Þorrablót

Þorrablót (isländskt uttal: [ˈθɔrːaplout]) är en isländsk midvinterfest, uppkallad efter månaden Þorri i den historiska isländska kalendern (som motsvarade mitten av januari till mitten av februari).^[1] Det finns teorier om att namnet Þorrablót kommer ifrån asaguden Tors namn tillsammans med ordet för blod, men det är inte säkert.^[1] Huruvida det i förkristen tid var ett blot där djur offrades och deras blod sprutades omkring eller ett mer sansat firande som överdrivits i kristna beskrivningar står inte klart.^[2]

Firandet nämns i Islänningasagorna och har funnits sedan förkristen tid, men sättet man firar på har säkert ändrats under århundradenas gång.^[1] Under andra halvan av 1800-talet fick traditionen ett uppsving i och med nationalromantiska strömningar och Islands självstyre 1874, då den nyvunna religionsfriheten också ökade möjligheten att fira hedniska högtider offentligt.^[1] På 1860- och 1870-talet verkar drickandet ha varit det tydligaste inslaget i firandet, som hade ett sorts skämtsamt vikingatema och hölls av studentföreningar på Island men även nådde Köpenhamn.^[2] Firandet blev sedan mindre vanligt igen tills det fick ett uppsving på 1950-talet och då fick det sin nuvarande stil med traditionella rätter som rökt lamm, fårtestiklar och fermenterad haj genom att restaurangen Naust i Reykjavik lanserade ett firande av Þorri med sådan mat – þorramatur, som den då började kallas.^[1]

Nu för tiden är þorrablót vanligt både i städerna och på landet på Island och maten kan köpas färdig. Traditionen har även spritts till andra länder med islänningar som har emigrerat.^[2] Många islänningar tycker att det är kul att chocka personer från andra länder med att berätta om eller bjuda på þorramatur som något exotiskt och excentriskt.^[2]

Källor