 januari 2010. 
  73. ^ Sveriges Radio: SD: Förbjud polisslöja och böneutrop och inför kyrkomuseum och samvetsfrihet. Läst 13 april 2015.
  74. ^ ”Förbud mot böneutrop Motion 2017/18:2351 av Richard Jomshof m.fl. (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-boneutrop_H5022351. Läst 24 april 2018. 
  75. ^ ”Böneutrop Interpellation 2017/18:434 Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/boneutrop_H510434. Läst 24 april 2018. 
  76. ^ ”Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19”. sverigedemokraterna.net. 19 maj 2007. https://sverigedemokraternaspartiprogram.wordpress.com/2010/08/23/sverigedemokraterna-invandringspolitiskt-program/. Läst 6 januari 2010. 
  77. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. sverigedemokraterna.se. 17 oktober 2009. http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_arbetsmarknad.pdf. Läst 16 februari 2015. 
  78. ^ Orrenius, Niklas (26 oktober 2005). ”Sverigedemokraterna rensar ut medlemmar”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111015202825/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article124597/Sverigedemokraterna-rensar-ut-medlemmar.html. Läst 28 september 2014. 
  79. ^ ”Invandringspolitiskt program”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 2 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120502123020/https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 28 september 2014. 
  80. ^ [a b c] ”Främlingsfienden inom oss”. SOU 2012:74. Statens offentliga utredningar. sid. 17. Arkiverad från originalet den 19 november 2012. https://web.archive.org/web/20121119173827/http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf. Läst 24 mars 2014. 
  81. ^ Åkesson, Jimmie. ”Muslimerna är vårt största utländska hot”. Debatt. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab. Läst 24 mars 2014. 
  82. ^ ”Klimat och växthusgaser”. Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191021070306/https://sd.se/our-politics/klimat-och-vaxthusgaser/. Läst 21 oktober 2019. 
  83. ^ ”Miljö och klimat”. Sverigdemokraterna. https://eu.sd.se/miljo-och-klimat/. Läst 21 oktober 2019. 
  84. ^ ”En effektiv klimatpolitik Motion 2018/19:2820 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. 30 november 2018. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-effektiv-klimatpolitik_H6022820. 
  85. ^ ”Åkesson: Bättre om Sverige lämnar klimatavtalet”. DN.SE. 7 juli 2017. https://www.dn.se/nyheter/politik/akesson-battre-om-sverige-lamnar-klimatavtalet/. 
  86. ^ ”Björn Söder: "Är en stor klimatbluff"”. www.expressen.se. 19 oktober 2019. https://www.expressen.se/kvallsposten/sd-toppens-nya-utspel-ar-en-stor-klimatbluff/. 
  87. ^ Riksdagsledamoten Josef Fransson (12 december 2015). ”Förenklade katastroflarm styr debatten”. vlt.se. https://www.vlt.se/artikel/forenklade-katastroflarm-styr-debatten. 
  88. ^ ”Martin Kinnunen: Skär ner 8 miljarder på klimat och miljö”. Aftonbladet. 15 januari 2017. https://www.aftonbladet.se/a/x03eQ. 
  89. ^ ”Thoralf Alfsson: SMHI bedriver propaganda”. 11 januari 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/sd-politiker-smhi-bedriver-propaganda-1. Läst 21 oktober 2019. 
  90. ^ ”Sverigedemokraterna-politik styrs dolt av klimatförnekare”. www.expressen.se. 19 oktober 2016. https://www.expressen.se/nyheter/sd-politik-styrs-dolt-av-klimatfornekare/. 
  91. ^ ”Flera SD-ledamöter tror inte på pågående klimatkris”. SVT Nyheter. 10 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flera-sd-ledamoter-tror-inte-pa-pagaende-klimatkris. Läst 1 maj 2023. 
  92. ^ ”SD till attack mot SMHI: ”Propaganda””. Svenska Dagbladet (SvD). 10 januari 2017. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sd-till-attack-mot-smhi-propaganda. 
  93. ^ ”Valguide: partiernas miljöförslag i slutspurten”. Naturskyddsföreningen. 7 september 2018. https://www.naturskyddsforeningen.se/val2018/valguide. 
  94. ^ ”Statsvetaren Åsa Knaggård: Sverigedemokraterna avvikande parti i klimatpolitiken”. Ny Teknik, TT. 10 augusti 2018. https://www.nyteknik.se/miljo/sverigedemokraterna-avvikande-parti-i-klimatpolitiken-6925575. 
  95. ^ ”Rötterna som SD har distanserat sig ifrån”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-sds-rotter-som--akesson-distanserat-sig-ifran/. Läst 2 december 2022. 
  96. ^ ”Skärpta straff vid sexköp av barn och andra särskilt utsatta Motion 2017/18:2358 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Riksdagsförvaltningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-vid-sexkop-av-barn-och-andra_H5022358. Läst 24 april 2018. 
  97. ^ ”Krafttag mot brottsligheten”. sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/var-politik/kriminalpolitik/. Läst 5 januari 2012. 
  98. ^ [a b c] Sverigedemokraterna (7 februari 2014). ”Sverigedemokratiskt inriktningsprogram för skola”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150315025841/http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_skolan.pdf. Läst 24 mars 2015. 
  99. ^ ”Frågor om friskolor och friskoleetableringar”. Stockholm: Riksdagen.se. 3 oktober 2013. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fragor-om-friskolor-och-frisko_H102Ub474/?text=true. Läst 29 september 2014. 
  100. ^ ”SD: Inget förbud mot vinster i välfärden”. Lärarnas Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161012234519/http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/11/30/sd-inget-forbud-mot-vinster-valfarden. Läst 12 oktober 2016. 
  101. ^ Kleberg, Carl Fridh (18 oktober 2010). ”SD kräver betyg från årskurs fyra”. Dagens Nyheter. TT. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-kraver-betyg-fran-arskurs-fyra/. Läst 29 september 2014. 
  102. ^ ”Sverigedemokraterna vill införa skoluniform”. Lärarnas Nyheter. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013000709/http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/12/01/sverigedemokraterna-vill-infora-skoluniform. Läst 12 oktober 2016. 
  103. ^ Fredrik Haglund. ”Undersökning: Mest och minst Rysslandskritiska i EU-parlamentet”. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908131917/https://www.europaportalen.se/2022/06/undersokning-mest-och-rysslandskritiska-i-eu-parlamentet. Läst 19 september 2022.  europaportalen.se, 23 juni 2022.
  104. ^ ”SD:s rysslandsröster i Europaparlamentet sticker ut”. Frivärld. https://frivarld.se/sakerhetsradet/sds-rysslandsroster-sticker-ut-i-europaparlamentet/. Läst 28 februari 2023. 
  105. ^ ”Synen på Ryssland en akilleshäl för SD”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/opinion/synen-pa-ryssland-en-akilleshal-sd/. Läst 28 februari 2023. 
  106. ^ ”En trygg och värdig ålderdom - antaget 2010-03-27”. sverigedemokraterna.net. 27 mars 2010. Arkiverad från originalet den 30 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100630234349/http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/. Läst 25 juni 2010. 
  107. ^ ”Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna”. ETC. http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna. Läst 21 augusti 2014. 
  108. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas Partiprogram 1989”. https://motarg.files.wordpress.com/2013/10/fc3b6r-sveriges-bc3a4sta-sds-program-antaget-vid-c3a5rsmc3b6te-10-juli-1989.pdf. Läst 12 juni 2018. 
  109. ^ ”Guide: Sverigedemokraterna - DN.SE”. http://www.dn.se/valet-2014/guide-sverigedemokraterna/. Läst 15 augusti 2015. 
  110. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas Principprogram 2011” (pdf). Sverigedemokraterna. Arkiverad från originalet den 6 september 2018. https://web.archive.org/web/20180906203218/https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf. Läst 15 januari 2016. 
  111. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas Principprogram 2005” (pdf). sdarkivet.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313204706/http://www.sdarkivet.se/files/program/program_2005.pdf. 
  112. ^ Magnusson, Örjan (2014-09-15): "Ideologiska skillnader stoppar SD-samarbete". svt.se. Läst 3 december 2015.
  113. ^ ”Moderaterna vill samarbeta med Sverigedemokraterna om politik”. Sveriges Radio. 5 december 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7360839. Läst 23 februari 2021. 
  114. ^ Skagerström Lindau, Amanda (2019-12-09): "Ebba Busch Thor (KD): ”Beredda att förhandla med SD i alla frågor”". svt.se. Läst 23 februari 2021.
  115. ^ Sohl Stjernberg, Max (2020-12-28): "Starkare samarbete mellan Sd, KD och M". expressen.se. Läst 23 februari 2021.
  116. ^ Svensson, Olof (2021-03-28): "Sabunis linje vinner – L öppnar för samarbete med SD". aftonbladet.se. Läst 28 mars 2021.
  117. ^ Jernberg, Peter (2014-11-26): "Alliansen ger SD poster i nya regionen". sverigesradio.se. Läst 3 december 2015.
  118. ^ ”DN/Ipsos: Högsta stödet för S på nästan åtta år”. DN.SE. 29 november 2022. https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-hogsta-stodet-for-s-pa-nastan-atta-ar/. Läst 2 december 2022. 
  119. ^ Larsson, Stieg (2001). Sverigedemokraterna Den nationella rörelsen. EXPO. sid. 108 
  120. ^ [a b] ”SD:s vitbok visar på partiets nazistiska rötter”. Expo.se. https://expo.se/2022/07/sds-vitbok-visar-pa-partiets-nazistiska-rotter. Läst 15 juli 2022. 
  121. ^ ”SD:s vitbok – starka rötter i Bevara Sverige Svenskt”. SVT Nyheter. 15 juli 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-s-vitbok-starka-rotter-i-bevara-sverige-svenskt. Läst 15 juli 2022. 
  122. ^ Widfeldt, Anders (2015) Extreme Right Parties in Scandinavia. New York: Routledge, s. 181.
  123. ^ SD-Bulletinen 07/1989 Arkiverad 16 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  124. ^ Widfeldt, Anders. 2015. Extreme Right Parties in Scandinavia. New York: Routledge, s. 182.
  125. ^ Lapidus, Arne; Ölander, Micke (14 september 2014). ”Här bildar nazisterna partiet SD – i Malmö”. Kvällsposten. http://www.expressen.se/kvallsposten/har-bildar-nazisterna-partiet-sd--i-malmo/. Läst 10 december 2014. 
  126. ^ Erica Treijs (30 april 2017). ”Nazist arbetade för SS – var med och grundade SD”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/nazist-arbetade-for-ss--var-med-och-grundade-sd. 
  127. ^ Jens Rydgren, Från Le Pen till Pim Fortuyn. Sidnummer 215. Liber, 2004. ISBN 91-47-07376-4
  128. ^ Sverige-Kuriren nr:01 Arkiverad 17 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  129. ^ Sverige-Kuriren nr:02 Arkiverad 16 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  130. ^ Sverige-Kuriren nr:07,08 Arkiverad 16 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  131. ^ ”Från Hitlerhälsningar till jultal - 25 år med SD”. nyheter24.se. 6 februari 2013. https://nyheter24.se/nyheter/politik/737995-fran-hitlerhalsningar-till-jultal-25-ar-med-sd. Läst 6 oktober 2019. 
  132. ^ Falköpings Tidning, 21 oktober 1995, sidan 9.
  133. ^ [a b] Sverigedemokraterna 10 år!!! : 1988–1998. Stockholm: Sverigedemokraterna. 1998. Libris 2434119 
  134. ^ [a b] Mattsson, Pontus (2009). Sverigedemokraterna in på bara skinnet. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11768-6 
  135. ^ Teitelbaum, Benjamin (2013) (på engelska). "Come Hear Our Merry Song:" Shifts in the Sound of Contemporary Swedish Radical Nationalism. Ph.D. Dissertation. Brown University , sid 85–86
  136. ^ Meland, Astrid (12 september 2010). ”Gikk med naziuniform, hakekors og brunskjorte” (på norska). Dagbladet. http://www.dagbladet.no/2010/09/12/magasinet/politikk/utenriks/sverige/sverigedemokraterna/13277818/. Läst 28 september 2014. 
  137. ^ [a b] ”Övriga partier EU-val 99”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 5 april 2023. https://web.archive.org/web/20230405205012/https://historik.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm. Läst 14 november 2010. 
  138. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2001”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 28 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100328001524/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  139. ^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. 13 november 2005. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2014. https://archive.is/20141029070126/http://web.archive.org/web/20060616123855/http%3A//www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2. Läst 17 februari 2010. 
  140. ^ Leif Ericsson, Erik Dahlen (12-1990). ”TAVLINGEN AVGJORD”. SD-Bulletinen (Sverigedemokraterna). 
  141. ^ Nandorf, Tove (23 december 2006). ”Sd anklagas för blåsippestöld”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-anklagas-for-blasippestold/. Läst 28 september 2014. 
  142. ^ Mynewsdesk (26 maj 2006). ”Sverigedemokraterna byter partisymbol”. Pressmeddelande. Läst 29 september 2014.
  143. ^ [a b] ”Val till riksdagen”. Valmyndigheten. 21 september 2006. https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  144. ^ [a b] ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 11 juni 2009. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812001407/http://www.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  145. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2009”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822182920/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  146. ^ [a b] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 23 september 2010. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  147. ^ Idling, Lillemor (9 november 2011). ”Hot tömmer SD-stolar i kommunerna”. Dagens Nyheter. TT. http://www.dn.se/nyheter/sverige/hot-tommer-sd-stolar-i-kommunerna/. Läst 29 september 2014. 
  148. ^ Heimersson, Alicia (13 januari 2021). ”Så många har uteslutits ur partierna – ett parti sticker ut”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/innehall/sa-manga-har-uteslutits-ur-partierna-ett-parti-sticker-ut/. Läst 3 augusti 2024. 
  149. ^ ”Vad fjärde SD-politiker i Stockholm har hoppat av”. Dagens industri. 25 juni 2014. https://www.di.se/artiklar/2014/6/25/vad-fjarde-sd-politiker-i-stockholm-har-hoppat-av/. Läst 29 september 2024. 
  150. ^ Högström, Erik (15 november 2012). ”Almqvist tvingades bort efter filmen”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/almqvist-tvingades-bort-efter-filmen/. Läst 29 september 2014. 
  151. ^ ”"Jag är ledsen för partiets skull"”. P4 Halland. Sveriges Radio. 15 november 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5347965. Läst 29 september 2014. 
  152. ^ ”Ekeroth lämnar allt utom lönen”. Dagens Nyheter. TT. 21 november 2012. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ekeroth-lamnar-allt-utom-lonen/. Läst 29 september 2014. 
  153. ^ Röstlund, Lisa (15 november 2012). ”Christian Westling: ”Jag kommer fortsätta””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15779890.ab. Läst 29 september 2014. 
  154. ^ ”Röster - Val 2014”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/. Läst 6 juni 2021. 
  155. ^ Naeselius, Anders (9 oktober 2015). ”Decemberöverenskommelsen: Detta har hänt”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/decemberoverenskommelsen-detta-har-hant. Läst 3 augusti 2024. 
  156. ^ ”SD bryter med SDU”. Dagens Nyheter. 12 september 2015. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-bryter-med-sdu/. 
  157. ^ Svenska Dagbladet 18 september 2015: Sverigedemokraterna utesluter SDU-toppar, läst 19 september 2015
  158. ^ TT (2 oktober 2015). ”SDU tar MUF:s gamla namn och logga”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/ungsvenskarna-nytt-sd-forbund. Läst 1 oktober 2015. 
  159. ^ ”Riksdagsledamot Olle Felten (SD) går över till Alternativ för Sverige”. Alternativ för Sveriges webbplats. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315184450/https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-olle-felten-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/. Läst 15 mars 2018. 
  160. ^ ”Riksdagsledamot Jeff Ahl (SD) går över till Alternativ för Sverige”. Alternativ för Sveriges webbplats. Arkiverad från originalet den 1 april 2018. https://web.archive.org/web/20180401213016/https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-jeff-ahl-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/. Läst 27 mars 2018. 
  161. ^ Eriksson, Göran (9 april 2018). ”Därför är nya avhoppet extra farligt för SD - Göran Eriksson”. https://www.svd.se/a/J1q757/darfor-ar-nya-avhoppet-extra-farligt-for-sd. 
  162. ^ Svensson, Niklas (5 mars 2018). ”Tidigare SD-toppen Kasselstrand utmanar Åkesson - med nytt parti”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/tidigare-sd-toppen-utmanar-akesson-med-nytt-parti/. 
  163. ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2018, Val till riksdagen - Röster
  164. ^ "Svagt stöd för misstroendeförklaring" Arkiverad 20 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Göteborgs-Posten. 20 januari 2015.
  165. ^ "Riksdagen avslog misstroendeförklaring". Aftonbladet. 20 oktober 2015.
  166. ^ Riksdagen.se: Ingen misstroendeförklaring mot statsministern Arkiverad 29 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine.. 15 september 2017.
  167. ^ riksdagen.se: Ingen misstroendeförklaring mot justitie- och migrationsministern Arkiverad 24 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine.. 15 november 2019.
  168. ^ ”Regeringen fälls efter misstroendeomröstning”. SR. 21 juni 2021. https://sverigesradio.se/artikel/klart-efter-misstroendeomrostningen-regeringen-faller. Läst 22 juni 2021. 
  169. ^ ”Regeringens budget faller – Högeralternativet klubbas igenom”. SVT Nyheter. 24 november 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-budget-faller-hogeralternativet-klubbas-igenom. Läst 13 januari 2022. 
  170. ^ Valmyndigheten, Valpresenation 2022, Val till riksdagen
  171. ^ {{Via TT, SD Partisybol}}
  172. ^ {{Sverigedemokraterna, Kommunikationsplan, 2022}}
  173. ^ ”Sverigedemokraterna växer rekordartat”. SD Kuriren. 8 januari 2010. Arkiverad från originalet den 12 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100112142703/http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2010/01/08/sverigedemokraterna_vaxer_rekordartat. 
  174. ^ Manell, Johan (23 april 2021). ”Grafik: Medlemsras för partierna – SD går mot strömmen”. (Sanna Rayman). https://www.altinget.se/artikel/grafik-medlemsras-for-partierna-sd-gaar-mot-strommen. Läst 30 juli 2024. 
  175. ^ ”Sverigedemokraternas succé: Har ökat med 616 procent sedan 2010”. tv4.se. 30 januari 2024. https://www.tv4.se/artikel/4qymCb8MP4JfkFWouZhCvM/sverigedemokraternas-succe-har-oekat-med-616-procent-sedan-2010. Läst 30 juli 2024. 
  176. ^ [a b c d] ”Partiets historik i kronologisk ordning”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 1 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100501195943/http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/. Läst 29 september 2014. 
  177. ^ [a b] ”Sverigedemokraternas milstolpar”, Expo, http://expo.se/2011/sverigedemokraternas-milstolpar_3620.html, läst 19 juni 2014 
  178. ^ [a b] Poohl, Daniel (7 maj 2005), ”Ny partiledare i SD”, Expo, http://expo.se/2005/ny-partiledare-i-sd_1324.html, läst 19 juni 2014 
  179. ^ ”Mattias Bäckström Johansson (SD)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/mattias-backstrom-johansson_cb0336b4-54a8-4384-abe3-8d6cbebc63fa/. 
  180. ^ ”Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se”. https://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partistyrelse/. 
  181. ^ [a b c d e f g h i j] ”Sverigedemokraternas medlemsbulletin, juli 1989”. http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1989_07.pdf. 
  182. ^ [a b c d e f g h i j] ”SD-Bulletin, oktober 1990”. http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1990_10.pdf. 
  183. ^ ”SD-Bulletin, mars 1994”. http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1994_03.pdf. 
  184. ^ ”SD-Bulletin, mars 1995”. http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1995_03.pdf. 
  185. ^ ”SD-Bulletin, mars 1996”. http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1996_03.pdf. 
  186. ^ [a b] ”SD-Bulletin, maj 1998”. http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1998_05.pdf. 
  187. ^ [a b] ”SD-Bulletin, april 1999”. http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1999_04.pdf. 
  188. ^ Julius Bengtsson. Statligt stöd, donationer och lotterier – så finansieras partierna hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 28 juni 2023). SVT, 19 augusti 2022.
  189. ^ [a b] Bolin, Niklas (2013). Målsättning riksdagen. Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.
  190. ^ Garme, Cecilia (24 april 2004). ”Sverigedemokraterna får miljoner av rik rasist”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sverigedemokraterna-far-miljoner-av-rik-rasist/. Läst 29 september 2014. 
  191. ^ SvD 12 september 2015: SD bryter med SDU: "Valet tolkas som tydlig signal", läst 12 september 2015
  192. ^ Nilsson, Niclas (12 december 2023). ”Historien om SD:s ungdomsförbund borde oroa partiledningen mer”. https://expo.se/kommentar/historien-om-sds-ungdomsforbund-borde-oroa-partiledningen/. 
  193. ^ Hennel, Lena (22 november 2013). ”SD bygger upp egen säkerhetsorganisation”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-bygger-upp-egen-sakerhetsorganisation_8755894.svd. Läst 28 mars 2014. 
  194. ^ [a b] ”Åkesson kritisk mot säkerheten”. TV4. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208062757/http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/%C3%A5kesson-kritisk-mot-s%C3%A4kerheten-2481654. Läst 28 mars 2014. 
  195. ^ ”Politikernas trygghetsundersökning 2012”. BRÅ. 1 december 2012. http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800058601/1363787633610/2012_14_PTU_politikernas_trygghetsunders_kning_webb.pdf. Läst 29 mars 2014. 
  196. ^ Eriksson, Gustaf (24 september 2013). ”Sverigedemokraterna övervakar medlemmars mejl”. Metro. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407132835/http://www.metro.se/nyheter/sverigedemokraterna-overvakar-medlemmars-mejl/EVHmix!5D79zEbAFmC8s/. Läst 28 mars 2014. 
  197. ^ ”Med anledning av påstådd e-postövervakning”. SD-kuriren. https://sdkuriren.se/med-anledning-av-pastadd-e-postovervakning/. Läst 28 mars 2014. 
  198. ^ Lisa Kaati (redaktör), Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer. Rapport utgiven av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), rapportnummer FOI-R--4463--SE. November 2017. [1] Arkiverad 28 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine..
  199. ^ Kristensen, Jakob Bæk; Henriksen, Frederik Møller; Mayerhöffer, Eva (2023-07). ”Did COVID-19 Blur Partisan Boundaries? A Comparison of Partisan Affinity and Source Heterophily in Online Alternative News-Sharing Networks Before and During the COVID-19 Pandemic: Appendix A” (på engelska). Social Media + Society 9 (3). doi:10.1177/20563051231192963. ISSN 2056-3051. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/20563051231192963. Läst 24 februari 2024. 
  200. ^ [a b] Baas, David (25 november 2015). ”Sverigedemokraternas Mattias Karlsson skrev åt Avpixlat”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/mattias-karlsson-skrev-at-avpixlat/. 
  201. ^ ”Lundell och SD mäktigast i sociala medier”. Svenska Dagbladet. 5 oktober 2021. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/lundell-och-sd-maktigast-i-sociala-medier. Läst 1 november 2021. 
  202. ^ Baas, David (22 mars 2017). ”SD-toppar ger hemliga tips till hatsajterna: "Är ju högst sannolikt att detta är ett invandrargäng"”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/sd-toppar-ger-hemliga-tips-till-hatsajterna/. 
  203. ^ http://sdkuriren.se/
  204. ^ [a b] Sköld, Josefin (27 juni 2013). ”SD har inga problem med Ekeroths inblandning i Avpixlat”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17034925.ab. Läst 29 september 2014. 
  205. ^ ”Almedalen 1 juli: Sverigedemokraternas dag med Jimmie Åkessons tal”. Sveriges Radio i Almedalen. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3227&artikel=5578186. Läst 29 september 2014. 
  206. ^ Avpixlat får ansvarig utgivare. Dagens Nyheter, den 2 juni 2014. Läst 28 juli 2014.
  207. ^ Vergara, Daniel (22 november 2012). ”SD distribuerar rasistisk tidning”. Expo. http://expo.se/2012/sd-distribuerar-rasistisk-tidning_5478.html. Läst 29 september 2014. 
  208. ^ [a b] Pettersson Normark, Frida; Zachariasson, Helena (22 november 2012). ””Islam värre hot än nazismen””. SVT Nyheter. TT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/sd-skickar-ut-islamkritisk-tidning. Läst 10 juli 2013. 
  209. ^ ”SD skickar ut islamfientlig tidning”. Svenska Dagbladet. TT. 22 november 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-skickar-ut-islamfientlig-tidning_7690520.svd. Läst 10 juli 2013. 
  210. ^ David Baas. ”SD-mejl avslöjar dubbelspelet”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210217213614/https://www.expressen.se/nyheter/sd-mejl-avslojar-dubbelspelet/. Läst 2 maj 2021.  Expressen, 24 mars 2017.
  211. ^ ”Det unga europeiska nationalisternas gemensamma deklaration” (pdf). SD Bulletinen oktober 1998. sdarkivet.se. sid. 7. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095703/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1998_10.pdf. 
  212. ^ ”Demokratins förgörare”. Demokratiutredningens skrift nr 28, SOU 1999:10, s. 208. Regeringskansliets förvaltningsavdelning. http://www.regeringen.se/contentassets/91eb2be18b9e4e52aaeba109ab316577/demokratins-forgorare. Läst 19 augusti 2015. 
  213. ^ ”Vad händer i Nord-Nat” (pdf). SD Bulletinen februari 1999. sdarkivet.se. sid. 10. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095716/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1999_02.pdf. 
  214. ^ ”SD svänger om Nationella fronten”. Svenska Dagbladet. Stockholm TT. 27 maj 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-svanger-om-nationella-fronten_3604544.svd. Läst 29 september 2014. 
  215. ^ [a b c d e f] Olsson, Lova (13 november 2010). ”Nu får SD mer danskt stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-far-sd-mer-danskt-stod_5664151.svd. Läst 14 november 2010. 
  216. ^ Olsson, Kristina (20 oktober 2009). ”Dansk Folkeparti ger Sverigedemokraterna kalla handen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-folkeparti-ger-sverigedemokraterna-kalla-handen_3681621.svd. Läst 14 november 2010. 
  217. ^ Brandel, Tobias (11 september 2010). ”Kjærsgaard kritiserade Sahlin och Reinfeldt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kjaersgaard-kritiserade-sahlin-och-reinfeldt_5304553.svd. Läst 14 november 2010. 
  218. ^ [a b] Haglund, Fredrik (27 maj 2013). ”Sverigedemokraterna söker samarbete inför EU-val”. Europaportalen. http://www.europaportalen.se/2013/05/sverigedemokraterna-soker-samarbete-infor-eu-val. Läst 29 september 2014. 
  219. ^ ”‘Vlaams Belang gaat praten met Wilders’” (på nederländska). Standaard. 27 maj 2013. Läst 29 september 2014. 
  220. ^ ”Högerextrema partier vill skapa en ny partigrupp efter EU-valet”. Studio Ett. Sveriges Radio. 14 november 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5703892. Läst 29 september 2014. 
  221. ^ ”SD varnas för Le Pen”. Metro. TT. 24 november 2013. Arkiverad från originalet den 1 november 2014. https://web.archive.org/web/20141101222229/http://www.metro.se/nyheter/sd-varnas-for-le-pen/EVHmkx!X4jjrKnj4dZsw/. Läst 29 september 2014. 
  222. ^ Holmström, Gustav (14 november 2013). ”Dansk folkeparti hotar med att överge Sverigedemokraterna”. Nyheter24. http://nyheter24.se/nyheter/politik/756991-dansk-folkeparti-hotar-med-att-overge-sverigedemokraterna. Läst 29 september 2014. 
  223. ^ [a b] Küchler, Teresa (18 juni 2014). ”SD går med Ukip i EU-parlamentet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/valet2014/sd-gar-med-ukip-i-eu-parlamentet_3672172.svd. Läst 18 juni 2014. 
  224. ^ [a b] ”Sweden Democrats join ECR group in European parliament” (på engelska). EUobserver. 5 juli 2017. https://euobserver.com/tickers/142281. Läst 5 juli 2018. 
  225. ^ Valmyndigheten, Valpresentation 2022, Val till Riksdage, Röstfördelning per riksdagsvalkrets.
  226. ^ ”Skåne fortsatt starkaste SD-stödet”. Sveriges Radio. 10 september 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7040015. Läst 10 april 2023. 
  227. ^ Kerpner, Joachim & Ekman, Johan (12 september 2022). ”Här är partiernas starkaste fästen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mQRqzp/har-ar-partiernas-starkaste-fasten-pa-valdistriktsniva. Läst 10 april 2023. 
  228. ^ [a b c d e f g h i] ”Sverigedemokraternas valresultat 1988-2010”. Sverigedemokraterna. https://sverigedemokraterna.se/valresultat/. Läst 20 juni 2014. 
  229. ^ ”Övriga partier riksdagsvalet 1998”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819134148/https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  230. ^ ”Sverige - Valområde - 2002-09-27 09:16:45”. Valmyndigheten. 27 september 2002. https://historik.val.se/val/val_02/slutresultat/00R/00.html. Läst 14 november 2010. 
  231. ^ ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 september 2014. 
  232. ^ ”Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket”. Valmyndigheten. 23 september 2022. https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike. Läst 23 september 2022. 
  233. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Björn Söder (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/bjorn-soder_06d7c195-c170-4103-bcc6-1d9c0d43b169. Läst 30 maj 2023. 
  234. ^ [a b] Riksdagsförvaltningen. ”Mattias Karlsson (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/mattias-karlsson_727e2213-ac97-4ceb-bfab-f228debd8074. Läst 30 maj 2023. 
  235. ^ [a b] Riksdagsförvaltningen. ”Henrik Vinge (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/henrik-vinge_1d7d8c9a-7879-4be3-8554-745991b615d2. Läst 30 maj 2023. 
  236. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Per Ramhorn (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/per-ramhorn_e9375099-ca5f-4aac-a0ab-de8e3ed1ee99. Läst 30 maj 2023. 
  237. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Linda Lindberg (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/linda-lindberg_669411b1-9abf-48dd-86c3-628cc7c5d137. Läst 30 maj 2023. 
  238. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Michael Rubbestad (SD) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/michael-rubbestad_6025366f-76b8-4664-a3ef-ea0864fc8365. Läst 30 maj 2023. 
  239. ^ ”Sverige - Summering - 2002-09-26 15:37:38”. Valmyndigheten. 26 september 2002. Arkiverad från originalet den 19 september 2010. https://web.archive.org/web/20100919161109/http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html. Läst 14 november 2010. 
  240. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 28 september 2006. https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/L/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  241. ^ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 1 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 22 september 2010. https://web.archive.org/web/20100922110851/http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  242. ^ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. Arkiverad från originalet den 24 september 2014. https://web.archive.org/web/20140924063606/http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 29 september 2014. 
  243. ^ ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 25 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 3 februari 2019. 
  244. ^ ”Sverige - Summering - 2003-03-20 10:49:22”. Valmyndigheten. 20 mars 2003. Arkiverad från originalet den 28 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170728161952/http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html. Läst 14 november 2010. 
  245. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 4 december 2006. Arkiverad från originalet den 16 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120516143357/http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  246. ^ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 5 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 15 september 2010. https://web.archive.org/web/20100915153222/http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  247. ^ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 29 september 2014. Arkiverad från originalet den 24 september 2014. https://web.archive.org/web/20140924084004/http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 29 september 2014. 
  248. ^ ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 17 januari 2019. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 3 februari 2019. 
  249. ^ Stiernstedt, Jenny & Delling, Hannes (14 september 2013). ”Kyrkovalet inte längre viktigt för SD”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/ad622d4e-d01c-397c-8b55-8157865614bd/kyrkovalet-inte-langre-viktigt-for-sd. Läst 10 april 2023. 
  250. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2005”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822190742/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  251. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2013”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150811035400/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2013/slutg/valresultat/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 3 december 2013. 
  252. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2017”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171014035006/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 21 oktober 2017. 
  253. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2021”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 28 november 2022. https://web.archive.org/web/20221128133631/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2021/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 27 oktober 2021. 
  254. ^ ”Europaparlamentsval 13 juni 2004”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 5 november 2008. https://web.archive.org/web/20081105064421/http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html. Läst 14 november 2010. 
  255. ^ ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 30 maj 2014. Arkiverad från originalet den 7 september 2014. https://archive.is/20140907101617/http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 1 juni 2014. 
  256. ^ ”Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 31 maj 2019. sid. 3. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf. Läst 31 maj 2019. 

Vidare läsning

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sverigedemokraterna.
Wikiquote har citat av eller om Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare i riksdagen
I regeringsställning
Ej befunnit sig i regeringsställning1
Associerade organisationer
Media
Historia och relaterade ämnen
1Samarbetar med Regeringen Kristersson genom Tidöavtalet 2022–.
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2022)
Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (5)
S&D (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (2)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2024)
Folklistan (0,62 %) · Alternativ för Sverige (0,41 %) · Piratpartiet (0,37 %) · Medborgerlig Samling (0,30 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,19 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Värdigt liv (0,06 %) · Swexit (0,05 %) · Partiet Nyans (0,04 %) · SKP (0,04 %) · Klimatalliansen (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier · Riksdagspartiernas medlemsutveckling
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Ambox outdated serious.svg
An outdated clock with a serious icon
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor).svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Three Crowns of Sweden (Tre Kronor)
Riksdagsvalet 2010 (Sverigedemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Stöd för Sverigedemokraterna efter kommun i riksdagsvalet 2010
Party Left-right-scale Voters Sweden-Big.png
Sveriges politiska partier på höger-vänster-skalan enligt väljarna, 1979-2006
Riksdagsvalet 2006 (Sverigedemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Stöd för Sverigedemokraterna efter kommun i riksdagsvalet 2006
Sverige at svenskarna.jpg
"Sverige åt svenskarna". Klistermärke från Sverigedemokraterna.
Riksdagsvalet 2022 (Sverigedemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Support for the Sweden Democrats by municipality in the election for the Riksdag
Sverigedemokraterna - Ystad-2018.jpg
(c) Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0
Jimmie Åkesson valtalar på Stortorget i Ystad 31 aug 2018, ca 600 närvarade, ett lugnt och välbesökt möte.
Riksdagsvalet 2014 (Sverigedemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Stöd för Sverigedemokraterna efter kommun i riksdagsvalet 2014
Jimmie Åkesson inför EU-valet maj 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 3.0
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson valtalar på Norrmalmstorg i Stockholm den 24 maj 2014 inför valet till Europaparlamentet dagen därpå.
Riksdagsvalet 2018 (Sverigedemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY 3.0
Support for the Sweden Democrats by municipality in the election for the Riksdag
Riksdagsvalet 2002 (Sverigedemokraterna).svg
Författare/Upphovsman: Avopeas, Licens: CC BY-SA 4.0
Stöd för Sverigedemokraterna efter kommun i riksdagsvalet 2002
Landsdagarna Foto 1.jpg
Författare/Upphovsman: Infobild00, Licens: CC0
Pontus Andersson Garpvall at Landsdagarna 2023.